Bakgrund: I Sverige finns styrdokumentet läroplanen som föreskriver att under­vis­ningen i skolan ska präglas av jämställdhet och att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Trots det visar forskning att idrottslärares uppfattningar om jämställdhet tenderar att grunda sig i ett ideal där manligt är överordnat kvinnligt och en maskulin norm uppmuntras på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur grundskoleelever på en skola i norra Sverige upplever jämställdhet i idrottsundervisningen och hur de uppfattar att idrottsläraren arbetar med jäm­ställdhet i skolämnet idrott och hälsa. Metod: För att besvara studiens syfte deltog nio respondenter (sex flickor och tre pojkar) mellan 14–16 år i semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys användes för att beskriva och dra slutsatser kring respondenternas upplevelser. Resultat: Studiens resultat visade att eleverna anser att idrottsundervisningen är jäm­ställd och att de inte uppfattar att läraren gör skillnader på eleverna baserat på deras könstillhörighet. Trots det kunde flera aspekter som pekar på att idrottsundervisningen inte är jämställd urskiljas. Dessa inkluderade en maskulinitetsnorm där manligt kodade idrotter värderades högre än kvinnligt kodade idrotter och en norm där pojkarna tog mer plats än flickorna. Det förekom dessutom könsrelaterade gruppindelningar. Att lärarna inte lyckas bryta situationer där pojkarna tar plats på bekostnad av flickorna tror elev­erna beror på att lärarna inte ser eller hinner. Slutsats: För att arbeta enligt läroplanens föreskrifter behöver idrottslärarna ifrågasätta normer som i samhället anses vara självklara. Om läroplanens jämställdhetsföreskrifter ska kunna realiseras behöver fokus flyttas från tillfälliga lösningar, så som könsrela­terade gruppindelningar, till att ta itu med strukturen och utmana könsrelaterade normer. Därför kan idrottslärarna behöva jämställdhetsinriktad utbildning för att utveckla sin förmåga att upptäcka och ifrågasätta traditionella könsmönster, samt hjälp att imple­mentera normkritisk pedagogik i undervisningen.

Purpose & question The purpose of the study is to investigate how the teachers in the subject of sports and healthlook at yoga, as well as whether yoga can be implemented in teaching within the subject ofsports and health in relation to students stress management/reduction. • What is the view of teachers in sports and health on yoga as content in the teaching? • How is yoga used in practice? • Teachers in the subject of sports and health see yoga as an effective method to reducethe student's stress level? Method The study has a qualitative approach and data was collected using five semi-structuredinterviews with physical education teachers at three different high schools in northern Stockholm. The study used a thematic analysis to identify different themes and important aspects from the interviews and the compilation of the results. The analysis was based on fourdifferent aspects such as salutogenic and pathogenic perspectives, Bourdieus concept of habitus and Engströms logics of practice. Results Three out of five participants had a positive attitude towards yoga as lesson content, the othertwo participants were neutral towards it. They saw no purpose in integrating something new into the teaching and making it rigid. Yoga today is used in different ways, ranging from thepurpose of experiencing mindfulness and relaxation to focusing solely on mobility. Three out of five participants were aware of the connection that yoga can work as a method for stressreduction. Conclusion The study shows that yoga is a method that can be used for stress reduction among highschool students, and that the use of yoga in teaching creates a good variety of content andgoes against the normative view of sports. The implementation of yoga in teaching alsoincreases the content of inclusive teaching and reduces the performance requirement withinthe subject and reduces the stress created by performance. / Syfte & frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur lärarna inom ämnet idrott och hälsa ser påyoga, samt om yoga kan implementeras i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa irelation till elevernas stresshantering/reducering.• Vilken syn har lärare inom idrott och hälsa på yoga som innehåll i undervisningen?• Hur används yogan i praktiken?• Ser lärare inom ämnet idrott och hälsa på yoga som en effektiv metod att minskaelevens stressnivå? Metod Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av fem semi-strukturerade intervjuer med idrottslärare på tre olika gymnasieskolor i norra Stockholm. Studien använde sig av en tematisk-analys för att identifiera olika teman och aspekter från intervjuerna och sammanställandet av resultatet. Analysen grundandes i fyra olika aspekter som salutogent- och patogent perspektiv, Bourdieus begrepp habitus samt Engströms praktiker/logiker. Resultat Tre av fem deltagare hade en positiv inställning gällande yoga som lektionsinnehåll, de övriga två deltagarna var neutrala mot det. De såg inget syfte att integrera något nytt i undervisningen och göra det krystat. Yoga idag används på olika sätt, antigen i syftet att uppleva mindfullness och avkoppling till att enbart fokusera på rörlighet. Tre av fem deltagare anser att yoga kan fungera som metod för stressreducering. Slutsats Studien visar att yoga är en metod som kan användas för stressreducering bland gymnasieelever, samt att användningen av yoga i undervisningen skapar en god variation av innehållet och går emot den normativa synen på idrott. Implementeringen av yoga i undervisningen ökar även innehållet med inkluderande undervisning och minskar prestationskravet inom ämnet och reducerar stressen skapat av prestation.

Syftet med denna studie är att undersöka, belysa och diskutera hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i gymnasieskolan. Genom studien vill jag utforska vad eleverna kan och får påverka av undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några delar av ämnet som lärare uppfattar som enklare eller svårare att ge eleverna inflytande över. Dessutom utforskar studien vilka problem respektive möjligheter som kan uppstå vid arbetet med elevinflytande samt de positiva faktorer som finns när elever får påverka undervisningen. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för denna studie är Bernsteins teori om makt och kontroll. De begrepp som är centrala i studien är elevinflytande, klassifikation och inramning. Metoden som använts är kvalitativ och insamlingen av empiri är gjord genomintervjuer med sex lärare. Resultat från studien är att lärare ofta sätter upp ramar för undervisningen och inom ramarna får eleverna möjlighet att bestämma med vad och hur de vill arbeta. Ett vanligt problem är att elever kan få för mycket inflytande och att det tar tid att uppfylla allas önskemål. För elevinflytande är viktiga egenskaper hos läraren lyhördhet och tydlighet. Slutsatser är att elever får påverka olika delar av undervisningen beroende på lärarens arbetssätt och tolkning av kursplanen. Den del av undervisningen där lärarna är samstämmiga att ha kontroll över är studietakten. Starka ramar bidrar till minskade påverkansmöjligheter. Elevinflytande är en levande fråga och ett ständigt utvecklingsområde i svenska skolor. Det är viktigt att lärare skaffar sig en bra förståelse av elevinflytande och hur elevinflytande kan användas då det visat sig vara viktigt för att motivera och göra eleverna mer delaktiga i ämnets undervisning.

Denna studie undersöker hur fem idrottslärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med simundervisning. Vidare behandlar studien hur lärarna tolkar kunskapskravet för simning och vilka faktorer som påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av deltagare gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor formuleringsarena-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin analyserades också med hjälp utav ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns likheter och olikheter med hur idrottslärare arbetar med simundervisning i skolan. Resultatet visar på att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika. Studien visar även på att de organisatoriska- och ekonomiska resurserna påverkar idrottslärarens möjligheter till att bedriva simundervisning. Idrottslärarna i studien påpekar att kroppsideal är en påverkande faktor till elevernas deltagande. Slutsatsen är att de organisatoriska- och ekonomiska faktorerna påverkar idrottslärarens sätt att arbeta med simundervisning i skolan. Slutsatsen är också att idrottslärarna tolkar kunskapskravet olika trots den tydliga och mätbara benämningen.

Syftet med min studie har varit att få en inblick i lärares syn på manligt och kvinnligt ledarskap i ämnet idrott och hälsa. Anser lärare att kvinnliga och manliga idrottslärare skiljer sig åt i sitt ledarskap? Vilka ledaregenskaper anser lärarna vara viktiga och skiljer sig åsikterna åt mellan manliga och kvinnliga lärare? Vad har lärarna för tankar om det egna ledarskapet – vilken ledarprofil anser de sig ha? För att svara på frågeställningarna har jaganvänt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med sex stycken idrottslärare i mellanstadiet, varav tre kvinnliga och tre manliga. Resultaten visar att det finns två läger bland respondenterna. Några respondenter menar att skillnader i ledarskap inte är könsrelaterat, utan det är lärarens personlighet som spelar roll. Resterande lärare uttryckte att det är möjligt att det finns skillnader i ledarskapet mellan män och kvinnor, men de nämner att man även bör se till läraren som person. Resultaten visar också att idrottslärarna reflekterar mycket kring sitt ledarskap, men inte direkt utifrån ett genusperspektiv, utan mer utifrån ledaregenskaper i allmänhet som de anser gagnar eleverna. Egenskaper som anses viktiga i ledarskapet är bland andra tydlighet, lyhördhet, målinriktning, beslutsförmåga och initiativförmåga. Här framgår inga större skillnader könen emellan. / The purpose of my study has been to get an insight on teachers view regarding female and male leadership in the subject physical education. Do teachers think that female and male teachers in physical education differ in their leadership? Which leader properties do teachers consider to be important and does female and male opinions differ? What thoughts does teachers have about their own leadership – which leadership profile do they consider they have? To answer the questions I have used a qualitative method with semi structuredinterview questions. These interviews have been made on six teachers in physical education, three women and three men. The results show that there are two camps among the respondents. Some of them mean that differences in leadership are not gender-based, but it is the teachers’ personality that matters. Remaining teachers uttered that it is possible that there are differences in the leadership between men and women, but they mention that you also should think of the teachers’ personality. The results also show that teachers in physical education reflects much about their own leadership, but not directly with a gender perspective, but more of leader properties in general that they think will benefit the pupils. Properties that they are considering as important in the leadership are among others, clarity, responsiveness, goal-settings, decision-making capacity and initiative ability. No big difference between the sexes is shown here.

Syftet med denna studie var att se om och hur Montessoripedagogiken används i idrottsundervisningen. Vi har använt oss av läroplansteorin som utgår från vad Bernstein (1971) och Lundgren (1979) framställt. Linde (2000) tar Bernsteins och Lundgrens arbeten i anspråk i sin utveckling av läroplansteorin där han beskriver hur det praktiskt går till när läroplaner skrivs, tolkas och tillämpas. Vi har tittat på Montessoris sex grundprinciper frihet, struktur och ordning, verklighet och natur, atmosfär och skönhet, social träning samt Montessorimaterialet. Undersökningen har utgått från frågeställningarna; gör idrottsläraren några urval i sin idrottsundervisning utifrån Montessoripedagogikens sex grundfaktorer? Hur förverkligar och iscensätter idrottsläraren Montessoripedagogikens sex grundfaktorer i idrottsundervisningen?Undersökningsgruppenbestodavfyraidrottslärarepå Montessorigrundskolor i Skåne och undersökningen ägde rum hösten 2009. Metoderna som vi har valt att använda oss av var kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet av undersökningen var att idrottslärarna använde sig av två av dessa sex grundprinciper i idrottsundervisningen. De två grundprinciperna som användes i idrottsundervisningen var frihet och social träning. Under grundprincipen frihet var den gemensamma faktorn i idrottsundervisningen att alla idrottslärare undvek tävlingsmomentet. Under grundprincipen social träning var den gemensamma faktorn att alla skolorna hade relativt små undervisnings grupper i idrottsundervisningen och att tre av fyra skolor hade åldersintegrerad idrottsundervisning. / The purpose of this study was to see whether and how Montessori pedagogy is used in physi-cal education. We made use of curriculum theory, based on what Bernstein (1971) and Lund-gren (1979) produced. Linde (2000) takes Bernstein´s and Lundgren's work used in their de-velopment of curriculum theory in which he describes how it practically goes to when the curriculum requires, be construed and applied. We've looked at Montessori's six basic princi-ples of freedom, structure and order, reality and nature, atmosphere and beauty, social skills and Montessori materials. The investigation has been based on the issues; do some PE (physi-cal education) teacher make any use, in their physical education, from Montessori's six basic factors? How does the PE teacher implement and stage Montessori's six basic factors in physical education? The study group consisted of four PE teachers at the Montessori Primary schools in southern Sweden and the study took place during autumn 2009. The methods we have chosen to make use of were qualitative interviews and observations. The results of the study were that the PE teachers made use of two of these six basic principles in physical edu-cation. The two basic principles used in physical education were freedom and social training. Under the heading of the basic principle of freedom was the common factor in physical educa-tion to all physical education teachers avoided the contest element. Under the heading of the basic principle of social skills was the common factor that all schools had relatively low num-bers of pupils in physical education and that three of the four schools had age-integrated physical education.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolår 9 har för föreställningar om skolämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var hur ser flickor i skolår 9 på skolämnet idrott och hälsa gällande följande områden: Intresse för ämnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? Självbestämmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor får lägre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkarna och att idrottsundervisningen i skolan är anpassad till pojkar. Vi gjorde vår undersökning hösten 2005 på en skola i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av tio flickor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Det huvudsakliga resultatet visade att flickorna trivdes till stor del med skolämnet idrott och hälsa och att de visade ett stort intresse för det. Flickorna ville även ha mer gemensam idrottsundervisning med pojkarna. En av de stora nackdelarna som flickorna lyfte fram var att pojkarna kunde vara mer krävande än vad de uppfattar att de själv är och därmed tar pojkarna större plats i undervisningen. Flickorna ville även delta i idrottsundervisningen trots att de var sjuka eller har någon skada. De kunde då styrketräna eller dylikt. De slutsatser vi drog av detta var att: Flickors intresse varierar mycket från flicka till flicka och att det finns många olika faktorer som påverkar flickornas intresse för ämnet idrott och hälsa. Nyckelord: Bollspel, Flickor, Idrott, Idrott och hälsa, Samundervisning

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse. Resultatet av undersökningen visar att elever överlag är mycket positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Trots detta visar undersökningen att elever har en bristande syn när det kommer till ämnets kunskapsgrad och tydlighet. / A current inspection of schools around the country is showing clear signs of the ballgames and the ball in general is often used during PE classes. The same inspection also shows that the presence of students in the Swedish school in physical education vary widely. PE has arguably lost its identity and the curriculum is described as unclear, which can directly affect the students. The purpose of this study was therefore to see physical education from students' perspective and get clarity in what relationship students have to physical education. Our survey were done in three different schools and all together 109 respondents. The results of the survey show that students in general are strongly positive towards physical education. Although, our study shows that students have a lack of vision when it comes to the subject knowledge level and clarity.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskursnio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes huridrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sinteoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), menäven annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten istudien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med deintervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolorangående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott ochhälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio. Urvalet gjordes genom att vi valdedessa tre skolor som vi tidigare varit i kontakt med på något sätt och där var det slumpen somavgjorde vilka deltagarna i studien blev. Resultaten visade att det fanns flera faktorer sompåverkar elever i årskurs nio och deras aktiva deltagande i idrott och hälsa. Dessa faktorer haren påverkan både på elevernas inre samt yttre motivation. De huvudsakligamotivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa visade sig vara betyg och attidrott och hälsa upplevs som ett roligt ämne. De elever som inte deltar aktivt har en typ avmotivation som kallas för amotivation, vilket innebär en brist på motivation. Resultatenvisade även att eleverna dels motiverar sig själva, men även att de blir motiverade av andrapersoner i sin omgivning, genom framförallt uppmuntran och positiv feedback. Vår slutsatsvar att det är en mängd olika faktorer som motiverar elever i årskurs nio att delta i idrott ochhälsa, samt att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera sina elever till ett aktivtdeltagande i idrottsundervisningen.Nyckelord: Motivation, aktivt deltagande, idrott och hälsa, motivationsfaktorer, elever. / The aim with the study was to examine which motivation factors that influence students inclass nine to participate actively and not to participate actively in physical education (P.E).Moreover, there was interest of examining how the P.E teachers motivate their students sothat they participate in the sport education. The study had its theoretical starting point inVallerand’s motivation model (Vallerand & Ratelle, 2004), but also other relevant researchwithin the area has been of importance for the theory that the results in the study have beenlinked to. The choice of method was that we used the interviews of six P.E teachers and withthose interview results as ground we formulated a questionnaire to students in class nine onthree different schools concerning their motivation factors to participating actively and not toparticipate actively in physical education. 164 students in class nine participated in the studyaltogether. The results showed that there were several factors that influence students in classnine and their active participation in physical education. These factors have an impact both onthe students’ intrinsic and extrinsic motivation. The main motivation factors for the reasonthat students participate in physical education was to be the grades and that physical educationis experienced as an enjoyable schoolsubject. The students that did not participate activelyhave a type of motivation called amotivation, which means a deficiency in motivation. Theresults also showed that the students partly motivate themselves, but also that they becomemotivated because of other persons in their environment, specifically by encouraging andpositive feedback. Our conclusion was that there is an amount of different factors thatmotivate students in class nine to participate in physical education, and also that the P.Eteacher has an important role in motivating the students to an active participation in physicaleducation.Keywords: Motivation, active participation, physical education, motivation factors, students.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna. Betygen ansågs dock vara en motivationsfaktor men som skapade mycket stress. Teorier som använts är självbestämmande teorin och Vallerands motivationsteori. Genom att dela ut enkäter till 121 elever kunde vi analysera svaren där vi fann att motivationsfaktorerna till deltagandet i idrott och hälsa skiljde sig mellan eleverna. Vi fann att de elever med lägre betyg tenderade svara att betyg var en motivationsfaktor, att de elever som inte intresserade sig för någon form av idrott eller motion på fritiden samt elever i årskurs 2 och årskurs 3 på gymnasiet tenderade att anse att de motiveras med betyget. Resultaten vi fann visade att eleverna fokuserade mest på betyget samtidigt som att ha roligt på idrotten spelade en stor roll. Slutsatsen vi kunde dra var att eleverna såg betygen främst som en motivationsfaktor snarare än en urval-, information-, kontroll-, och disciplineringsfunktion. Det är viktigt för praktiker inom ämnet att fundera över resultatet som vår undersökning visar. Att motivera med betyget innebär att vi hämmar en framtid med fysisk aktivitet hos dagens elever. / The aim of the study was to investigate how students in high school in grades 1-3 consider themselves to be motivated to participate in physical education. The vision of the subject in school is to get students to a lifelong physically active lifestyle. We wanted to investigate whether they were motivated by internal or external factors of the teachers. Previous research shows that students think that grades are for others than themselves. They felt that teachers rather use grades to control students and inform parents. The ratings, however, considered being a motivating factor, but created a lot of stress. Theories used are self-determination theory and the Vallerand's motivation theory. By handing out questionnaires to 121 students, we could analyze the responses which we found that motivational factors for participation in sport and health differed between students. We found that those students with lower grades tended to respond more to ratings than to motivation, the students who are not interested in any form of sport or physical activity during leisure time tended to respond more to ratings and that student in grade 2 and 3 in high school tend to consider that they were motivated by the rating. The results we found were that students focused mostly on the rating while having fun in the sport also played a big role. The conclusion we could draw was that students saw the grades primarily as a motivating factor rather than a choice-, information-, control-, and discipline-function. It is important for practitioners in the subject to consider the results as our study shows. Motivating with the rating means that we inhibit a future physical activity among today's students.