Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av olika erfarenheters betydelser för deras intresse för ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där individuella intervjuer har genomförts med 17 gymnasieelever. Resultaten har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv, där Bourdieus nyckelbegrepp habitus är centralt i relation till hur individer formas utifrån sina tidigare erfarenheter och därmed utvecklar smak alternativt osmak för specifika aktiviteter. Studiens resultat visar främst hur det finns en tydlig skillnad i hur eleverna upplever ämnet; de flesta menar att ämnet är ett av de bästa i skolan medan vissa andra hävdar att ämnet är obehagligt och meningslöst. Resultaten pekar även på hur elevernas bakgrund har betydelse för deras intresse för idrott och hälsa, där faktorer såsom idrottsliga erfarenheter samt föräldrars intressen och utbildningsbakgrund är av vikt. På grund av ämnets utformning, som många av eleverna hävdar innehåller bollsporter av olika slag, verkar undervisningen i ämnet gynna de elever som redan är fysiskt aktiva inom föreningsidrott på sin fritid, medan gruppen elever som inte är aktiva blir missgynnade och därmed ofta känner sig otillräckliga i ämnet. Sammanfattningsvis visar studien hur ämnet idrott och hälsa tenderar att likna föreningsidrottens kontext, vilket riskerar leda till att många ungdomar som inte är verksamma inom detta sammanhang marginaliseras både från ämnet och fysisk aktivitet i allmänhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande? Metod En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet. Resultat Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande. Slutsats Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik. / Aim The purpose of this study is to research and map Swedish secondary school students’ taste for sports (practice belonging) based on Lars-Magnus Engström’s practice division. The purpose is also to explore how gender, participation in organized sports and socioeconomic capital might be related to practice belonging. The study will also explore what type of learning the different practices contributes to. – How is the practice belonging among Swedish secondary school students? – Is there a relationship between practice belonging and learning? Method A survey was conducted on 270 Swedish secondary school students. The students went to three different schools, all located in the Stockholm suburbs. The results were analyzed in SPSS and significance levels were tried through Pearson’s Chi-Square test. The study’s theoretical base consisted of Bourdieu’s concept of habitus, Vygotsky’s sociocultural learning theory as well as Hirdman’s and Fagrell’s rendering of the gender system.  Results Challenge, physical training as well as competition and ranking were practices who most felt a strong belonging to. Skill training was a practice that boys to a larger extent than girls belonged to and movement to music was a practice that girls in a larger extent than boys belonged to. The students who had a higher grade in PE felt a strong practice belonging to all practices but movement to music as well as interaction with animals. There were no significant results between economic capital and practice belonging. Those with a high or semi-high educational capital felt a strong practice belonging for all practices but movement to music, interaction with animals and competition and ranking. The students who were participating in organized sports felt a stronger belonging to all performance practices as well as physical training and skill training than those who weren’t participating in organized sports. The results in the comparison between practice belonging and learning showed that those with strong practice belonging to a greater extent agreed with the assertions connected to the practice’s learning. Conclusions There seems to be differences in practice belonging depending on which gender one belongs to. One’s practice belonging can also differ depending on educational capital and participation in organized sports. It seems to be some practices that to a greater extent lead to a higher grade in PE. The results also indicate that there is learning within each practice.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa. Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten. Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet. Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.

<p>A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001).</p><p>I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down’s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling. I have interviewed the student and people close to him as well as pursued my own observations in his special school. To actively work out and take good care of our physique is important to all of us but maybe even more for those with functional disorders. My purpose with this study is to find out how a student with functional disorder and people close to him apprehend a segregated education in physical education classes.</p><p>My results show that all the respondents are positive to the student’s physical activity and his progress in his physical education classes in special school. But they do find limitations for continued development in physical education in this form of schooling. These limits can for example be that the student’s classmates cannot reach up to his physical capacity. Though, the respondents believe that the environment in the special school gives the student the social security he needs to be able to venture being active in the classes of physical education. Accordingly, people close to the student believe this is a bigger advantage in his physical activity even if he would obtain a more varied physical education in a public school.</p> / <p>Ett barn med funktionshinder som närmar sig skolåldern har olika skolformer att välja mellan i samråd med sina föräldrar och aktuell skola. Jag använder begreppen inkluderad och segregerad skolgång om dessa olika sätt att gå i skolan. Med inkluderad undervisning menar jag att alla elever såväl med som utan funktionshinder i en grupp ska innefattas fullt ut i sammanhanget och inte avskiljas från gruppen med separata övningar (Fors 2004). En segregerad skolgång bedrivs ofta på särskolor där enbart funktionshindrade elever placeras och undervisningen sker vanligtvis i avskilda skolbyggnader (Emanuelsson 2001).</p><p>Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av en pojke på 14 år med funktionshindret Downs syndrom som har varit placerad på en särskola hela sin skolgång. Jag har intervjuat eleven och hans närstående samt gjort observationer på särskolan. Att aktivt träna och ta hand om vår fysik är viktigt för alla men kanske allra mest för funktionshindrade. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur en funktionshindrad elev och andra av hans närstående uppfattar en segregerad undervisning i idrott och hälsa.</p><p>Mitt resultat pekar på att alla respondenter är positiva till elevens fysiska aktivitet och framsteg på idrottsundervisningen i särskolan men att de ser vissa begränsningar för elevens fortsatta fysiska utveckling i denna skolform. Dessa begränsningar kan t ex vara att elevens klasskompisar inte når upp till hans fysiska kapacitet. Man anser dock att miljön på särskolan ger eleven den sociala trygghet han behöver för att våga vara aktiv på idrottslektionerna och att det skulle vara till en större fördel för hans fysiska aktivitet än om han skulle få en mer varierad idrottsundervisning i grundskolan.</p>

<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>

<p>I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.</p>

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of friluftsliv in the course physical education 1. Our study aims at the basis of an implementation theory perspective, analyzing the conditions for an implementation of the curriculum regarding friluftsliv in the course idrott och hälsa 1 in upper secondary school in Halland. Surveys were used to collect data. Our results indicate that the majority of the teachers do not understand what to do, while most of them both are willing and able to fulfill their mission.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är: Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga? På vilket sätt upplevs momenten som olustiga? Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet. Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor. Det uttrycktes ett starkt missnöje över ofräscha duschar och toaletterna pågrundskolan. Några elever fann det olustigt att duscha av olika anledningar. Studien pekar påvissa skilda åsikter såväl mellan åldrar som mellan kön, dock inget generaliserbart. Slutsatser: Vi tror att en förutsättning för att kunna undvika olustkänslor är att identifieradem och dess ursprung. Om de elever som idag känner sig inaktiva inkluderas mer i olikaaktiviteter kanske det leder till att andra känslor och upplevelser kopplas till dessa. Ifalleleverna ges förutsättningar till att hantera situationen bättre än vad de idag upplever att degör, skulle känslan av sammanhang förhoppningsvis öka, och därmed även elevernas lust ochvilja till att delta. Ett stort ansvar ligger självfallet på lärarna, som ska lyckas inspirera,inkludera och aktivera. / Aim: The purpose of this study is to survey unpleasant moments in physical education. Thequestion formulations of the study are: Which moments in physical education are perceived as unpleasant by the pupils in thisstudy? In which way do these moments perceive as unpleasant? Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight pupilsbetween 9 and 18 years old, at a school consisting of both elementary school and junior high,and also at a high school located in the same geographical area near Stockholm. Theparticipating pupils were a girl and a boy in third, sixth and ninth grade as well as junior yearof high school. Results: Activities can create situations that may be perceived as unpleasant. For example,soccer can lead to inactivity and thus feelings of alienation, while cooperation exercises withclose physical contact can lead to anxiety. The importance of being good at an activity inorder to make it fun was discussed by many pupils, especially in a competitive context.Pressure from grades as well as an overly serious atmosphere was also considered to causeunpleasant feelings. The pupils expressed strong dissatisfaction with the showers and toiletsin elementary school and junior high. Some pupils felt uncomfortable to shower for differentreasons. This study shows some differences of opinion both in between ages and gender,although, however, nothing generalizable. Conclusions: We believe that a prerequisite to avoid unpleasant feelings is to identify themand their origin. If the pupils that feel inactive would become more included in variousactivities, it might lead to other feelings and experiences associated with them. If the pupilsare given the opportunities to handle the situation better than what they currently feel likethey are doing, the sense of coherence hopefully increase, and thus the students' desire andwillingness to participate. The teachers need to take a major responsibility, since their task isto inspire, include and activate.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att kollegor inte samarbetade speciellt mycket inom betyg och bedömning, dock jobbade lärarna relativt lika med bedömning under och efter lektionstid. Det var väldigt viktigt för lärarna att undervisningen utgick från kursplanen, men ändå hade flertalet lärare ingen tydlig undervisning med bedömningsmoment. Det rådde även en splittring i flera frågor som bland annat i ämnets status att vissa tyckte det räcker med ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Vissa lärare anser att elever bör inkluderas i tolkningsprocesser medan vissa anser att det är upp till lärarens profession. Det finns även en splittring i frågan om kunskapskravens värde och utrymme i undervisningen. Ständigt återkommande i lärarnas svar var tidsramarna som hindrade. Resultatet analyserades med utgångspunkter ur läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori för att enklare kunna befästa resultatet. / Grading and assessment always brings a vivid discussion in the organization of school. New curriculums and syllabuses develop and it’s up to the teachers to improve their knowledge about it and follow the guidelines to reach justice in their assessment. The purpose with this study was to research how teachers in P.E. in the Swedish “gymnasieskola” in the southern part of Sweden are working with grading and assessment, their apprehension of it and the teachers’ perception of the latest syllabus in P.E. (Gy11). The research included eight deeply going interviews with eight different teachers in P.E. from “gymnasieskolor” in southern part of Sweden. The results showed that the colleagues in schools don’t cooperate very well when it comes to grading and assessment. But the teachers work equal with assessment during and after the lessons. It was important that the lessons were based on the syllabus, according to the teachers. Even though, several of them didn’t have an obvious teaching with assessment. There is a lack of conformity due to the teachers’ opinion of the status of the subject. Some of the teachers thought that it was enough with a pass or no pass for the class. Some teachers think that the students should be included in the interpret process, while some teachers thought that they should be excluded. The study shows that there’s disunion in the teaching-staff when it comes to knowledge qualifications and its space in teaching. Frequently recurring in the teachers answers were the difficulty to find time.

Till studien har under våren 2017 sex lärare intervjuats på tre olika skolor som är belägna i södra Sverige. De frågor som ställdes till lärarna var fokuserade på hur de använder sig av filmat material i relation till bedömning och betygsättning. Resultatet som gavs utifrån dessa studier pekar på att användningen av filmat material i skolan är ett bra verktyg för att närma sig sambedömning och likvärdig bedömning. Filmat material lyfts fram som en framgångsfaktor i förhållande till dokumentationssyfte, bedömning och betygsättning enligt de informanter som ställde upp i denna undersökning. Dock identifierade lärarna inte endast positiva saker med filmat material. De lyfte bland annat fram att elever kan uppleva ett obehag med att de filmas under lektionerna. Ett tillvägagångssätt som vissa lärare i studien använt sig av för att lätta på pressen för eleverna är att låta eleverna själva äga det filmade materialet.