Syfte Syftet med den föreliggande studien var att undersöka relationen mellan hur det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasiet undervisas på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och huruvida det senare påverkar alumners undervisning i idrott och hälsa. Studien undersöker även hur intervjupersoner beskriver och ser på spänningsreglering och mental träning. Metod Metoden som användes var dels en dokumentanalys, dels intervjuer av diskursteoretisk karaktär. Dokumentanalysen följdes senare upp av en läroplansanalys enligt Lindes (2012) principer och intervjuerna analyserades med hjälp av Svenssons (2019) diskursanalys ochLindes (2012) läroplansanalys. Urvalet består av högskolelärare, studenter och alumner samtutvalda styrdokument från Skolverket och GIH. Resultat Resultatet från dokumentanalysen visar att de studerade begreppen nämns två gånger i sin helhet i Skolverkets styrdokument men att de inte syns i GIH:s styrdokument. Resultatet frånintervjuerna visar att högskolelärare, studenter och alumner anser att spänningsreglering och mental träning är ett viktigt centralt innehåll men däremot upplever studenterna ochalumnerna att deras ämneskunskaper är bristfälliga. En anledning till det är att begreppenöverlag inte verkar behandlas på GIH. Den samlade bilden av hur begreppen beskrivs visar att de kan ha olika betydelser beroende på de intervjuades tidigare erfarenheter och intressen vilket även verkar kunna påverka hur alumnerna senare väljer att realisera det centrala innehållet. Slutsatser En slutsats som kan dras med hjälp av den gjorda dokumentanalysen är att GIH:s styrdokument i det här avseendet inte går i linje med Skolverkets styrdokument eftersom spänningsreglering och mental träning i princip inte får något utrymme i varken styrdokument eller praktik på GIH. Ytterligare en slutsats som kan dras är att begreppen är mångfacetterade och verkar kunna befinna sig i dels en prestationsdiskurs, dels en hälsodiskurs beroende på vem som beskriver dem och i vilket sammanhang de avses användas. / Aim The aim of the present study was to investigate the relationship between how the central content of tension regulation 1 and mental training in the curriculum for physical education 1in upper secondary school is taught at The Swedish School of Sport and Health Scienses (GIH) in Stockholm and how it later affects alumni's teaching in physical education. We also wanted to gain more knowledge about how the study's interviewees describe and look attension regulation and mental training. Method The method used was partly a document analysis of selected documents and partly interviews of a discourse theoretical nature. The document analysis was later followed by a curriculumanalysis according to Linde's (2012) principles and the interviews were analyzed with the help of Svensson's (2019) discourse analysis and Linde's (2012) curriculum analysis. The results from the document analysis show that the studied concepts are mentioned twice in theirentirety in the The Swedish National Agency for Education's governing documents, but thatt hey are not visible in GIH's governing documents. The selection consists of universityteachers, students and alumni as well as selected governing documents from the NationalAgency for Education and GIH. Results The results from the interviews show that the university teachers, the students and the alumni believes that it is an important central content, but on the other hand, the students and alumni feel that their subject knowledge is deficient. One reason for this can be that the concepts generally do not seem to be taught at GIH. The overall picture of how the concepts are described shows that they can have different meanings depending on the interviewees previous experiences and interests, which also seems to be able to influence how the alumni later choose to realize the central content. Conclusions A conclusion that can be drawn with the help of the document analysis made is that GIH'scontrol document does not seem to accord with the document of The Swedish NationalAgency for Education's control document because tension regulation and mental training in principle do not get any space in either control document or practice at GIH. Another conclusion that can be drawn is that the concepts are multifaceted and seem to be in both a performance discourse and a health discourse depending on who describes them and in whichcontext they are intended to be used. 1 Då det inte finns någon direktöversättning av spänningsreglering används termen tension regulation.

No description available.

Sammandrag/Abstrakt   Vår kunskapsöversikt har haft fokus på individers motoriska förmåga inom idrott och hälsa. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa en förståelse för hur motoriken kan påverka barn och ungdomar. Även olika metoder som pedagogen kan använda sig av i idrott och hälsa för att utveckla barn och ungdomars motoriska förmåga kommer att undersökas. Våra frågeställningar som har stått i centrum har varit: Varför är motoriken viktig för barn och ungdomar? Hur kan vi pedagoger påverka elevers motoriska förmåga i idrott och hälsa? Sökprocessen har bestått utav sökningar i databaser för att finna relevanta vetenskapliga källor. Vi har även använt oss utav kurslitteratur för att förstärka resonemangen. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har en stor betydelse för individen och för skolvärlden. Ur ett elevperspektiv kan vi se att motoriken kan hjälpa eleven inom flera områden, bland annat den sociala aspekten samt en ökad prestation i de övriga ämnena. Genom flera arbetsformer och varierade instruktioner kan pedagoger ge eleverna rätt förutsättningar och utifrån det skapa möjligheter till en ökad motorisk utveckling. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning. •        Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande? •        Vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet? Metod Studien utfördes med en semistrukturerad intervju på 5 lärare från olika gymnasier i Sverige. Studien utgick ifrån en tematisk kvalitativ analysmetod och är skriven utifrån ett multimodalt perspektiv och hur det kan påverka undervisningen. Resultat Resultat visar att undervisning tenderar att kretsa kring kunskapsområdet rörelse och friluftsliv får en mindre roll med enstaka friluftsdagar och orientering. Hur lärarna väljer att lägga upp sin undervisning tenderar att skilja sig mellan lärare som jobbat innan övergången till Lgy 11 och de som började undervisa efter. Där de förstnämnda lärarna lägger ett stort fokus på praktik som modalitet med vissa delar teori och de sistnämnda försöker att ha fler renodlade teorilektioner i sin undervisning. Studien visar vidare att lärarna skapar en varierande undervisning där dans, träningspraktiker, orientering och lagspel dominerar där de pendlar mellan lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad undervisning. Slutsats Undervisningen skiljer sig mellan lärarna, de skapar sin undervisning utifrån de förutsättningar, skolan de undervisar i ger. Det skiljer sig en del mellan skolorna i vilka modala verktyg och material som finns till hands, vilket tvingar lärarna att göra didaktiska Ställningstaganden som inte alltid är fördelaktiga för undervisningen. Våra resultat pekar på att styrdokumenten skulle kunna förtydligas vilket skulle underlätta lärarnas arbete, samt att ämnesspecifik fortbildning och multimodala verktyg som litteratur och metoder som stimulerar flera sinnen att medverka vid inlärning hos eleverna skulle kunna vara värdefulla resurser för att underlätta lärarnas arbete med undervisningen. / Aim  The purpose of the study is to investigate which subject areas are focused on, and how upper secondary school teachers in the subject sports and health use different modalities in their teaching. •        What modal tools do teachers of sports use and get rid of to organize, plan and carry out activities that contribute to students' learning? •        Which subject areas are focused on and what didactic positions do teachers in sports and health make when choosing an activity?  Method The study was conducted with a semi-structured interview of 5 teachers from different upper secondary schools in Sweden. The study is based on a teamed qualitative analysis method and is written from a multimodal perspective on teaching. Results Results show that teaching tends to revolve around the area of ​​knowledge movement and outdoor life is given a smaller role with occasional outdoor days and orientation. How teachers choose to structure their teaching tends to differ between teachers who worked before the transition to Lgy 11 and those who started teaching after. Where the former teachers place a great deal of focus on practice as a modality with certain parts of theory and the latter try to have more pure theory lessons in their teaching. The study further shows that teachers create a varied teaching where dance, training practices, orienteering and team play dominate where they commute between teacher-centered teaching and student-centered teaching. Conclusion The teaching differs between the teachers, they create their teaching based on the conditions, the school they teach in provides. There are some differences between the schools in what modal tools and materials are available, which forces teachers to make didactic positions that are not always beneficial for teaching. Our results indicate that the governing documents could be clarified, which would facilitate the teachers' work, and that subject-specific continuing education and multimodal tools such as literature and methods that stimulate several senses to participate in students' learning could be valuable resources to facilitate teachers' work with teaching.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hur jämställdhet tillämpas under lektioner i idrott och hälsa på gymnasiet. Detta görs genom att söka svar på frågorna: Hur ger gymnasielärare i idrott och hälsa uttryck för innebörden i begreppet jämställdhet? På vilket sätt upplever dessa lärare att de undervisar utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Vilka ramar i undervisningen upplever lärarna möjliggör eller begränsar arbetet med jämställdhet? Metod För att besvara frågeställningarna har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra gymnasielärare i idrott och hälsa som var i åldrarna 27–53 år. Frågorna som behandlades under intervjuerna baserades på de tre forskningsfrågorna och dessa lades upp som tre teman. Tre av intervjuerna gjordes via Zoom, som är ett dataprogram för videokonferens, den fjärde gjordes på lärarens arbetsplats. Resultat  Studiens resultat visar att lärarna formulerade innebörden i jämställdhet på ett liknande sätt med undantag från en deltagare som visar på snäppet djupare förståelse. Vad gäller lärares arbete med jämställdhet i sin undervisning kommer de med både spontana och förebyggande strategier. Däribland att inte dela upp elever efter kön samt att styra upp diskussioner kring olika jämställdhetsfrågor. Slutligen visar resultatet på att lärare kopplar utrymme och tid till jämställdhetsarbetet. Det krävs ett visst utrymme samt tid till reflektion och utbildning för att bedriva undervisningen jämställt. Vidare ser vissa lärare att en viss jargong och mönster i samhället kan ha en negativ inverkan på hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. Slutsats De deltagande lärarna har en grundare kunskap kring jämställdhet som oftast inte bygger på vetenskaplig grund. Det framkommer dock inte att detta faktum gör deras undervisning mindre jämställd. Vidare verkar ramfaktorerna tid och utrymme möjliggöra, medan jargong verkar försvåra för ett jämställt arbete. / Aim The purpose of this essay is to gain an increased understanding of how gender equality is applied during lessons in physical education and health in Swedish high school. This is done by seeking answers to the questions: What knowledge do high school teachers, in physical education and health, express about the concept of gender equality? In what way do these teachers feel that they teach from a gender equality perspective? What frameworks in the teaching enable or limit the work with gender equality? Method To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted with four high school teachers in physical education and health who were aged 27-53 years. The questions addressed during the interviews were based on the three research questions and these were presented as three themes. Three of the interviews were conducted via Zoom, which is a computer program for video conferencing, the fourth was done at the teacher's workplace. Results The results of the study show that the teacher formulated the meaning of gender equality in a similar way, with the exception of one participant who shows a slightly deeper understanding. As for teachers' work with gender equality in their teaching, they come up with both spontaneous and preventive strategies. There sometimes not to divide students by gender and to steer discussions on various gender issues. Finally, the results show that teachers link space and time to gender equality work. It takes a certain amount of space as well as time for reflection and education to conduct teaching on an equal footing. Furthermore, some teachers see that a certain jargon and pattern in society can have a negative impact on how teachers choose to structure their teaching. Conclusions The participating teachers have a more thorough knowledge of gender equality, which is usually not based on science. However, it does not appear that this fact makes their teaching less equal. Furthermore, the frame factors time and space seem to enable, while jargon seems to limit the work with equality.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie studera varierande tillvägagångssätt för att inkludera elever med en funktionsnedsättning i undervisningen i idrott och hälsa. Studien kommer även belysa hur läraren kan anpassa lektionerna för alla elever med eller utan funktionsnedsättning. Slutsatsen är att det är viktigt att lärare lär känna sina elever för att kunna ha en bättre förståelse för elevens behov. Att bemästra en bra kontakt med elever, föräldrar och kuratorer är en bra utgångspunkt för att skapa givande lektioner för dessa elever. På så vis kan läraren planera undervisningen på bästa möjliga sätt. I resultatet framkommer även att elever med en funktionsnedsättning uppskattar idrotten och att idrottslektionerna bidrar till elevernas fysiska och mentala utveckling. Studien kommer även specifikt belysa funktionsnedsättningen autism HOH (hörselskadade) och elever med koncentrationssvårigheter. Studien belyser hur lärare ska inkludera eleverna med hjälp av olika strategier och metoder. Vad som är viktigt för läraren när det berör gester, ansiktsuttryck och tonläge framkommer således i resultatet. Slutligen visar resultatet att även om lärare är medvetna vad de kan göra för att främja dessa elever, finns det fortfarande hinder. Det finns inte alltid tillräckligt med anpassat material till elever med funktionsnedsättning som exempelvis sitter i rullstol. Det kan vara svårt att tillfredsställa alla elever i en klass med varierande aspekter att ta hänsynt till.

Denna studie syftar till att undersöka hur fem idrottslärare arbetar med extra anpassningar inom ramen för idrottsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Studiens frågeställningar berör vilka extra anpassningar lärarna gör samt på vilket sätt de kommer fram till vilka extra anpassningar det finns ett behov av. Det material som samlats in för att besvara studiens syfte och frågeställningar inhämtades genom kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tre perspektiv på specialpedagogik; traditionella perspektivet, alternativa perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar bland annat att samtliga lärare gör extra anpassningar inom ramen för undervisningen men att de varierar beroende på vilka elever eller vilken elevgrupp de undervisar. Lärarna menar dock att en grundstruktur för lektionerna är av största vikt och att det gynnar alla elever då de vet vad som kommer att ske. Resultatet påvisar även att arbetet med extra anpassningar inte alltid är enkelt men att ett kollegialt samarbete skapar gynnsamma förutsättningar och är betydelsefull för arbetet med extra anpassningar. En slutsats som kan dras är att arbetet med extra anpassningar är komplext, det är många faktorer som har betydelse samt påverkar arbetet med extra anpassningar. Med denna studie önskar jag bidra med kunskap kring hur idrottslärare ser på och arbetar med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Detta är en studie som undersöker vad lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie-och gymnasieskolor har för innehåll i undervisningen om styrketräning. Uppsatsens syfte är att undersöka vilket innehåll lärare har när de undervisar om styrketräning. Vidare vill vi även granska verksamma lärares möjligheter och källor till fortbildning inom området. I studien deltog 60 aktiva lärare i Idrott och hälsa i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Resultatet av studien visar att lärare är säkra på att undervisa i styrketräning både praktiskt och teoretiskt kopplat till styrdokumenten. Det som dominerar det praktiska innehållet i undervisningen är kroppsviktsövning utan vikter vilket 96,7% av lärarna har med i sin undervisning. Vad gäller det teoretiska innehållet som lärare väljer krig styrketräning ser vi att lärare här är samstämmiga och behandlar samma innehåll. Deltagarna i undersökningen tycker att de har mer teoretiska förberedelser om undervisning i styrketräning än praktiska från sin utbildning vilket visar på en akademisering av ämnet. Resultatet från enkäten i relation med läroplansteorin som använts i uppsatsen är att lärare använder styrdokumenten så att det speglar deras undervisning även om det som undervisas är mer av ämnestradition än av utbildningens styrdokument. Slutsatsen av studien blir att lärare anser att de får för lite praktisk utbildning i relation till vad som står i styrdokumenten. Därav kan lärarutbildningen behöva se över och formatera om sin utbildning för att möta läget ute i skolorna.

Sverige har under 2010-talet haft stor invandring, och många av de som kommit är barn och ungdomar. Många av dem har dåliga förutsättningar att lyckas i skolan, men idrott och hälsa ses ofta som en väg till gemenskap. Även om det är angeläget att veta mer kring hur utbildning för nyanlända barn och ungdomar fungerar optimalt finns det relativt lite forskning kring ämnet, och mycket av den existerande forskningen utgår från ett elevperspektiv. Denna studie ämnar bidra med ett lärarperspektiv genom 25 lärare i idrott och hälsas svar på kvalitativa enkäter kring vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sin undervisning med nyanlända barn och ungdomar. Svaren relateras till Piagets begrepp assimilering och ackommodation samt Foucaults tankar kring kunskap och makt. Resultaten visar att lärarna uppfattar elevernas personlighet, att använda kroppsspråket samt skapa samhörighet som möjligheter. Samhörighet beskrivs dock även som en potentiell utmaning tillsammans med språkförbristningar, särskilda moment, kulturellt betonade skilda synsätt på idrottsämnet, de nyanlända elevernas mående samt känslor av otillräcklighet som pedagog. Resultaten synliggör också att de flesta lärare visar en flexibilitet kring sin kunskapssyn och gör anpassningar utifrån de nyanlända elevernas synsätt och tidigare erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för assimilativt lärande. Ett fåtal lärare menar dock att de inte anpassar sin undervisning utifrån de nyanländas kunskapssyn och tidigare erfarenheter, vilket kan innebära att deras elever tvingas till en ackommodativ, mer krävande lärandeprocess.

No description available.