”Människan är den enda varelse som i någon intressant och utvecklad mening undervisar sin avkomma” (Säljö, 2015, s. 11). Ur existentiell synvinkel är frågan varför lätt att besvara. Människans överlevnad i samtiden och barnens livschanser och överlevnad i framtiden, ökar genom undervisning. I Sverige har simförmåga och simkunnighet fått ett stort kulturellt värde i såväl primär socialisation (undervisning av familj, släkt och vänner) som sekundär socialisation (läroplansstyrd undervisning i skola). Under de senaste åren har många människor anlänt till Sverige, för att undkomma krig och förföljelse i hemländerna. I skolan visar det sig att många nyanlända barn och ungdomar inte kan simma. I kunskapskraven för åk 6 och åk 9 i ämnet idrott och hälsa står det tydligt “Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket, 2011, s. 51-54). Detta måste eleven kunna för att minst få betyget E i ämnet idrott och hälsa. En viktig fråga är då vilka erfarenheter av vattenvana och simning som dessa barn och ungdomar bär med sig från sina tidigare hemländer. Forskningsingången i denna studie är att utveckla yrkeskompetensen genom att få förståelse för och kunskap om nyanländas förförståelse av momentet simning och vilka anpassningar som behöver göras för att eleverna ska klara momentets kunskapskrav.I en mixad studiedesign genomfördes inledningsvis en kartläggning av uppfattningar och erfarenheter i simning via en explorativ enkät och därefter uppföljande kvalitativa forskningsintervjuer med nyligen migrerade ungdomar i åldern 12-16 år. Avslutningsvis  genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sakkunniga vuxna som arbetar i svenska skolor och delar de nyanländas kulturella bakgrund. Kvalitativa data analyserades sedan med kategorisk innehållsanalys. Statistisk data från enkäten triangulerades mot barnen/ungdomarnas och de vuxna informanternas berättelser. Resultaten visar bristande erfarenhet av vattenvana både inom primär- och sekundär socialisation; en uttalad effekt av socioekonomisk status; tradition kombinerat med religiösa drag kan också vara hämmande faktorer för simkunnighet, särskilt utifrån kön. Resultaten är viktiga för lärare som utbildar nyanlända elever i idrott och hälsa för att anpassa lärandesituationer. / "Man is the only creature that in some interesting and developed sense educate their offspring." (Säljö, 2015, p. 11). From an existential point of view, the question why is easy to answer. Human beings´ survival in the present and their offspring's life chances and survival in the future increases by education. In Sweden, the ability to swim and knowledge about swimming have been given a great cultural value both in primary socialization (education by the family, relatives and friends) as well as in secondary socialization (curriculum-driven education in school).In more recent years, many people have migrated to Sweden, to escape war and persecution in their home countries. In school, it becomes evident that many children and adolescents who have recently migrated to Sweden cannot swim. In the learning outcomes for grade 6 and grade 9 in physical education, it states clearly that: "Students can also swim 200 meters with 50 meters in the supine position" (Skolverket, 2011, pp. 51-54). The student must be able to fulfil this requirement in order to at least achieve the grade E in physical education. An important issue is then to understand the kinds of experiences with swimming and more in general their confidence with water that these children and adolescents carry from their countries of origin. The aim of this study is to develop teachers professional skills by gaining knowledge and understanding of young migrants prior understanding of swimming and what adjustments need to be made for students to meet proficiency requirements to fulfil the learning outcomes concerning swimming in the Swedish school system for year 6 and year 9.Undertaken was a mixed design study were initially a explorative survey of perceptions and experiences in swimming and later follow-up qualitative research interviews with newly migrated adolescents, aged 12-16 years. Finally, qualitative research interviews were conducted with expert adults working in Swedish schools and sharing the migrants´ cultural background. Qualitative data was analysed using a categorical content analysis. The statistical data from the survey was triangulated against the adolescent informants´ and the adult informants´ stories. The results show lack of aquatic experience both in primary and secondary socialization; a pronounced effect of socio-economic status; tradition combined with religious traits can also be inhibiting factors for swimming ability, especially by gender. Results are important for teachers educating migrants in physical education and adapting learning situations.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa på högstadiet, i södra Sverige, resonerar kring rösten som arbetsverktyg och nyttjandet av rösthjälpmedel i undervisningen. I studien inkluderades även högstadieelevers uppfattning om lärarens röst och kommunikation som instrument i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra idrottslärare och fyra elever. Svaren transkriberades och analyserats med inspiration av en fenomenografisk ansats. Lärarnas uppfattningarom hur de använder sin röst som ett arbetsverktyg varierar. Resultaten av denna studie visar att lärare i idrott och hälsa i olika utsträckning reflekterar över hur de använder sin röst och att detta inte sker på daglig basis. Lärarnas åsikter om rösthjälpmedel varierade och de lyfte fram vikten av ökad kunskap om tekniska hjälpmedel. Elevernas uppfattning om lärares röst och kommunikationen varierade också, och ett gemensamt tema var att relationen mellan lärare och elev påverkades av detta. Eleverna tyckte att lärarens röst, användandet av olika röstlägen och kompletterande kommunikationsstrategier med hjälp av kroppsspråket var viktiga och att dessa påverkade relationen mellan lärare och elev. Denna relation var viktig för att få en god undervisning. Slutsatsen är att det behövs en ökad kunskap om både röstteknik och olika rösthjälpmedel.

This essay focuses on pupils' comprehension about assessment. More specifically, complex movement skills in the curriculum. Two questions were formulated to answer the aim, one of which describes the pupils perceptions of the concept complex movement skills. The other question discusses what the pupils consider crucial to get a good grade in complex movement skills. This was examined during the autumn 2016 with a qualitative method. Six focus groups performed with 24 pupils in the ninth grade, from one secondary school. The interview results were directly related to Bourdieu's concept of capital, habitus, field and doxa together with Engström’s logics, which helped us interpret and try to understand the students’ perceptions. The pupils in our study seem to be of the understanding that the assessment of movements in activities that include a ball are less important compared to dance movements in physical education and health. Which leads to the conclusion that the value of complex movements differs regarding the grade. Initially, the students had a hard time trying to describe the concept of complex movement skills. The pupils gradually improved their description of the concept as the discussions proceeded. The description in dance originated from their teacher’s explanation and the understanding in the ball games came from their background in ball sports.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem idrottslärare tolkar begreppet hälsa och hur de beskriver arbetet med att synliggöra hälsa för elever i sin undervisning. Jag anser att studien är gynnsam för skolverksamheten eftersom det är ett viktigt element i dagens samhälle samt ett aktuellt ämne. I grundskolans läroplan står det att elevers erfarenheter till fysiska aktiviteter är avgörande för hur aktiva de blir i framtiden. Därför är det viktigt att elever ges kunskaper om hälsa i skolan, både praktiskt och teoretiskt. I teoriavsnittet kommer läroplansteorin lyftas fram samt profession och läraryrket. Data har samlats in med hjälp av personliga intervjuer med idrottslärare. Frågeställningarna har fokus på vilka tolkningar som kan finnas kring begreppet hälsa bland idrottslärare och hur de arbetar med hälsa i sin undervisning. I studiens resultat har det framkommit att de intervjuade idrottslärarna i denna studie tolkar begreppet hälsa med välmående och att må bra helhetsmässigt. Det har även framkommit att de föredrar att ämnesintegrera samt att blanda teori och praktik i undervisningen för att främja lärande hos eleverna.

Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning

Schools’ decisions to offer Physical Education (PE) is among the possible ways of involving students in physical activity, which has significant effects on students’ health, lifelong participation in physical activities and participation in sport. This thesis explores the factors and the ways they influence secondary schools’ decisions on whether or not to offer PE in Tanzania. The study is based on Institutional Theory, and on a social constructivist approach to knowledge generation, employing qualitative research methods, such as document analysis and interviews with different actors within and related to secondary schools. The study areas and the participants were purposefully sampled and included heads of school boards, heads of schools, PE teachers, parents and students. Document reviews were used in order to gather information concerning the regulative and normative conditions that govern schools. Four schools were more carefully studied – two that offer and two that do not offer PE. In these schools I focused on cultural conditions and local frames that could influence schools’ decisions. The findings indicate a number of factors which influence schools’ decisions whether or not to offer PE. Some of these factors are the availability of teaching and learning logistics, including facilities, equipment, qualified PE teachers, text books and teaching hours for the subject. Furthermore, the contribution of the examination for promotion purposes, the pen and paper examinations, the prioritization of other programmes and subjects, reliable support for the subject and the interest of those empowered to make decisions at school level also influence schools’ decisions concerning offering the subject. On the basis of the theory used in this study, to enable schools to make decisions favouring the offering of PE, there need to be consistency among the regulations and the normative and cultural-cognitive aspects of the institution. First, the regulative conditions are those that legalize the subject by forming the basis for schools’ decisions to offer the subject; these include governing and monitoring organs. Second, the normative conditions stipulate the logic of appropriateness for how the teaching should be approached; these include various normative directives, such as the curriculum and the syllabus. Finally, the cultural-cognitive conditions exert an influence on schools’ decisions through various perceptions held about the subject within the community. The thesis concludes with some implications of the study, indicating what changes will be needed concerning both the general institutional level and the school level. / Att skolor i Tanzania beslutar sig för att erbjuda skolämnet Idrott och hälsa (Physical Education) kan vara en förutsättning för att engagera elever i fysiska aktiviteter, vilket är betydelsefullt med tanke på deras hälsa, fortsatta fysiska aktiva liv och deltagande i idrott. Denna avhandling undersöker olika faktorers inverkan på skolors (motsvarande högstadium) ställningstagande för eller emot att erbjuda Idrott och hälsa som valbart ämne. I studien, som är baserad på nyinstitutionell teori och på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kunskapsutveckling, tillämpas en kvalitativ ansats genom metoder som dokumentanalys och intervjuer med olika aktörer inom och i anknytning till ett urval av skolor. Dokumentgranskningar har gjorts som grund för en analys av vilka regulativa och normativa villkor som inverkar på skolors ställningstaganden. Därutöver har fyra skolor studerats - två som erbjuder och två som inte erbjuder Idrott och hälsa. Här har syftet varit att klarlägga vilka kulturella förhållanden och lokala ramar som inverkar på skolornas beslut om att ge eller inte ge ämnet. Vid dessa skolor har intervjuer genomförts med strategiskt utvalda personer; ordföranden i skolstyrelser, skolledare, idrottslärare, föräldrar och elever. Resultaten visar att ett antal faktorer inverkar på skolors beslut om att erbjuda eller inte erbjuda Idrott och hälsa. Några av dessa faktorer är tillgången på faciliteter och utrustning, utbildade idrottslärare och läromedel. Vidare är det betydelsefullt hur undervisningstimmar i ämnet fördelas. Negativ inverkan har förhållandet att praktiskt kunnande inte bedöms i de nationella proven, att betygen i Idrott och hälsa inte har något egentligt värde i utbildningssystemet och att andra ämnen tillmäts högre status och värde. För ett positivt ställningstagande behöver det finnas ett substantiellt stöd för ämnet och ett intresse bland dem som har befogenhet att fatta beslut på skolnivå. Alla dessa faktorer inverkar på skolornas beslut om att erbjuda ämne. Utifrån den teori som används i studien måste det finnas en samsyn och överensstämmelse mellan de regulativa, normativa och kulturella villkor som styr skolan som institution för att skolor ska kunna erbjuda Idrott och hälsa. Denna studie har visat att en sådan samsyn inte föreligger. För det första bör de regulativa villkoren ge tydlig legitimitet åt ämnet genom att etablera legala förutsättningar för skolors möjligheter att erbjuda ämnet; vilket även involverar de institutioner som övervakar utbildningen. För det andra bör de normativa villkoren såsom läroplan och kursplan, vilka styr innehållet i och formerna för undervisningen i ämnet, vara relevanta och realistiska utifrån de lokala förutsättningar som råder. Slutligen bör insatser göras för att förändra de kulturella-kognitiva förutsättningarna i form av att synliggöra värdet av ämnet Idrott och hälsa med tanke på barns och ungdomars utveckling av goda hälsovanor. Avhandlingen avslutas med några implikationer av studien, vilka indikerar vilka konkreta förändringar som kan behövas såväl på institutionell och nationell nivå som på skolnivå.

No description available.

Kroppsideal är något vi möter konstant i vår vardag, både män och kvinnor, pojkar och flickor. I skolan är detta något som enligt ämnesplanen för idrott och hälsa ska lyftas och diskuteras som en del i undervisningen. Denna studie syftade till att undersöka hur elever konstruerar och resonerar kring kroppsideal. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 elever (fyra flickor och nio pojkar) från gymnasieskolans årskurs två och tre på en skola i södra Sverige. Med hjälp av diskursanalys analyserades resultatet och där framkom att elevernas kroppsideal handlar om att vara smal för kvinnor respektive vältränad för män och att elevernas föreställningar om kroppsideal är lika de som figurerar i media. I resultatet återfanns också att kroppsideal påverkar i ämnet idrott och hälsa, och främst inom simundervisning och omklädningsrum, men också i elevernas prestationer i ämnet. Undersökningen visade att media är en stark påverkansfaktor och att kroppsidealen riskerar bidra till att elever känner sig otillräckliga. Utöver detta så visade det sig även att eleverna upplevde att man beroende på hur man ser ut riskerar social utfrysning, kränkande kommentarer, dåligt självförtroende och psykisk ohälsa som anorexia och självmordstankar till följd.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur företrädare i form av lärare vid idrottslärarutbildningar ser på Sveriges kulturtraditioner och dess påverkan i relation till friluftsliv i utbildningen. Studien utgår från en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju olika universitetslärare från olika universitet. Studiens resultat har analyserats utifrån Nyinstitutionell organisationsteori och begrepp som regulativa-, normativa- och kulturella villkor samt isomorfism.    Resultatet synliggör att respondenterna har en likartad bild av vilket innehåll och vilka kulturtraditioner som bör behandlas i friluftsundervisningen. Av resultatet framkommer även att denna samstämmighet bygger på Sveriges starka kulturtraditioner i friluftsliv, vilka har ett starkt fäste inom de specifika institutionerna. Vidare framkommer att respondenterna anser att kulturtraditionerna som finns i Sverige gynnar den utbildning och undervisning som bedrivs. Kulturtraditionerna ses som den centrala kärnan i det svenska friluftslivet, både utifrån ett samhällsperspektiv och undervisningsperspektiv.   Respondenterna anser även att friluftsundervisningen som bedrivs i dagens grund- och gymnasieskola är av varierande kvalité men att lärare i idrott och hälsa bör inrikta friluftsundervisningen på närområdet, med fokus på allemansrätten, ett grundligt friluftsliv och skapa förutsättningar för eleverna att känna sig trygga i friluftsmiljöer. Respondenterna synliggör även att friluftslivsundervisningen blir lidande av olika organisatoriska faktorer eftersom momentet friluftsliv upplevs tidskrävande. / The purpose of the study is to examine how representatives in the form of teachers at physical education teaching schools look at Sweden's cultural traditions and its impact in relation to outdoor activities in the education. The study is based on a qualitative methodology based on semi-structured interviews with seven university professors from different schools. The study results have been analyzed from “Nyinstitutionell” organizational theory and concepts such as regulative-, normative- and cultural conditions as well as isomorphism. The results reveal that the respondents have a similar picture of the content and the cultural traditions that should be addressed in outdoor education. The results also suggest that this consensus is based on Sweden's strong cultural traditions in outdoor activities, which have a strong foothold in the specific institutions. Furthermore, the respondents believe that the cultural traditions that exist in Sweden, promote the training and education that is carried out. Cultural traditions are seen as the core in Swedish outdoor activities, both from a social perspective and teaching perspective. The respondents also believe that the outdoor activities education that is conducted in today's primary and secondary schools are of varying quality, but that the physical education teachers should concentrate on outdoor activities in the local community, with a focus on “allemansrätten” (the right of public access), a basic outdoor life and create opportunities for students to feel safe in outdoor environments. The respondents also reveal that outdoor education is suffering from various organizational factors due to the element of outdoor activities being considered time consuming.