Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet förstår läroplanen avseende friluftsliv samt hur dessa arbetar för att bedöma friluftsliv beroende på de förutsättningar som finns på skolan. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer vilket är en typ av kvalitativ metod. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt Göran Lindes teori kring de tre arenorna, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin bygger på sex idrottslärares upplevelser och tankar. Två av dem arbetar på skolor i en mindre ort och fyra på skolor i stadsmiljö. Syftet med detta urval var att visa på eventuella skillnader och likheter och huruvida skolans geografiska plats kan påverka undervisningen i friluftsliv. Resultatet pekar på att idrottslärarna generellt anser läroplanens del gällande friluftsliv vara svårtolkad samt att det spontana friluftslivet är en större utmaning för stadsskolor. Det visar sig också att samtliga idrottslärare använder någon form av friluftsdag vid undervisningen och att detta ofta kombineras med orientering.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare upplever kampsport och om den kan användas i skolan. Frågeställningar som studien kommer svara på:● Hur upplever pedagoger och elever kampsport i skolan?Studien använder sig av en kvantitativ enkätundersökning samt strukturerade intervjuer. Studien är gjord på två olika skolor i två olika klasser. Resultatet visar att vissa typer av elever tenderar att bli våldsamma av kampsport i skolan. I studien framgår det hur man ska förebygga detta beteende. Vad som påverkar elevernas positiva upplevelse av en kampsportslektion i skolan framgår även i studien. / The purpose of the study is to investigate how students and teachers experience martial arts and how it have grown into school and if its suitable in school. Issues that the study will answer:● How do educators and students experience martial arts in school?The study uses a quantitative questionnaire and structured interviews. The study is made at two different schools in two different classes. The results show that some types of students tend to be violent of martial arts in school. The study shows how to prevent this behavior. What also affects the students' positive experience of a martial arts lesson in school is also evident in the study.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring genus inom ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att framföra hur genus syns, och vilka metoder som lärare använder och kan använda för att motverka genusstereotyper i undervisningen. Följande frågeställning har varit utgångspunkten i översikten: Hur tar sig genus i uttryck under idrottsundervisningen och hur arbetar lärare för att minska dess påverkan? Metoden har bestått av en systematisk sökning via databaserna: SPORTDiscuss och SwePub för att finna relevant forskning, samt Google som komplement för att finna kompletta resultat. Resultaten visar på att både lärare och elever har förutfattade meningar kring genusnormer. Dessa genusnormer speglar sig i idrottsundervisningen på flera olika sätt. Pojkar tenderar att dominera i moment som innefattar tävling och bollspel men visar överlag inte så stort intresse för dans, som flickor anses vara bättre på. För pojkar är det viktigt att bevara sin manlighet genom att inte visa på femininitet. Det demonstreras bland annat genom att använda ord, förknippat till kvinnlighet, som något negativt. Att som lärare arbeta aktivt mot synen som både elever och lärare har på genus, tros vara betydelsefullt för att bryta könsnormer.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa bedriver simundervisning och livräddningsundervisning. Vidare är syftet att undersöka hur lärare ställer sig till en tydligare progression och nivåanpassning inom simning och livräddning för grundskolans årskurs 7-9. Teorin baserades på Göran Lindes (2012) läroplansteori med de tre arenorna, formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Jag använder även Bernstein (2000) begrepp om svag och stark klassificering som också tillhör läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där jag intervjuade sex stycken idrottslärare verksamma på högstadiet, tre stycken manliga och tre stycken kvinnliga. Det var ett geografiskt och socioekonomiskt spann mellan skolorna där dessa lärare arbetade. Resultatet från studien visar att lärarna bedriver sim-och livräddningsundervisning på olika sätt. Fyra stycken av lärarna tar hjälp av simklubbar eller andra aktörer för att bedriva simundervisningen. Två av lärarna bedrev sin simundervisning själva. Alla lärare hanterade livräddningsundervisningen själva. Resultatet visar även att lärarna lägger in en ytterligare bedömning för simningen i ett annat kunskapskrav som har med rörelse att göra. De flesta lärarna skulle vilja se ett tydligare innehåll i livräddningen. Några lärare skulle även vilja se en längre simsträcka, samt att några skulle vilja att simningen hade samma betygsystem som de andra kunskapskraven inom idrott-och hälsa.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med kunskapsutveckling i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa samt få en tydligare bild av lärares syn på friluftsliv då det är en del av idrottsämnet från grundskolans årskurs 1 till gymnasiet. Syftet är även att se vad lärare anser är viktig kunskap för elevers lärande inom friluftsliv. Studien har avsett att besvara följande frågeställningar;•Vad anser lärare är viktig kunskap för elevernas lärande i friluftsliv?•Hur arbetar lärare med elevernas kunskapsutveckling i friluftsliv utifrån styrdokumenten? Intervjusvar från fem lärare i idrott och hälsa, både i grundskolan och gymnasiet, har bidragit med underlag för vår studie. Litteraturöversikt, tidigare forskning samt Skolinspektionen har bidragit med definitionen av friluftsliv samt vilket utrymme friluftsliv får i ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att lärare i vår studie arbetar med friluftsliv, men att det finns en stor variation i hur de arbetar med området. Vilket utrymme friluftsliv får i undervisningen varierar även mellan informanterna där resurser, personligt intresse samt tid blir avgörande. Lärare i studien anser att överlevnadstekniker är en viktig kunskap i friluftsliv, däremot ges det inte alltid tillräckligt med tid och praktik för att utveckla kunskap och färdigheter inom detta. Vidare lyfter några av informanterna sin förståelse kring att folkhälsa är en av anledningarna till att friluftsliv är en del av ämnet idrott och hälsa, dock belyser bara en av dem hur de arbetar med den aspekten i friluftsliv. Utifrån kunskapsutveckling arbetar lärarna i studien med att säkerställa elevers kunskap genom skriftliga inlämningar, diskussioner eller observationer. Ingen av informanterna nämner specifikt att de arbetar med elevers reflektion av lärandet. Tre av lärarna i studien anser att bedömningen i friluftsliv är problematisk då det inte ges tillräckligt med tillfällen eller att det är ett svårare moment att bedöma.

Syftet med detta examensarbetet är att öka förståelsen för undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal i idrotts- och hälsaundervisningen i gymnasieskolan. De frågeställningarna som använts för examensarbetet är:•Hur tolkar och arbetar lärare med könsmönster, normer och kroppsideal i undervisningen i Västervik och Malmö? •Hur upplevs möjligheter/utmaningar i undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal ur ett lärarperspektiv? •Hur upplever eleverna lärarens undervisning kring könsmönster, normer och kroppsideal?Examensarbetets teori består av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori samt genusperspektiv. I den tidigare forskningen lyfts både svensk och internationell forskning på fältet fram och summeras. Man kan där se att undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal går i en framåtgående riktning men att det går trögt och att det finns motstånd på sina håll från lärare. Examensarbetets metod består av både kvalitativ metod med inspelade intervjuer med lärare på fältet, kommentarer från öppna enkätfrågor samt kvantitativ metod med statistik insamlat från elevenkäter. Undersökningen är gjord med lärare och elever på två svenska gymnasieskolor med olika geografiska och sociokulturella förutsättningar.Det examensarbetet kommer fram till är att lärarna på den Malmöbaserade skolan arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal än den i Västervik. Samtidigt upplever samtliga lärare att ämnet är svårtolkat. Lärarna upplever att det finns möjligheter med en ökad förkunskap hos eleverna och även möjligheter med samarbete kring ämnet samt svårigheter kopplade till tidsbrist, ålder och bristande ämneskunskaper hos dem själva. Elevernas upplevelser överensstämmer i hög grad med sina lärares. De elever på den Malmöbaserade skolan som arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal uppfattar och upplever den undervisningen som god men med möjligheter att bli bättre. De eleverna på den Västerviksbaserade skolan lyfter i sin tur fram att de saknar undervisning. I diskussions- och slutsatskapitlet diskuteras först undersökningens metod och sedan resultatet gentemot tidigare forskning och examensarbetets frågeställningar. Avslutningsvis i slutsatsen ges förslag på framtida forskning på området samt avslutande tankar lyfts fram.

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.

Människan drivs av motivation. För att motivation skall kunna finnas krävs det att vi tar hänsyn till tre grundläggande behov. Behovet för kompetens, behovet av relationer med andra och slutligen behovet av självbestämmande. Forskning visar tydligt på att om dessa behoven är tillgodosedda så är chansen stor att motivation uppstår. Med denna kunskap i ryggsäcken borde väl alla lärare klara av att motivera sina elever utan några som helst problem, inte sant? Svårigheten är den att alla människor reagerar olika starkt på olika typer av motivation. Forskning pekar på att elevers välmående och utveckling gynnas av ett autonomistödjande motivationsklimat. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare och elever har samma syn på det motivationsklimat som råder på deras lektioner i idrott och hälsa. För att ta reda på detta utfördes en kvantitativ analys med hjälp av enkäter, där elever och lärare fyllde i hur de uppfattade lärarens jobb utifrån diverse motivationsklimat. Resultatet i studien visar att både lärare och elever upplever motivationsklimatet på lektionerna i idrott och hälsa som stödjande, autonomistödjande och uppgiftsorienterat. Tidigare forskning pekar på att dessa motivationsklimat gynnar elever, får dem att må bättre och även prestera bättre. Den slutsats man kan dra utifrån denna studie är den att lärare och elever till stor del upplever motivationsklimatet på ett liknande sätt.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan arbeta för att främja motivation hos elever på högstadiet. Lärarens roll, strategier, och teorier ligger till grund för studien. Frågeställningen vi har utgått ifrån är: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva? Frågeställningen besvaras genom vetenskapliga artiklar som vi fann genom EBSCO, libsearch och ERC. Vi har enbart använt oss av vetenskapliga studier där syftet var att testa olika strategier och modeller för att se en ökning hos elever att bli mer motiverade. Vår studie har utgått från Self-determination Theory, som behandlar de tre psykologiska basbehoven, inre motivation, yttre motivation och amotivation. Resultatet visade olika perspektiv som är viktiga för att motivera elever. Dessa visar att lärarens roll, undervisningens miljö och elevernas tre psykologiska basbehov är viktiga byggstenar för att främja motivationen hos elever.