Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori. För att kunna svara på frågeställningarna användes enkät som metod och denna besvarades av 120 elever i årskurs 7-9. Resultatet av studien visar att eleverna till stor del vill påverka sin undervisning men att de inte får göra det i den utsträckning de vill i något ämne. Störst frihet verkar de ha i ämnena idrott och hälsa och bild. Studien visar också på att kommunikationen mellan lärare och elever när det gäller elevinflytande och demokrati verkar bristande. Lärarrollen och förmågan att anpassa sig som ledare efter gruppen man undervisar framstår som viktig när det gäller elevernas möjlighet att delta i planeringen av sin utbildning. Vidare framgår det av undersökningen att eleverna i idrott och hälsa inte får vara med och påverka undervisningen i den mån de vill. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine how the different leadership styles of teachers can affect how students' influence the content of the education. These aspects have been studied in more detail in physical education and compared with three other selected school subjects. The questions are: What is the definition of “students influence in the education”? How does this differ between the physical education and health compared to other subject in school? Affects different teaching styles students' right to influence? The study was conducted at two secondary schools in two different locations in Scania, southern Sweden. To interpret the results was earlier research and leadership theory used. In order to achieve the object was survey methodology used, which was answered by 120 students in grades 7-9. The results of the study shows that most students want to affect the content of the education but hasn´t got the chance to do so as much as they would like in any subject. They seems to have most possibilities for this in the subjects of physical education and art. The study also shows that the communication between teachers and students in terms of student participation and democracy seems to lack. The teacher's role and the ability to adapt as a leader for the group to teach emerges as important for students' chance to participate in the planning of their education. Furthermore, the investigation shows that the students in physical education may not be able to influence the content of the education as far as they want.

Aim The purpose of the study is to investigate and describe how low-performing students in year 9 look at their achievements in connection with teaching in sport and health. Furthermore, it is of interest to examine which motivational factors influence them to participate or not participate in the teaching.  Method The study is based on a qualitative interview study in which five pupils in year 9 between the ages of 15-16 years participated. The interview guide is based on the motivation theory Self-Determination Theory in order to be able to answer the questions of the study. The participants in the study were selected after a comfort selection and a school in the Stockholm area Results The students who participated in the study considered that the learning environment, choice of activities and how the teaching was organized affect their motivation. Additional factors that affect the students' motivation are linked to the feeling of belonging to the teacher and the students in the class. The self-esteem and experience of competence motivates the majority to participate in activities. Furthermore, the students reported that grades are considered an important factor in their desire to participate in the teaching. A couple of students also presented the inaccessibility of the dressing room as a motivational factor. Conclusions From the results and the analysis, the following factors emerged affecting the motivation of low-performing students; choice of activity, the teacher, grades, changing rooms and the feeling of competence, autonomy, and affinity. All factors are categorized as internal and external motivation factors. The conclusion for the study is that the motivational factors have a great impact on whether the students are motivated to participate in sports education. / Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka hur lågpresterande elever i åk 9 ser på sina prestationer i samband med undervisningen i idrott och hälsa. Vidare undersöks vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna till att delta eller inte delta i undervisningen. ▪         Hur ser elever på sina prestationer i samband med kunskapsämnet idrott och hälsa? ▪         Vad motiverar elever till att delta eller inte delta i idrottsundervisningen? ▪         Vilka orsaker anser eleverna är bidragande till att deras betyg ligger på gränsen till godkänt i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie där fem elever i åk 9 mellan åldrarna 15-16 år deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt är Self-Determination Theory. Deltagarna i studien valdes ut efter ett bekvämlighetsurval och en skola i Stockholmsområdet. Resultat Majoriteten av eleverna ansåg att prestationen är kopplad till en vilja att vilja anstränga sig och göra sitt bästa.  Vidare ses prestation vara kopplad till förmågan att ta sig an uppgiften, men också att prestationen ska visa prov på en god hanteringsförmåga samt ett gynnsamt resultat i förhållande till uppgiften. Eleverna som deltog i studien ansåg att lärandemiljön, val av aktiviteter samt hur undervisningen organiseras påverkar deras motivation. Ytterligare faktorer som påverkar elevernas motivation är kopplade till känslan av samhörighet med läraren och eleverna i klassen. Självkänslan och upplevelse av kompetens motiverar majoriteten att delta i aktiviteter. Vidare redogjorde eleverna för att betyg anses som en viktig faktor till att de vill delta i undervisningen. Ett par elever framlade även omklädningsrummets otillgänglighet som en motivationsfaktor. Slutsats Av resultat och analysen framkom följande faktorer ha inverkan på lågpresterande elevers motivation; val av aktivitet, läraren, betyg, omklädningsrum samt känslan av kompetens, autonomi och samhörighet.  Samtliga faktorer kategoriseras som inre- och yttre motivationsfaktorer. Slutsatsen för studien är att motivationsfaktorerna har en stor inverkan på huruvida eleverna motiveras att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet? Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven? Metod: vi har valt att använda en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och de använda teorierna som varit till hjälp för att tolka resultatet är läroplansteorin och KASAM. Sex utbildare idrottslärare inom ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 intervjuades och valdes ut med ett bekvämlighetsurval. De intervjuade arbetade i både Stockholms län och Uppsala län. Resultat: Informanterna anpassade undervisningen genom progression och modifiering av momentet bollspel. Detta gav eleven en möjlighet att utöva bollspel på sin nivå och med progression arbeta sig mot kursplanens mål och syfte. Det som samtliga informanter kopplade bollspel i undervisningen till var kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). Detta gjordes genom att de ansåg bollspel som en komplex rörelse där eleverna behöver anpassa sina rörelser till aktiviteten och för att bollspel kan utövas i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärarens undervisningsstil, interaktion med eleverna samt pedagogiska metoder påverkar elevernas motivation inom ämnet idrott och hälsa. Detta syftet har valts då vi som blivande lärare kommer att stöta på utmaningar inom detta område med våra blivande elever. Detta område har även valts eftersom att vi anser att motivation är av stor betydelse för elevernas deltagande samt prestation under idrottslektionerna. Kunskapsöversikten kommer att innehålla både elevperspektivet och lärarperspektivet. Detta är för att förstå vilka metoder läraren använder samt förstå hur eleven reagerar utifrån lärarens metoder. Kunskapsöversiktens frågeställning är följande; Hur påverkar lärarens specifika pedagogiska metoder och undervisningsstil elevernas motivation och engagemang i lärandeprocessen inom idrott och hälsa? Genom att specificera vår sökprocess med att göra olika begränsningar vid sökningarna så hittades relevanta källor på olika databaser såsom ERIC och Scopus. Sammanlagt valdes 12 källor av högst relevans, alla var internationella. Källor var skrivna mellan åren 2013-2023, och endast en var skriven tidigare (2010). Vid beskrivning av varje källa så sammanfattades syftet, metoden och resultatet.  Genom forskningen så kunde man se olika trender och mönster i relation med elevernas motivation och lärarens undervisningsmetod, exempelvis så såg man en återkommande trend att när läraren visade socialt stöd så betraktade man att elevernas motivation ökade. Andra forskningar visade också att lärarens indirekta undervisningsmetoder också hade en effekt på elevernas motivation. Vidare visar forskning att om eleverna hade en personlig koppling till aktiviteten så ökade deras motivation. Teknologiska hjälpmedel visade sig också ha en positiv påverkan på elevernas motivation. Forskningen visade även könsskillnader angående elevernas motivation och resultaten varierade. Avslutningsvis visar det att lärarens stöd och positiva relationer ökar elevers motivation i idrott och skola. Anpassad undervisning och beröm spelar nyckelroller. Könsspecifika skillnader bör beaktas för bättre undervisning. Detta kan vägleda till en stödjande lärmiljö, särskilt inom idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på friluftsliv som begrepp i friluftslivsundervisning i relation till skolans ramfaktorer och hur det påverkar friluftsundervisningen. Frågeställningar: Hur påverkas friluftslivsundervisningen av skolans ramfaktorer? Vad krävs för att en lektion ska kunna kategoriseras som friluftslivundervisning enligt lärarna? Utifrån Andkjears friluftskors och skolans ramfaktorer, hur anpassar lärarna sin förståelse för begreppet friluftsliv? Teori & Metod Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där fyra grundskolelärare på skolor i Stockholms innerstad har deltagit. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteorin samt Andkjaers teoretiska modell som värderar olika typer av friluftsliv. Resultat De ramfaktorer som främst påverkar undervisningen är tid och plats. Lärarna har dels en individuell syn på begreppet friluftsliv, men påverkas också av vilka årskurser de undervisar. Lärarna för de yngre åldrarna utgår ofta från aktiviteten och kroppens rörelser när de ska definiera om en lektion ska kategoriseras som friluftslivsundervisning eller inte. De har alltså ett fokus på det som Andkjear kallar för inre miljö. Lärarna i de äldre åldrarna utgår i stället oftare från den yttre miljö, det vill säga platsens betydelse och undervisning i naturmiljö. Slutsats Utifrån studiens teoretiska modell ges en större förståelse för olika lärares syn på begreppet friluftsliv och hur det påverkar undervisningen i idrott och hälsa. Ramfaktorerna sätter gränser för undervisningen, men lärarnas egen förståelse påverkar det slutliga resultatet. Genom att ta del av studien kan lärare identifiera och reflektera över sina egna definitioner av begreppet friluftsliv.

Forthcoming essay is a study whose purpose is to investigate how different PE-teachers inprimary schools upper stages and secondary schools approach students who do not changeinto sportswear. The aspects of changing in to sportswear for PE which this essay will focuson is if students are allowed to participate without changing in to sportswear, what activitythey get to do if they do not participate, sportswears influence on the students grade as well asif the curriculum supports teachers in only letting students who change in to sportswearparticipate. This is a quantitative essay whose method is a survey. The studys result indicatethat PE-teachers find it important that students participate in sportswear but will let themparticipate without sportswear. The most common activity for the student who does notparticipate in the PE-lessons ordinary activity is to take a walk or participate in activities thatare suitable for the student. Most PE-teachers agree that changing into sportswear affects thestudents' grade. A few PE-teachers think that the curriculum supports teachers only lettingstudents who change into sportswear participate but approximately half of the PE-teacherswish it would.

Aim: The purpose of this study is to examine the experiences of female high school students’menstruation in relation to the subject of physical education, as well as students' experiencesof teachers' responses to menstruation during lessons. The following research questions are:1. What are the students' views on menstruation?2. How do the students perceive the impact of menstruation on their participation in physicaleducation?3. How do the students perceive the way teachers address and adapt the teaching in relation tomenstruation? Theory and Method: A semi-structured qualitative interview method was applied, involvingseven menstruating women in high school. The study draws inspiration from hermeneutic andphenomenological analysis. Data processing is based on a thematic analysis from which threecategories emerge. The study utilizes curriculum theory. Results: The results show that the students have different views on menstruation, bothpositive and negative. These views are shaped by factors such as knowledge and normssurrounding menstruation, as well as their mental and social well-being during menstruation.Knowledge and experience of both students and teachers are found to be very importantduring menstruation, as communication and management by teachers are considered crucialfor student’s participation. The results also show that the students have a positive view onparticipation during menstruation, where the students experience reduced pain and improvedwell-being during and after physical education. Despite this, students do not participateextensively in the subject of physical education and health during menstruation. Conclusion: The study shows that the students have different views on menstruation and thatit affects them in various ways both positively and negatively, which is consistent withprevious research. The students experience that movement during menstruation is positive.However, it turns out that the students do not participate in physical education duringmenstruation. This seems to be due to the norm about menstruation that exists in the school,where prejudices and silencing occur, which the students feel that teachers avoid in theircommunication and interaction with the students. / Syfte och frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka kvinnliga elevers upplevelser av menstruation kopplat till ämnet idrott och hälsa samt elevers erfarenhet av lärares bemötande vid menstruation i undervisningen. Studiens frågeställningar lyder: 1. Vad är elevernas syn på menstruation? 2. Hur upplever eleverna att menstruation påverkar deras delaktighet i ämnet idrott och hälsa? 3. Hur upplever eleverna att lärare bemöter och anpassar undervisningen i relation till menstruation? Teori och metod: En semistrukturerad kvalitativ intervjumetod tillämpades, där sju menstruerande kvinnor på gymnasiet deltog. Studien hämtar inspiration från en hermeneutisk och fenomenologisk analys. Databearbetningen utgår ifrån en tematisk analys där tre kategorier framkommer. Studien använder sig utav läroplansteorin. Resultat: Resultatet visar att eleverna har olika syn på menstruation, både positiv och negativ syn. Eleverna uttrycker att deras syn på menstruation påverkas bland annat av kunskap och normer kring menstruation samt utifrån deras psykiska- och sociala mående vid menstruation. Kunskap och erfarenhet hos både eleverna och lärare visar sig vara mycket väsentligt vid menstruation, då kommunikation och hantering av lärarna anses vara bristfällig och spela stor roll för elevernas deltagande. Resultatet visar även på att eleverna har en positiv syn på delaktighet vid menstruation på grund av minskad smärta och ökat mående under och efter idrottslektionen. Trots detta deltar inte eleverna i hög utsträckning i ämnet idrott och hälsa vid menstruation. Slutsats: Studien visar att eleverna har olika syn på menstruation och att det påverkar dem både positivt och negativt i ämnet idrott och hälsa, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Eleverna upplever att rörelse vid menstruation är positivt, trots detta deltar inte eleverna under idrottslektionerna vid menstruation. Detta verkar bero på den norm om menstruation som förekommer i skolan, där fördomar och nedtystning förekommer, vilket eleverna upplever att lärarna undviker i sin kommunikation och hantering med eleverna.

Bakgrund: Många kvinnor i olika åldrar upplever mensrelaterade besvär. Studier indikerar att mens kan påverka elevers deltagande i idrott och hälsa. Skolans värdegrund säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka elevers upplevelser och hur mens påverkar elever, i relation till idrott och hälsa i skolan. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Är mens en faktor till att elever inte deltar på lektioner i idrott och hälsa och vilka mensrelaterade faktorer anger de som anledning till det? Upplever elever att mens är ett stigmatiserat ämne i relation till undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever elever att lärare i idrott och hälsa hanterar uteblivet deltagande på idrottslektioner på grund av mens? Vad, om något, efterfrågar elever för ett öppnare och tryggare klimat i anknytning till ämnet idrott och hälsa i relation till mens? Teori och metod: Studien omfattar 143 högstadie- och gymnasieelever över 15 år med mens. Studien grundas i ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå elevers upplevelser kring mens och dess påverkan. En kvantitativ enkätmetod användes genom online- verktyget Google Forms. En pilotstudie genomfördes för att förbättra enkätens utformning. För analysen användes statistikprogrammet Jamovi samt innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att 23 % av eleverna inte deltar på idrottslektioner när de har mens. Smärta uppgavs som den vanligaste faktorn till att inte delta, följt av rädsla för läckage. Resultatet visar att elever upplever positiva aspekter i bemötande från lärare men samtidigt betonas ett behov av ökad förståelse och kunskap kring mens. Vidare, visar studien att både elever och lärare införlivar stigmatiseringen kring mens. Slutligen visar studien att elever främst önskar anpassningar, förståelse och lyhördhet från idrottslärare för att öka deltagandet under mens. Slutsatser: Mens är en faktor till att elever inte deltar på lektioner i idrott och hälsa och att smärta och rädsla för läckage är de vanligaste mensrelaterade besvären. Stigmatisering är fortfarande stort när det kommer till mens. Elever efterfrågar mer anpassningar, förståelse och lyhördhet från lärare för att fler ska delta. Studien bidrar inte enbart med insikter kring mens och deltagande på idrottslektioner utan öppnar även upp för framtida forskning som vidare kan belysa andra perspektiv och aspekter relaterat till mens. / Background: Numerous women, in various age groups, experience with challenges linked to menstruation. Research suggests that menstruation can impact students' engagement in physical education. The school's core values state that teaching should be adapted to each student's conditions and needs. Aim and research questions: The study aims to explore students' experiences and how menstruation affects their participation in physical education in school. The study intends to answer the following research questions: Is menstruation a factor in students not participating in physical and health education, and what menstruation-related factors do they state as reasons for this? Do students perceive menstruation as a stigmatized topic in relation to physical and health education? How do students perceive the way teachers in physical and health education handle non-participation in PE-lessons due to menstruation? What, if anything, do students request for a more open and secure climate regarding the subject of physical and health education in relation to menstruation? Theory and methodology: The study encompasses 143 middle and high school students aged 15 or older who have experienced menstruation. Grounded in a phenomenological perspective, the study aims to understand students' experiences concerning menstruation and its impact. Employing a quantitative survey approach facilitated by the online tool Google Forms. A pilot study was conducted to refine the survey's design. For analysis, both the statistical program Jamovi and content analysis were utilized. Results: The findings reveal that 23% of students refrain from participating in physical education classes during menstruation. Predominantly, pain is cited as the primary factor, followed by apprehension about leakage. The results suggest that students acknowledge positive aspects in teachers' responses yet underscore a pronounced need for increased comprehension and knowledge regarding menstruation. Furthermore, the study shows that both students and teachers assimilate the stigma surrounding menstruation. Lastly, the study underscores that students predominantly seek adaptions, understanding, and responsiveness from physical education teachers to enhance participation during menstruation. Conclusions: Menstruation is a determining factor in students' non-participation in physical education, with pain and apprehension of leakage constituting the most prevalent menstruation-related challenges. The persisting stigmatization of menstruation remains noteworthy. Students advocate for more extensive adaptions, understanding, and responsiveness from teachers to enhance participation. Beyond shedding light on menstruation and participation in physical education classes, the study also opens up for future research to explore diverse perspectives and aspects associated with menstruation.

Få gymnasielever uppnår idag rekommendationerna om fysisk aktivitet och löper då risk att inte uppnå de positiva effekterna för hälsa och välbefinnande. Motivation är centralt för att förklara olika beteenden och med hjälp av självbestämmandeteorin kan beteenden förstås och förklaras. Känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet är grundläggande psykologiska behov och beroende på hur dessa behov tillfredsställds kommer elever motiveras på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever motiveras och jämföra om det finns någon koppling till uppskattning för innehållet på idrottslektionen, samt jämföra mellan killar och tjejer. Studien genomförs med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning med gymnasieelever (n=126). Resultatet visade att den vanligaste typen av motivationsform att delta på idrottslektionen var självbestämmande motivation, dvs inre motivation och identifierad reglering. Elever som drivs av självbestämmande motivation tenderar att uppskatta majoriteten av innehållet på lektionen medan elever som motiveras av extern reglering och är amotiverade tenderar att inte uppskatta innehållet på lektionen. Det fanns en tydlig negativ korrelation hos amotiverade tjejer att inte uppskatta bollsport eller fysisk träning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna?  Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning. Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven. Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva. / Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses? Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method. Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner. Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the research participants and one subjectposition for their students have been created through the health discourses. The conclusions we make are that the teachers' talk about health and their health teaching are rooted in expectations from society, students and to some extent the research participants themselves.