Friluftsliv blir ett allt större ämne i skolan i Sverige. Det är ett ämne som ska uppta en tredjedel av ämnet Idrott och Hälsa enligt läroplanen. I denna kvantitativa undersökning har det framkommit att de flesta idrottslärare anser att de har tillräckligt med materiella resurser för att undervisa i friluftsliv. Dock gäller inte detta när det kommer till elevernas material hemifrån. Lärarna känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ämnet och de flesta anser att de inom närområdet till sin skola har möjlighet att undervisa i friluftsliv. När det kommer till hur skolan och kollegorna jobbar med eller emot lärarna så svarade en liten majoritet att de ansåg att skolorna jobbar för att de som idrottslärare ska lyckas med vad som står i läroplanen angående friluftsliv. När det kom till om kollegor var med vid planering och genomförandet utav idrottsaktiviteter anser de flesta respondenterna att de får hjälp av sina kollegor när det kommer till planering och genomförande av friluftsaktiviteter. / Outdoor education is becoming an increasingly larger subject in Swedish schools.  It makes up about a third of the curriculum in Physical education. In this quantitative study, the result shows that physical education teachers believe they have enough material resources to teach in outdoor education. However, this not applies to the students and the material they bring from home. The teachers feel that they have enough knowledge about outdoor education to teach in the subject and most considers that they have an area close to the school there they have opportunity to teach outdoor education. When it comes to how the school and colleagues are working with or against the physical education teachers, the teachers responded that a small majority of the schools work together with success regarding the curriculums in outdoor education. When it comes to how involved their colleagues are in planning and implementing outdoor activates the majority answered that they receive help from their colleagues.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

Dans ska enligt läroplanen ingå i ämnet Idrott och hälsa. Den enskilde läraren avgör hur och vad dansmomentet ska innehålla. Syftet med denna studie var att utforska idrottslärares arbete med dans i sin undervisning. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät. I studien deltog 133 idrottslärare. Resultaten visade att majoriteten av lärarna ansåg att dans är viktigt och de flesta kände sig trygga med att undervisa i dans. Lärarna använde både fysiska och intellektuella redskap i dansundervisningen, de undervisar i moderna danser och examinationen sker oftast med stöd av filminspelning. Lärare arbetar aktivt med genus, de är överens om att pojkar är stökigare och mer negativa till dans medan flickor oroar sig och tycker att det är jobbigt med kroppskontakt. Det finns behov av kompetenshöjande åtgärder och idrottslärare bör kontinuerligt fundera över dansens roll inom ämnet Idrott och hälsa och över planeringen av dansundervisningen. / Dance should, according to the curriculum, be included in the subject of physical education. The individual teacher determines how and what the dance element should contain. The purpose of this study was to explore sports teachers' work with regard to dance in their teaching. A quantitative cross-sectional study was conducted through a web-based survey. In the study, 133 sports teachers participated. The result showed that the majority of the teachers felt that dancing was important and most felt safe with teaching dance. The teachers used both physical and intellectual tools in dance teaching, they taught modern dances and the examination usually takes place through film recording. Teachers work actively with gender, they agree that boys are messier and more negative to dance while girls worry and think that body contact is awkward. There is a need for skill-enhancing measures and sports teachers should continuously consider the role of dance in the subject of physical education and when planning dance teaching.

Friluftsliv och utevistelse upptar stor plats i kursplanen för ämnet Idrott och hälsa men tidigare studier och inspektioner visar att momentet inte ges motsvarande plats i undervisningen. Viss forskning pekar mot att olika yttre faktorer kan påverka lärarens möjligheter att bedriva undervisning inom friluftsliv och utevistelse. Med anledning av detta undersökte denna studie lärares förutsättningar att bedriva undervisning i Idrott och hälsa avseende momentet friluftsliv och utevistelse. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa genomfördes. Resultatet visade att det fanns en stor skillnad i undervisningsinnehållet och hur lärare prioriterade området. Skillnaden mellan kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav ansågs vara den största påverkansfaktorn för detta. Respondenterna menade vidare att skolans geografiska placering i relation till en god naturmiljö, lektionstiden samt den ekonomiska faktorn i stor utsträckning påverkade förutsättningarna för undervisningen. Detta kan medföra att elevens rätt till likvärdig bedömning i ämnet äventyras.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Läroböcker innehar idag en central roll i skolans undervisning. Vi menar att det därför är synnerligen viktigt att dessa granskas så att vi får kännedom om vilka normer och värderingar som förmedlas, samt hur de förhåller sig till det som skolans värdegrund förespråkar. Syftet med denna studie är således att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka vilka ideal och normer som går att urskilja i läroböcker riktade till gymnasieämnet idrott och hälsa. Det är sedan utifrån normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus och funktionsförmåga som vi ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka normer avseende kön/genus, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet kommer till uttryck i läroböckerna?, samt Vad karakteriserar de olika normerna ur ett intersektionellt perspektiv? Metod Metodvalet för studien är en diskursanalys och det empiriska underlaget utgörs av två läroböcker publicerade för gymnasieämnet idrott och hälsa. Det praktiska genomförandet av analysen är uppdelat i två delar. I den första delen av analysen, diskursanalysen, detaljlästes materialet utifrån följande frågeställningar: Vad talas det om, hur talas det om detta, vad framställs som sanning, vilka subjektspositioner framträder samt vad utesluts genom detta tal? I den andra delen av analysen bildades gemensamma teman utifrån svaren som frågeställningarna genererat för att lyfta fram studiens intersektionella perspektiv. Resultat Normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus, funktionsförmåga kom till uttryck i båda böckerna, dock i olika stor omfattning. Underliggande är att mannen är norm samt att fysiologiska såväl som sociokulturella skillnader mellan könen genomgående går att urskilja. Transpersoner är helt frånvarande och heterosexualitet framstår som norm. Vad det gäller funktionsförmåga premieras en hög sådan och frånvaron av personer med funktionshinder var påtagligt märkbar. Läroböckerna kan inte heller sägas representera den kulturella mångfalden som finns i det svenska samhället idag. Slutsats De analyserade läroböckerna står inte helt i samklang med det som uttrycks i skolans värdegrund. Även om innehållet i läroböckerna inte uttryckligen innehåller kränkande skildringar så exkluderas individer i texterna genom att de osynliggörs eller särbehandlas då de framställs som avvikande. / Abstract Aim Textbooks today have a central role in the school's teaching, we believe that it is therefore extremely important that these are examined so that we get to know what norms and values are conveyed, and how they relate to what is advocated in the school's core values. The aim of this study is therefore to investigate, from an intersectional perspective, which ideals and norms can be distinguished in textbooks aimed at the upper secondary school subject Physical education and health. It is then based on norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability that we intend to answer the following questions: What norms regarding ethnicity, sex/gender, sexuality, functional ability, are expressed in the textbooks?, and What are the different norms characterized by out of an intersectional perspective? Method The method selection for the study is a discourse analysis and the empirical material consists of two textbooks published for the upper secondary school subject Physical education and health. The practical execution of the analysis is divided into two parts. In the first part of the analysis, the discourse analysis, the material was detail read out of the following questions: What is talked about, how is it talked about, what is presented as truth, which subject positions appear and what is excluded by this speech? In the second part of the analysis, common themes were formed based on the answer that the questions generated to highlight the study’s intersectional perspective. Results Norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability were expressed in both books, though to varying degrees. Underlying is that the men are the norm and that physiological as well as socio-cultural differences between the sexes consistently can be distinguished. Transgender people are completely absent and heterosexuality appears to be the norm. As far as functional ability is concerned, a high function is favoured and the absence of people with disabilities were scientifically noticeable. The textbooks cannot either be said to represent the cultural diversity that exists in Swedish society today. Conclusions The analyzed textbooks do not completely coincide with what is expressed in the school’s core values. Although the content of the textbooks does not explicitly contain offensive descriptions, individuals are excluded from the texts by being invisible or disfavored as they are presented as deviant.

Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.

Grupparbeten och arbete i par är en vanlig arbetsmetod i skolans värld. I ämnet idrott och hälsa är det till och med framskrivet som ett kunskapskrav (Skolverket, 2017a) för elever, exempelvis att delta i lekar och spel samt rörelse till musik. Tidigare forskning som gjort inom gruppindelning och gruppdynamik i skolan lägger fokus på arbete i teoretiska ämnen och pekar på vikten av faktorer så som gruppens storlek och har bland annat presenterat modeller för olika typer av arbetssätt som används av elever. Detta är en kvalitativ studie av lärare i ämnet idrott och hälsa, valda enligt ett bekvämlighetsurval, där det empiriska materialet utgörs av en kombination av observationer och intervjuer. Målet med dessa observationer och intervjuer var att ta del av dessa lärares tankar och funderingar kring indelningsmetoder, arbetssätt och erfarenhet för att sedan ställa dessa i relation till Schultz FIRO-modell (byggledarskap.se, 2014) och Steiners modell (Hammar och Hempel, 2008). Resultatet pekar på en medvetenhet hos de deltagande lärarna och tydliga metoder när det kommer till hur de rent praktiskt delar in elever i grupper. Resultatet i denna studien pekar också på att arbete i grupp är ett vanligt arbetssätt som anses värdefullt i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med studien är att undersöka nyanländas elevers förståelse för ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare del, årkurs 7-9. Studien genomfördes med hjälp av 28 respondenter som svarade på en kvalitativ enkät med öppna frågor om hur de upplevde ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Studien visade att respondenterna hade blandade erfarenheter av ämnet idrott och hälsa. Respondenternas svar visar att några upplevde det problematiskt med bedömningssituationen genom att kunskapskraven var otydliga eller att läraren inte hade förmedlat kunskapskraven för eleven. Andra respondenter menande på att vissa moment som genomfördes i ämnet var obegripliga och svåra att genomföra. I studien framkom även att respondenterna ser på ämnet idrott och hälsa som en positiv del i grundskolan men att ämnet används som ett verktyg för att bli av med extra energi för att prestera i skolans andra ämnen.

Syftet med studien är att undersöka vad eleverna uppfattar som bedömningsgrunder och huruvida detta är kopplingsbart till kunskapsmålen. Undersökningen avser att ta reda på vad elever upplever att de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa avseende momenten dans och bollspel. Frågeställningarna ser ut enligt följande: Vad upplever elever att de blir bedömda på inom idrott och hälsa? Hur förhåller sig elevernas KASAM, ålder samt kön till deras uppfattning av vad de blir bedömda på inom idrott och hälsa? Metod Studien använde sig av enkäter som delades ut till totalt 11 klasser med cirka 25 elever i varje klass på två olika skolor. Ena skolan är belägen norr om Stockholm, och den andra söder om Stockholm. Totalt deltog 245 elever i undersökningen. Klasserna bestod av elever som gick skolår 6 samt skolår 9. Resultat Elevernas upplevelse av vad de blir bedömda på går att koppla till kunskapsmålen men även andra prestationsfaktorer. De äldre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till än de yngre eleverna. De yngre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till resultatbaserade prestationer i jämförelse med de äldre eleverna Elever med starkt uppmätt KASAM anser i högre grad att hög närvaro samt andra resultatbaserade prestationer är viktigt för ett högt betyg än elever med svagt uppmätt KASAM. Slutsats Denna studie visar att äldre elever har större förståelse för bedömningskriterier kopplade till kunskapsmålen samt att elever med starkt KASAM i högre utsträckning ställer sig positiva till påståenden kopplade till fysisk aktivitet. Det är idrottslärarens uppdrag att varje elev får känna att det går att lyckas på idrotten samt bidra till att andra lyckas och också hittar glädjen i att röra sig. Allt detta för att rörelseglädjen ska finnas kvar, i ett livslångt perspektiv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6, 7-9 och gy. Ht 2014</p>

Följande studies syfte är att undersöka elevers perspektiv på lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning i Idrott och Hälsa. Vidare genomsyras studien av Hirdmans (2003) genusteori i syfte att studera huruvida genus påverkar elevernas syn på lärarens trovärdighet. Studien bygger på kvalitativa data där empirin insamlades med hjälp av fokusgruppsintervjuer från elever som går i årskurs 9 på grundskolan. Sammanlagt bestod empirin av fyra könshomogena fokusgrupper (totalt 16 elever) varav två grupper bestod av flickor och två bestod av pojkar. Vid analys av resultatet uppkom tre kategorier som påverkar lärarens trovärdighet vid betyg och bedömning, dessa är Profilering, Arbetsmetod och Genus. Resultatet visar att läraren i Idrott och Hälsa brister i likvärdighet vid betyg och bedömning på grund av lärarens egna föreställning av genus. Idrottsundervisningens icke-likvärdiga villkor för flickor och pojkar samt ämnets påverkan av lärarens subjektivitet blir centrala komponenter för elevers syn på lärarens trovärdighet. Studiens slutsats blir därmed att trovärdigheten är i ett beroendeförhållande till såväl likvärdighet som med lärarens subjektivitet och där genus har en central roll för i vilken utsträckning trovärdighet kan uppnås vid betyg och bedömning. / The aim of this study has been to examine student’s perception of physical education teacher’s credibility regarding grading and assessment. Furthermore, the study is permeated by Hirdman´s (2003) gender theory, in order to examine whether gender orders affects the students view of teacher credibility. The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by using focus group interviews. In total four gender homogeneous groups (16 students) were interviewed, whereof two of them were girls and two were boys.During the analysis of the results three main categories aroused which affects students view of teacher credibility, those categories are Profiling, Working methods and Gender. The results also show that the PE teacher lack of credibility regarding grading and assessment is affected by his or her conception of gender and how it´s expressed in the teaching environment. The physical educations non-equivalent terms for girls and boys together with the teacher’s subjectivity becomes two central components regarding the students view of teacher credibility. The study's conclusion is thereby that teacher credibility is in an interdependence with both equality and teacher subjectivity where gender has a significant role in the extent to which credibility can be achieved.