<p>Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning <em>om, genom </em>och <em>i</em> samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap <em>om</em> regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. <em>Genom</em> leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning <em>i </em>rörelse<em>.</em></p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.</p>

<p>Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7. Förutom eleven i fråga har jag intervjuat hans lärare, föräldrar och assistenter för att få en uppfattning om hans fysiska aktivitet i skolan och på fritiden. Syftet med mitt arbete är att undersöka om en elev med funktionshindret Downs syndrom får möjlighet att utvecklas i ämnet idrott och hälsa genom inkludering, och vad den inkluderade undervisningen får för konsekvenser för hans fysiska aktivitet både före och efter skoltid.</p><p>De resultat jag har fått visar att eleven i fråga får stor möjlighet att utvecklas genom att han har många klasskompisar att idrotta tillsammans med, men också att titta på och härma. Vidare visar också resultaten att eleven utvecklar en hög självkänsla av att vara inkluderad och att eleven har utvecklats både i ämnet idrott och hälsa och på fritiden sedan årskurs 6.</p> / <p>Starting the senior level of the compulsory school often means changing schools and most of ones classmates, an experience that can be both positive and negative. It can be a chance to find new interests, or a hard time with new impressions and higher demands. If one also has special needs, because of a functional disorder, the change of schools can be very challenging if the school does not have the ability to provide for one’s needs. When a student is included in school, it means that the student shall be fully involved in the situation on the same terms as ones classmates (Fors 2004).This essay is founded on a case study made with qualitative interviews about a 13-year old boy with the functional disorder Down’s syndrome and is included in grade 7. Except for the student in question, I have interviewed his teachers, parents and assistants to form an opinion about his physical activity in school and on his free time. The purpose of my work is to investigate if a student with the functional disorder Down’s syndrome gets the opportunity to develop in the subject physical education by being included, and what consequences the included education has for his physical activity both in and after school.</p><p>My results show that the student in question has great opportunity to develop, not only by having many different classmates to work out together with, but also by watching them and imitate. Further more the results show that the student develops high self-esteem by being included, and that he has developed both in the subject physical education and on his free time since grade 6.</p>

<p>The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.</p><p>The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.</p><p>As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.</p><p>The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.</p><p>In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance.</p><p>I also touch thoughts of future research.</p>

<p>Bullying is a serious problem for many children and youths in today’s society. Surveys have shown that more than 145 000 children and youths are concerned by the problem as a victim or as bullies. The purpose with this survey is to obtain a clear picture of the students’ views of bullying in physical education and health.</p><p>The main questions in this study are:</p><p>·         Does bullying occur in a bigger extent within the subject physical education and health than within other subjects?</p><p>·         In which elements during physical education lessons is the risk highest to be exposed to bullying?</p><p>·         Are there any differences concerning the students’ views of physical education in relation to what age they are. </p><p>To acquire an understandable picture of bullying I have chosen to do a literature study where different kinds of definitions are presented. There are also different varieties of bullying such as physical or social.  Further, to answer my research questions, I have done interviews with students in secondary school.</p><p>Physical education and health is a subject where bullying is more common than in other school subjects according to my results. Further the survey shows that lessons in swimming is an element where the risk to be exposed to bullying is highest.</p><p>Since bullying is a big problem in today`s school I think that it`s important that the staff has good knowledge when it comes to bullying. With open eyes and a big commitment I think that we can go far when it comes to the problems with bullying.</p> / <p>Mobbning är i dagens samhälle ett allvarligt problem för många barn och ungdomar, och då framförallt i skolan men även på fritiden. Undersökningar har visat att mer än 145 000 barn och ungdomar är berörda av problemet som offer eller som mobbare. Syftet med den här undersökningen är att få en inblick i elevers uppfattningar angående mobbning inom ämnet idrott och hälsa.</p><p>Frågeställningarna jag använt mig av är:</p><p>·         Förekommer mobbning i större utsträckning inom ämnet idrott och hälsa än inom övriga ämnen?</p><p>·         Under vilket moment inom ramarna för idrott och hälsa är det störst risk att bli utsatt för mobbning?</p><p>·         Hur skiljer sig uppfattningarna i årskurserna 5-9 åt då det gäller mobbning under lektioner i idrott och hälsa?</p><p>Jag har genomfört en litteraturundersökning för att få en klarare bild av begreppet mobbning. I denna undersökning presenteras olika definitioner, liksom att det finns olika typer av mobbning såsom fysisk och social. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort en intervjuundersökning med elever i årskurserna 5-9.  Enligt mina resultat är ämnet idrott och hälsa ett ämne där mobbning förekommer i större utsträckning än inom övriga ämnen. Vidare visar också min undersökning på att bad är det moment inom ämnet där risken att bli utsatt för mobbning är som störst</p><p>Eftersom mobbning är ett stort problem i dagens skola anser jag att det är viktigt att all berörd personal har goda kunskaper om mobbning. Med öppna ögon och ett stort engagemang tror jag att det går att komma långt med mobbningsproblematiken.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.</p><p>Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.</p><p>Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.</p><p>Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.</p><p> </p>

<p>The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.</p>

<p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></p><p>Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen?</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda. En av lärarna bedrev extra undervisning i friluftsliv för sin rullstolsburna elev så att denne skulle kunna nå målen. En annan lärare upplevde att han inte gjort tillräckligt för att erbjuda sin elev en fullgod friluftslivsundervisning och menade att hans utbildning inte förberett honom för den situationen. En tredje lärare beskriver dilemmat med att anpassa undervisningen för mycket, eftersom det då kan ha en negativ inverkan på kvalitén i undervisningen för de andra eleverna.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Det verkar inte vara möjligt för en rullstolsburen elev att delta fullt ut i friluftslivsundervisningen som den ser ut idag. Idrottslärarna har i två av fallen inte fått någon möjlighet till fortbildning, vilket är en begränsning enligt tidigare forskning. Med mer resurser och kunskap skulle friluftslivsundervisningen kunna göras mer rättvis för rullstolsburna elever.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.</p><p>För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:</p><ol><li>Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.</li><li>Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.</li><li>Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.</li><li>Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?</li></ol><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.</p><p> Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.</p>