År 2020 spreds coronaviruset på hela jorden och klassades som en pandemi. Svenska gymnasieskolor uppmanades att övergå till distansundervisning för att undvika smittspridning på skolorna. Med hjälp av digitala redskap har lärare och elever kunnat kommunicera och bedriva undervisning trots att de varit på olika platser. Eftersom denna ofrivilliga form av distansundervisning inte har skett förut finns det heller inte särskilt mycket tidigare studier inom området. Gällande ämnet idrott och hälsa finns det olika tankar kring hur distansundervisning upplevs. På högskolenivå i Kina ansåg man att det mest fanns fördelar och på grundskolenivå i Spanien ansåg man att det mest fanns nackdelar. Det finns dock inga studier som visar hur svenska skolor ser på distansundervisning i idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasieskolan upplever den ofrivilliga distansundervisningen i idrott och hälsa i jämförelse med traditionell undervisning. Med enkät som metod har data samlats in från 218 gymnasieelever på fyra olika skolor. Studiens resultat visar att innehåll som varit vanligt förekommande under traditionell undervisning inte är särskilt vanligt förekommande under distansundervisning. Majoriteten visar att de föredrar traditionell undervisning. Däremot kan man se att många ser fåtalet fördelar med distansundervisning, så som att det är mer eget ansvar och att det finns mer möjligheter till att välja fritt bland aktiviteter. Slutsatsen av studien är att det är stora skillnader i vilket lektionsinnehåll som eleverna erbjuds under distansundervisning och traditionell undervisning. Eleverna anser att de stora nackdelarna med distansundervisning i idrott och hälsa är avsaknaden av social interaktion och att motivationen är lägre. De anser att den stora fördelen är att det är friare och att man har större eget ansvar. Den upplevelse elever har av idrott och hälsa på distans skiljer sig mycket lite mellan könen.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala verktyg och vilka utmaningar och möjligheter detta skapar för inkluderingsarbetet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 7 lärare, varav en lärare deltog genom att svara på några av frågorna över e-mejl. Intervjuerna analyserades därefter dels utifrån Nilholm och Göranssons (2013) nivåfördelning av begreppet inkludering, dels utifrån det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Resultaten visade att inkludering handlar främst om att öka deltagande och skapa goda sociala relationer. I inkluderingssyfte har de digitala verktygen främst använts i syfte att skapa förutsättningar för elever som annars har haft det svårt genom bland annat mer tillgänglig information. Det har varit en utmaning för lärare att hitta lämpliga verktyg och att identifiera hur dessa kan användas och anpassas till undervisningen. Den främsta anledningen till att detta varit en utmaning är att det krävs en god kunskap om verktygen för att lärarna ska känna sig trygga i att använda dem. I dagsläget används digitala verktyg mestadels i teoretiska sammanhang och som medel för att göra undervisningen mer inkluderande genom att göra dess innehåll mer tillgängligt för eleverna. Huruvida de digitala verktygen hjälpt undervisningen att bli mer inkluderande är lärarna emellertid osäkra om.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever ämnet när undervisningen tvingats genomföras på distans med digitala hjälpmedel. Studien syfte är även att kartlägga hur lärarna uppfattar möjligheten till att realisera läroplanen i en sådan miljö. Frågeställningarna har varit: Vilka för- respektive nackdelar upplever lärare med en digitaliserad distansundervisning i ämnet idrott och hälsa? och Hur upplever lärare möjligheten till att kunna realisera kursplanen för idrott och hälsa på distans? Studien är utförd med en kvalitativ ansats där fem olika lärare i Nordvästra Skåne intervjuades. Intervjuerna hade en semistrukturerad form och urvalet av lärare gjordes inledningsvis med hjälp av bekvämlighetsurval för att sedan gå över till ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades och den empiriska data som samlats analyserades med hjälp av en teoritriangulering. Teorierna som studien använder sig av är ramfaktorteorin, läroplansteori och Bernsteins (2003) klassifikation och inramning. Resultatet visade på tre olika teman där lärarna (1) presenterade olika fördelar med distansundervisning (2) presenterade olika nackdelar med distansundervisning (3) gav sin syn på möjligheten att realisera kursplanen i en digital miljö. Slutsatsen av studien är att lärares upplevelser av distansundervisning till övervägande del var negativa. Detta går i linje med tidigare forskning som också kunnat påvisa lärares upplevda problem och hinder i samband med distansundervisning. Det framkommer också i denna studie att en realisering av kursplanen upplevdes som mycket utmanande eller rent av omöjlig om undervisning tvingas genomföras på distans under längre perioder.

Syftet med denna studie är att undersöka vad anledningarna är till att det finns betygsskillnader mellan flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta använde vi oss av frågeställningen: Vilka möjliga anledningar finns det till en betygsskillnad mellan könen i idrott och hälsa? Genom en systematisk informationssökning där 12 studier behandlades fann vi svar på vår frågeställning. Resultatet visade att fysisk aktivitet utgör den största delen av elevernas betyg i ämnet idrott och hälsa och att det symboliska kapitalet som bedöms mest tenderar att förknippas med maskulina egenskaper. Även så har elevers motivation stor betydelse för deras betyg. Faktorer som ökar elevers motivation visar sig vara lärarens kompetensstöd och autonomistöd, dock tenderar lärarstödet att främst ges till pojkar. En orsak till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är även deras bakgrund. Faktorer som bidrar med högre betyg i idrott och hälsa visar sig vara att ha gått i svensk skola sen skolstart, om elever går i friskola och att elever har minst en förälder som har en utbildning högre än gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om tidigare utbildning och erfarenheter påverkar förmågan att inkludera elever med funktionsvariation, vad som krävs för att lyckas inkludera elever med funktionsvariation och vad elever med funktionsvariation önskar från sin lärare och omgivning för att kunna känna sig inkluderade. För att undersöka detta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och tre elever som sedan har transkriberats i en resultat- och analysdel. Resultatet har visat att eleverna med funktionsvariation vill delta på idrottslektionerna för att känna sig inkluderade och delaktiga, dock är fallet inte alltid så och bollsport är något ses som jobbigt och exkluderande. Lärarna är positiva till inkludering men önskar mer kompetens inom ämnet. I diskussionsdelen har vi jämfört studien i sig och i relation till tidigare forskning som visar att lärarna är i behov av vidareutbildning och extra stöd. Det visar även på att eleverna vill vara med så mycket som möjligt och gärna ihop med sina kompisar, men då krävs extra anpassningar och förändringar i hur en idrottslektion ser ut.

Syftet med denna studie var att undersöka idrottslärarstudenters erfarenheter av dans. Studien undersöker även vilka upplevelser idrottslärarstudenterna har av dans och vilken syn de har på dansens roll i idrott och hälsa. Detta för att få en enklare insyn på idrottslärarstudenters utmaningar i dans utifrån de tre frågeställningarna som ligger grund för studien. Metoden som används under studien är en enkätundersökning med flertalet frågor som besvaras av totalt 120 st studenter från Malmö universitet, Göteborgs universitet och Umeå Universitet. Resultatet från undersökningen analyserades sedan ur ett pragmatiskt perspektiv med John Deweys begrepp estetisk erfarenhet och vanor. Resultatet av undersökningen visade att alla som hade deltagit i undersökningen hade en idrottslig bakgrund men att så gott som alla inte hade någon erfarenhet av dans utanför utbildningen. Studenterna hade en positiv syn på dans då de tyckte att dans kan vara roligt och de flesta tyckte att de fått tillräckligt med utbildning i dans men trots det så var det endast häften av studenterna som tyckte att dans har en viktig roll i skolverksamheten. Slutsatsen av undersökningen är att idrottslärarstudenter har ytterst lite praktisk erfarenhet av dans när de kommer till lärarutbildningen och att synen på hur viktig dansen är i skolverksamheten och i idrott och hälsa skiljer sig åt. / The purpose of this research is to identify Swedish students in physical education the experience of students in physical education and there view on dance in physical education in school. The research will show the complexity and challenges of future teachers in physical education. The research involves a survey were totally 120 students in physical education from three different universities in Sweden, Malmö University, Umeå University and Göteborgs University. The result of the research analyzes through the pragmatic perspective från John Dewey and the concept of esthetic experiences and habits. The results of this research showed that almost every student in the research had none experience of dance outside the university, the student thought that dancing was fun and that they have had enough education in dancing. The concluding of the research is that the student of teaching in health and physical education has had very little experience of dancing and that the view of how important the dance is in school education varies a lot.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa vilka digitala verktyg som implementeras inom ämnet samt de möjligheter och begränsningar idrottsläraren har gällande sitt användande av digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa. Utöver detta undersöker vi också hur lärarna använder sig av de digitala verktygens möjligheter, genom att synliggöra kopplingar mellan lärarnas användning samt elevers lärande och utveckling inom ämnet. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt modellen TPACK har vi kunnat vidare analysera vårt resultat i relation till våra framställda frågeställningar och syfte.Undersökningen utgår från sex verksamma lärare i södra Skåne, som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med lärarna har vi försökt besvara vårt valda syfte samt frågeställningar. Utifrån undersökningens resultat fann vi att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till den digitalisering som sker i ämnet. Samtliga lärare implementerar digitala verktyg flitigt i sin undervisning utifrån deras presenterade förutsättningar. Denna implementering sker främst på de arbetsområden där elevernas komplexa rörelser tränas. Dans, gymnastik, orientering och i de olika teoretiska delarna av ämnet idrott och hälsa var dominerande arbetsområden bland majoriteten av lärarna. Vidare så visade vår undersökning på att lärarna anser att videoinspelning, videouppspelning och lärplattformar skapar goda förutsättningar för en ökad kommunikation och kan på så vis utgöra en bidragande faktor till ett ökat lärande bland eleverna.Vi kom också fram till att flera faktorer påverkar lärarnas användning av de digitala verktygen. De stora begränsningarna som lyfts fram är lärarnas tidsbrist, förståelse kring tillämpning av de digitala verktygen, tillgången till vidareutbildning inom området samt den fysiska tillgängligheten till dessa digitala verktyg.

I läroplanen för gymnasiet står det att det är lärarens ansvar att ge eleverna en möjlighet till ämnesövergripande arbete för att reflektera runt yrkeslivets gränsöverskridning (Skolverket, 2011). Som blivande lärare i idrott och hälsa samt naturkunskap ser vi flera gemensamma områden som skulle kunna integreras med varandra. Däremot har vi inte hittat några exempel på ämnesintegrering i just dessa ämnen, vilket har lett till att vi fokuserat på ämnesintegration generellt. Att bedriva ämnesintegrerad undervisning är något som vår lärarutbildning inte gett oss mycket kunskap om. Vår kunskapsöversikt fokuserar därför på frågan om hur ämnesintegrering bör gå till, vilka fördelar, nackdelar och utmaningar som finns samt konkreta exempel på hur ämnesintegrerat arbete har gjorts av andra lärare och skolor. Vi har kvalitativt granskat källor enligt en systematisk granskningsprocess på sökningar från tre olika databaser. I resultatet har vi sedan sorterat källornas information enligt de olika delarna av vår frågeställning.Resultatet visar att en ämnesintegrerad undervisning skulle kunna ge eleverna en fördjupad kunskap och insikt över komplexa tvärvetenskapliga samhällsfrågor och utmaningar. För att kunna uppnå detta som lärare behövs ett ordentligt förarbete med tydliga mål och syften, resurser, kollegialt stöd samt stöd från rektor. Exemplen visar på att temabaserad ämnesintegration över en kortare period är vanligt förekommande. Flera studier pekar på en brist i omfattningen av ämnesintegrerad undervisning i förhållande till de uppmaningar som styrdokumenten ger. En orsak till detta är att det är brist på kunskap hos lärare kring denna typ av undervisning och att det är ett tidskrävande arbete som ej ges stöd för. Vi ser att kunskapen som ämnesintegrerad undervisning kan ge är viktig för att förbereda eleverna inför komplexa samhällsutmaningar, samtidigt som att lärare behöver kunskap, samarbete och god planering för att kunna förtydliga sådan undervisning.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida undervisningen i idrott och hälsa på högstadiet möjliggör likvärdiga förutsättningar för pojkar och flickor att utvecklas och nå kunskapskraven. Undersökningens syfte grundar sig i det faktum att tidigare forskning bland annat pekar på att pojkarna verkar vara de som tar störst plats i idrottsundervisningen, har större möjlighet till inflytande på undervisningen, är mer positivt inställda till ämnet och därmed mer aktiva under lektionerna. Den frågeställning som undersökningen sökt svar på är: Vilka faktorer kan bidra till att idrott och hälsa är det enda ämne i den svenska grundskolan där pojkar som grupp har bättre betyg än flickor? För att undersöka och söka svar på frågan intervjuades fem aktiva idrottslärare kring sina uppfattningar och erfarenheter om skillnader mellan pojkar och flickor i ämnet, samt sitt eget sätt att tänka och förhålla sig till frågan. Empirin från intervjuerna har analyserats utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, som grundar sig i de två begreppen isärhållande och hierarki. Resultatet av intervjustudien visar att undervisningens innehåll, föreställningar och normer samt lärarens förhållningssätt och bedömningspraktik kan vara faktorer som i vissa fall ger pojkarna en fördel i ämnet idrott och hälsa. Resultatet pekar på att pojkarna tar över och verkar ha en fördel främst då undervisningen innehåller bollspel eller kampmoment. / The purpose of this study was to investigate whether education in Physical Education at the upper secondary school in Sweden enables equivalent conditions for boys and girls to develop and reach the highest grades. The purpose of the study is based on the fact that Physical Education is the only topic in the Swedish compulsory school where boys as a group have better grades than girls. The question that the study sought to answer is: What factors can contribute to physical education being the only topic in the Swedish elementary school where boys as a group have better grades than girls? In order to investigate and seek answers to the question, five active P.E. teachers were interviewed about their perceptions and experiences about differences between boys and girls on the subject, as well as their own way of thinking and relate to the question. The empirical evidence from the interviews has been analyzed on the basis of Yvonne Hirdman's theory of the gender system, which is based on the two concepts of separation and hierarchy. The result of the study shows that the content, beliefs and norms of the teaching and the teacher's approach and assessment practice can be factors that contribute to boys having better grades than girls in physical education. The result indicates that the boys take over and seem to have an advantage when the teaching contains ball games or contest moments. In addition, there seems to be an expectation and a notion that the boys should be most proficient in the subject.