Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

No description available.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring begreppet hälsa och dess inflytande i ämnetidrott och hälsa. Syftet har varit att undersöka hur hälsa tar sig till uttryck i undervisningen ochvilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Frågeställningensom legat till grund för vår kunskapsöversikt är:Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning? Metoden som har använts i arbetet medkunskapsöversikten är systematisk informationssökning av vetenskapligt material viadatabaserna ERIC via EBSCO, ERC, Swepub och SPORTDiscus. ERIC, ERC ochSPORTDiscus har använts för att finna engelskspråkigt material medan Swepub har använt försvensk litteratur. Resultaten visar att begreppet hälsa upplevs av flertal lärare som svårdefinierat och tillsammansmed tolkningsbara och något otydliga styrdokument leder det till en subjektivundervisningspraktik och en oklarhet kring hur hälsa bör konkretiseras. Det framkommer attlärares osäkerhet när det kommer till undervisning av hälsa sträcker sig under en lång tid, bådeunder tidigare läroplan, lpo 94, fram till rådande läroplan lgr11.

Ämnet idrott och hälsa kan av vissa elever ses som ett orättvist ämne. Majoriteten av de moment som utförs ger elever med erfarenheter från vissa föreningsidrotter en fördel i betygsättning. De elever som inte utövar någon fysisk aktivitet eller de som utövar någon idrott som inte är inkluderad i undervisningen har därför svårare att nå upp till samma betyg. I de flesta studier medger majoriteten av eleverna att idrott och hälsa är ett omtyckt ämne, men det finns även de som avskyr det. Undervisningens utformning samt lärarens yrkesutövning spelar en stor roll för att inkludera alla eleverna att känna lust, glädje och intresse av att delta och utvecklas. I vår kunskapsöversikt har vi därför valt att undersöka:   Varför skiljer sig inställningen/motivationen till deltagande mellan elever i undervisningen i Idrott och hälsa och hur kan en som lärare påverka för att skapa en undervisning i idrott och hälsa som motiverar alla?.   Vårt tillvägagångssätt för att skapa forskningsfråga och därefter söksträngar för att söka i databaserna SportDiscus och Swepub är genom strukturerad systematisk databassökning.

Vår kunskapsöversikt undersöker forskning kring elever med funktionsvariation inom ämnet idrott och hälsa. Syftet är att se hur inkluderade eleverna med funktionsvariation känner sig, hur självsäkra lärarna är samt om utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärarnasattityd mot inkludering av elever med funktionsvariation. Frågeställningarna som vi fokuserat på i kunskapsöversikten är “Känner sig elever med funktionsvariation inkluderade och delaktiga under idrottslektionerna? Vad bidrar till om eleverna känner inkludering eller inte?” och “Går det att urskilja olika attityder mot inkludering bland idrottslärare och påverkas de av erfarenheter och utbildning?”. Metoden som har använts har bestått av ett systematiskt sökande på ERIC, SPORTDiscus, SwePub samt ERC som sedan med sökord och avgränsning lett till vårt resultat. Resultatet visar på att elever med funktionsvariationer vill i största utsträckning delta under idrotten för att skapa en samhörighet och känna sig som en i klassen. Lärare generellt är inte tillräckligt förberedda, positiva och självsäkra att lyckas inkludera alla elever. Visar även att utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärares attityder och självsäkerhet och vi föreslår att idrottslärare kräver mer grundutbildning och vidare fortbildning.

Kunskapsöversikten undersöker forskning som riktar sig mot simundervisning i skolan och drunkningsstatistik. Syftet med studien är att framföra vikten av en skolbaserad simundervisning och titta på hur simkompetensen ser ut bland elever men också dra en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor. Följande frågeställning har varit utgångspunkten för översikten; Hur ser simkompetensen ut bland elever? Vilka faktorer påverkar en skolbaserad simundervisning? Finns det en koppling mellan simkompetens och drunkningsolyckor?

Syfte och frågeställningar Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur lärare på gymnasiet har upplevt distansundervisningen i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020. Följande frågeställningar behandlas i studien: 1. Hur beskriver lärarna att deras distansundervisning i idrott och hälsa ser ut? 2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever lärarna med att bedriva distansundervisning i idrott och hälsa? 3. Vilka faktorer påverkar lärarnas distansundervisning i idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex gymnasielärare i idrott och hälsa som bedrivit distansundervisning under våren 2020. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades empiristyrd tematisk analys, samt teoriledd tematisk analys. Den teoriledda tematiska analysen tillämpades med stöd i von Wrights handlingsteori. Resultat Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna bedrivit både teoretisk- och praktisk distansundervisning. Vidare har de intervjuade lärarna upplevt att den nya undervisningssituationen medfört större utmaningar än möjligheter. Där det av resultatet framgår att de största utmaningarna var att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt att interagera med eleverna. Med hjälp av von Wrights handlingsteori visade resultatet att lärarnas distansundervisning påverkats av både inre faktorer; exempelvis vilja att engagera eleverna i fysisk aktivitet, samt av yttre faktorer; exempelvis plötslig omställningen till distansundervisning. Slutsats De centrala slutsatserna för den föreliggande studien är 1) de intervjuade lärarna har upplevt att distansundervisningen under coronapandemin 2020 begränsat deras möjligheter att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt 2) de intervjuade lärarna har upplevt att den nya undervisningssituationen medfört utmaningar när det kommer till att interagera med eleverna. Slutligen finns det utrymme för utveckling av distansundervisningen i idrott och hälsa för att möta de utmaningar den nya undervisningssituationen medför. För att konkretisera dessa utvecklingsområden, samt föreslå åtgärder, behöver fler studier genomföras. / Aim The aim of this study was to examine how teachers experienced distance teaching in physical education (PE) during the corona pandemic spring 2020. In order to adress this aim, the following research questions have been investigated: 1. How do the teachers describe what their distance teaching in PE looks like? 2. What challenges and opportunities do the teachers experience with conducting distance teaching in PE? 3. What factors affect the teachers distance teaching in PE? Method The study has a qualitative methodological approach, where semi structured qualitative interviews was used as data collection. The theoretical framework of the study was Georg von Wright´s theory of action. Six PE high school teachers were interviewed. The interviews were conducted in the video conference program Zoom. Gathered data was analysed through empirically guided thematic analysis, and through theory-led thematic analysis.  Results The results of the study showed that the interviewees conducted both theoretical and practical distance teaching. Furthermore, the interviewees experienced that the new teaching situation brought greater challenges than opportunities. Where the biggest challenges were to conduct meaningful physical education and to interact with the students. With using von Wright´s theory of action the results showed that the teachers adapted distance teaching was influenced by both internal factors; such as teachers’ willingness to engage students in physical education, and external factors; such as the sudden transition to distance education. Conclusions The following conclusions were drawn from this study: 1) the interviewees experienced that the distance teaching in PE during the corona pandemic spring 2020 limited their opportunities to conduct meaningful physical education, and 2) the interviewees experienced that the new teaching situation led to challenges in interacting with the students. Thus, there is room for development of distance teaching in PE to meet the challenges posed by the new pedagogical situation. Finally, directions for future research into distance teaching in PE is suggested.

Denna studie handlar om att studera idrottslärares uppfattningar om betygssättningen och kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 6. Vidare fokuserar studien på vilka uppfattningar som finns bland respondenterna gällande för- och nackdelar med betyg i årskurs 6 samt vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom Idrott och hälsa. All empiri har samlats in genom telefonintervjuer där samtliga respondenter är behöriga idrottslärare som har betygsatt elever i årskurs 6. Lärarnas uppfattningar har analyserats utifrån den fenomenografiska teorin. Resultaten i studien visar att det råder delade meningar om betygssättning i årskurs 6 i Idrott och hälsa. Vissa lärare anser att elever i årskurs 6 är för unga för att få betyg och att betyg kan ha en negativ påverkan på eleverna. Andra lärare ser positivt på betyg i årskurs 6 och menar att det skulle kunna vara fördelaktigt med betyg redan tidigare än årskurs 6. Resultaten visar även att majoriteten av de intervjuade idrottslärarna anser att kunskapskraven och dess värdeord är svårtolkade vilket leder till svårigheter i betygssättningen av elever. Det framkommer även att lärare har delade uppfattningar om vad som kännetecknar en hög- respektive lågpresterande elev inom ämnet Idrott och hälsa.

Abstrakt Fysisk aktivitet för individer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en viktig samhällsfråga då studier visat att de är otillräckligt fysiskt aktiva. Idrottslärarna kan vara viktig del av främjandet av fysisk aktivitet för dessa individer. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en gymnasiesärskola utformar undervisningen i idrott och hälsa för att elever med IF ska ges goda förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande: Vilken kunskap anser lärarna att eleverna ska ha med sig om fysisk aktivitet? Hur arbetar lärarna med att få eleverna att samtala och reflektera kring denna kunskap? Hur arbetar lärarna med att få eleverna att delta i fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar? Studien är en kvalitativ studie som utgår ifrån nio semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på en gymnasiesärskola. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån läroplansteorins transformeringsarena samt att en innehållsanalys genomfördes där teman identifierades. Resultaten visar att det viktigaste för att få elever med intellektuella funktionsnedsättningar fysiskt aktiva, är att som lärare få en relation till eleverna. För att eleverna sedan ska kunna utföra den fysiska aktiviteten arbetar lärarna med att ge eleverna rörelsefärdigheter samt anpassar undervisningen för att alla ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. En annan viktig del i lärarnas arbete är att eleverna ska få känna rörelseglädje och att de får prova på många olika aktiviteter. Resultatet tyder på att lärarna i denna studie försöker arbeta med att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att få en fysiskt aktiv livsstil. Vissa elever kommer själva klara av att utföra den fysiska aktiviteten medan andra behöver stöd för att kunna utföra den. Det är därför viktigt att samhället ger individer med IF det stöd de behöver för att utföra den fysiska aktiviteten.

Studien bestod av en undersökning där syftet var att belysa idrottslärares uppfattningar om hur mångkulturalitet påverkar deras arbete samt de utmaningar som idrottslärare eventuellt möter i simundervisningen på mångkulturella grundskolor. Undersökningen genomfördes i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottslärare och rektor. Resultatet analyserades utifrån ramfaktorteorin och visade att samtliga påtalar språk och kommunikation som en påverkan i undervisningen men att det finns lösningar, exempelvis att eleverna som talar samma språk hjälper varandra. Utmaningar i simundervisningen ansågs vara att nå målen, vattenvana, kulturella hinder samt föräldrars förståelse. Samtliga respondenter ansåg simundervisningen extra viktig för eleverna då de bott i länder som inte har samma tillgång till sjöar eller hav som Sverige och därför inte har den vanan. Samtliga respondenter anpassade undervisningen och tog hänsyn till de behov och förutsättningar som fanns för att undervisningen ska bli så bra som möjligt för eleverna.