Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka maskulinitet inom ämnet idrott och hälsa. Arbetet utgår från frågeställningen Hur syns och återskapas maskulint genus i ämnet idrott och hälsa? Empirin är tolv källor insamlade med systematisk informationssökning från flertalet databaser. Källorna behandlar maskulinitet med direkt eller indirekt anknytning till ämnet idrott och hälsa. Flertalet teorier används i de studerade källorna, vilka kunskapsöversikten behandlar och återanvänder för att förstå resultatet. Primära teorier är heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och inkluderande maskulinitet. Resultatet visar att det finns en historisk och nutida koppling mellan det maskulina genusets attribut och de aktiviteter som sker på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Det framgår att maskulint genus inom ämnet konnoterar aggressivitet och tävling samt i förhållande till femininitet brist på rytmik och expressiva uttryck. Kopplingar syns från idrott i föreningslivet, där maskulina egenskaper framhävs, till lärarnas bakgrund och överföring på skolämnet. Vidare framhålls hur könsnormer skapas och hur beteenden kan förstås som genus. En framväxande inkluderande maskulinitet i västvärlden presenteras i relation till ovan beskrivna genus. Attribut som accepterande av olika sexualiteter, känslomässig stöttning och influenser från det som tidigare ansetts feminint återfinns i den nya generationen av manliga lärare och elever. Resultatet påvisar ämnets och lärarens roll för skolans normkritiska arbete, både i undervisningens utformning och i elevernas förståelse i skapandet av kön.

I undervisningen i idrott och hälsa läggs mycket fokus på kunskapsområdet rörelse. Ofta blir det fokus på tävling och användning av bollspel, trots att bollspel inte uttryckligen står med i läroplanen. Detta är en potentiell påverkansfaktor till att elever missgynnas och riskerar att inte delta i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurserna 7-9 förankrar undervisningen i bollspel till aktuella styrdokument och hur de skapar likvärdiga förutsättningar för eleverna i undervisningen kring bollspel. Detta genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa som var aktiva i årskurserna 7-9. Deras svar har analyserats utifrån Lindes läroplansteori samt Engströms begreppsteori gällande  investeringsvärde och egenvärde. Slutsasterna drogs att lärare förankrar undervisningen i bollspel till läroplanens centrala innehåll och kunskapskravet gällande “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer”. Lärare använder flera metoder för att skapa likvärdiga förutsättningar i undervisningen. Lärarens didaktiska val påverkas av deras tolkningsutrymme i förhållande till läroplanen. Faktorer som kan påverka lärarens tolkningsutrymme är deras bakgrund i idrottsrörelsen och deras utbildning. Lärarens tolkningsutrymme påverkas även av kommunikationen med eleven, elevunderlaget och lokala förutsättningar. Läraren påverkas även av vad elev och lärare anser att syftet med undervisningen ska vara.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad lärare i andra ämnen än idrott och hälsa anser är kunskap i skolan såväl som i ämnet idrott och hälsa. Det undersöktes även hur eller om samarbete sker mellan lärarnas ämnen tillsammans med idrott och hälsa. Den tidigare forskningen lyfter hur lärarna i idrott och hälsa ser på vardagen i skolan både svensk och internationell kontext. Forskningen visar även hur samarbeten kan ske mellan ämnen och att det har blivit mer förekommande att lärare i idrott och hälsa arbetar närmare med andra kollegor. Metoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Det teoretiska perspektivets utgångspunkt har varit bildningsteorier och en modell om kollegialt lärande. Resultatet visar att det finns en relativt enhetlig kunskapssyn. Det finns en god grundsyn på idrott och hälsa men det finns potential att utveckla undervisningen. Vad gäller samspel mellan olika ämnen har några uteslutit det helt medan två respondenter har samarbetet ämnesövergripande. Det finns potential bland flera om ämnesövergripande arbete. Slutsatserna som dras är att idrott och hälsa betraktas som ett viktigt ämne och det finns potential från andra ämnen att samarbeta med idrott och hälsa. Det konstateras även att olika tävlingsmoment ska undvikas.

Forskning kring hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i sin undervisning och deras ställning till elevinflytande är begränsad och med tanke på fördelar som finns för eleverna som motivation är det av intresse att studera närmre hur idrottslärare arbetar med elevers inflytande. Syftet med arbetet är att beskriva hur idrottslärare på Högstadiet arbetar med elevinflytande. Pragmatiskt samt hermeneutiskt perspektiv användes i studien och metoden blev kvalitativ metod där åtta idrottslärare intervjuades antingen digitalt eller fysiskt. Intervjuerna transkriberades sedan till text för att hitta mönster och beskriva dessa. Resultatet delades sedan in i fyra rubriker med tillhörande underrubriker. Lärarna beskrev hur de tänkte kring elevinflytande, att eleverna skulle få påverka undervisningen och vara delaktiga i kursplanen, även att de såg ett större engagemang och positivitet bland eleverna vid inflytande men uttryckte ändå en oro att ge eleverna för mycket inflytande. Lärarna berättade att eleverna fick inflytande genom omröstning under lektionerna, främst inom centrala innehållet Rörelse i kursplanen och att en god relation med eleverna är viktigt. Hur mycket inflytande de kunde ge eleverna berodde delvis på klassammansättning och ålder. Slutsatsen för arbetet är, att hellre bjuda in elever till inflytande än att begränsa. Fördelar med elevinflytande, så som lärarna uttrycker sig och tidigare forskning, är motivation och engagemang för eleverna. Men även att eleverna får öva på ett demokratiskt förhållningssätt i ämnet Idrott och hälsa.

Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this investigation is to see if the pupils them self experience that they get higher motivation to development if the P.E lessons becomes level adjusted with new election of level in every single moment they work with. This investigation was made at Klågerupskolan with a survey among the 8 and 9 graders. The result of the investigation showed that pupils in their teens believed that level adjusted with new election of level in every single moment would lead to an increase of motivation. The investigation also showed that an a clear majority thought they would cope more, have more fun and would try more in the P.E lessons if the lessons became level adjusted. My conclusion is that pupils in their teen believe that they will get higher motivation to development if the P.E lessons became level adjusted but it is important that they get to work level adjusted but the groups have to change every time there is a new moment to work with in the lessons.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori. Studien visar att det finns vissa samband mellan elevers nuvarande undervisning och vilken undervisningsform de föredrar. Majoriteten av eleverna föredrar samundervisning, men när vi tittade på elevers undervisningsbakgrund var det endast en kombination av både sam- och särundervisning som ökade i procentenheter (samundervisning minskade och särundervisning varken minskade eller ökade i procentenheter). / The purpose of this study was (from a gender perspective) to find out which form of teaching students prefer in physical education and if students' choices are influenced by their current teaching method. We are initially exposing a problem when we consider that today's physical education is too focused on achievement and competition, which can disadvantage girls in many different ways. The data in this qualitative survey study was collected from a total of 588 students from five different junior high schools in south Sweden. Three of them with co-education, one with segregated education and one school with a combination of co-and segre-gated education. The results of the collected data was analyzed and discussed based on back-ground and theory. The study shows that there exists some connection between students' cur-rent teaching method and the teaching method they prefer. A majority of students prefer co-education; however when considering students' education backgrounds it was only a combina-tion of both co-and segregated education which increased in percentage (coeducational de-creased and segregated education either decreased or increased in percentage).

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6. Resultatet av studien där 114 elever varav 60 pojkar och 54 flickor deltog visar att den största motivationsfaktorn för både pojkar och flickor till att delta i idrottsundervisningen var att det är roligt, därefter kommer rörelse och sedan kommer betyg och lärande. Betyg är viktigare för pojkarna än för flickorna, medan lärande är viktigare för flickorna än för pojkarna. Pojkarna anser att faktorn roligt är avsevärt viktigare än att de får röra på sig medan flickorna har dessa två faktorer som ungefär lika viktiga. Innehåll som eleverna anser vara roligt och mest motiverande är bollspel för båda könen, träning och motion för pojkarna och gymnastik och redskap för flickorna. De som inte är aktiva på fritiden i någon idrott har mer spridda motivationsfaktorer än de som är aktiva. Synen på ämnet i helhet var väldigt positivt både hos pojkar och hos flickor oavsett om man var fritidsaktiv eller inte. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine which ones are boys and girls in grades 5 and 6 motivators in physical education. The questions are: what are the boys, and girls 'motivational factors, if the content of physical education motivates students and if sports leisure affect students' views on the physical education? The study was conducted at a school in a small community in southern Sweden. To interpret the results, a gender theory were used to see the differences between boys and girls as well as a motivation theory were used to categorize students' motivation factors. In order to achieve the purpose and issues, I used a survey method that was answered by students in grades 5 and 6. The results of the study where 114 students including 60 boys and 54 girls participated, showed that the greatest motivating factor for both boys and girls to participate in physical education was that it is fun, then comes moving and then comes grades and learning. Grades are more important for boys than for girls, while learning is more important for girls than for boys. The boys believe that the fun factor is much more important than that they think of moving, while the girls, thinks that these two factors has equal importance. The content that students consider to be the most fun and motivating is the ballgames for both sexes, training and exercise for boys and gymnastics for the girls. Those who are not active in their leisure time in any sport, has more scattered motivators than those who are active. The view of the subject as a whole was very positive both by boys and girls whether they were active in their leisure time or not.

I den här studien har den för året aktuella implementeringen av GY11 behandlats. Utgångspunkten var den problematik som funnits inom ämnet idrott och hälsa sedan reformen 1994, då flera studier visat på en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsämne med identitetskris. Syftet med den här studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hälsa 1 utifrån lärares utsagor har upplevts och att ta reda på hur lärare resonerar kring ämnets syfte och innehåll inom ramen för den nya ämnesplanen. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat åtta stycken gymnasielärare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjälp av teoretiska begrepp och en analysram. Resultaten visar att lärarna på flera sätt upplevt begränsningar i implementeringsprocessen och därmed uttrycker att de inte haft utrymme att ändra sin undervisning i någon större utsträckning. Samtidigt visar resultaten att förändringarna som går att återfinna i de nya ämnesplanerna är relativt små. I diskussionen för vi ett resonemang utifrån analysen av lärares utsagor och tidigare forskning om huruvida utvecklingen i den nya ämnesplanen för idrott och hälsa 1 kan anses vara ”en tillbakagång” för ämnet. Vidare diskuterar vi om denna tendens bör ses som ett misslyckande från Skolverkets sida – eller som ett steg mot en tydligare identitet. / In this study, the implementation of this current year school reform GY11 has been treated. The starting point was the problems that existed in the Swedish subject Physical Education and Health since the reform 1994, as several studies have shown an unfinished implementation of Lpf94 that have caused an identity crisis within an imprecise subject. The purpose of this study was to investigate how the implementation of GY11 have been perceived in Physical Education and Health 1 from the teachers' statements, and to find out how teachers reason about the purpose and content of the subject under the new syllabus. To determine this we used qualitative interviews as a method and interviewed eight upper secondary school teachers in a relatively large Swedish city. In the analysis the empirical data was processed by means of theoretical concepts and an analytical framework. The results show that teachers experienced limitations in many ways in the implementation process and expressed that they did not have enough means to change their teaching to any greater extent. The results also show that the changes found in the new syllabus were relatively small. Based on our analyses of the teachers' comments and previous research we argue in the discussion of the study whether the development of the new syllabus for Physical Education and Health 1 can be considered as "a step back" for the subject. Further on we discuss if this tendency should be seen as a failure by The Swedish National Agency for Education – or as a step towards a clearer identity.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hänsyn till varje individs specifika förutsättningar, som bedöms och betygssätts i idrott och hälsa. Syftet var även att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, närvaro och med hur de tror att de blir bedömda i ämnet. Studien hade sin utgångspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkäter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hälsa. Vidare kunde det urskiljas att eleverna uppfattade bollspel som viktigare för betyget än t.ex. dans och friluftsliv. Vidare visade resultatet att elever som främst drevs av inre motivation bedömer att de har en högre närvaro på lektionerna i idrott och hälsa, än vad elever gör som är närvarande på lektionerna på grund av faktorer som främst är relaterade till en yttre motivation. Däremot fanns inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och motivation. Det fanns heller inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och närvaro. Men hur eleverna upplever att de blir bedömda påverkar klassrumsklimatet, som i sin tur påverkar både motivationen och närvaron. Eleverna upplevde klassrumsklimatet som prestationsinriktat, vilket enligt Nicholls (1989) leder till en lägre nivå av inre motivation. Pedagogen ska därför sträva efter ett processinriktat klassrumsklimat för att öka elevernas inre motivation. Detta är speciellt viktigt med tanke på det samband som fanns mellan inre motivation och närvaro.Nyckelord: motivation, bedömning, närvaro, elever, idrott och hälsa

Introduktion Motivation är en förutsättning för att elever ska prestera, delta och lära sig de kunskaper som utförs på idrottslektionerna. Som framtida lärare ska vi kunna motivera våra elever. Därmed behöver vi kännedom om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation för att arbeta motivationsfrämjande på bästa möjliga sätt.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av de olika motivationsfaktorerna och hur det kan påverka elevernas aktiva deltagande i idrott och hälsa. Studien har sin utgångspunkt från de olika motivationsteorierna, Self Determination Theory (SDT), inre motivation, yttre motivation och amotivation samt viktiga begrepp inom de olika teorierna. Studien har även anknytits till tidigare forskning relaterad till dessa teorier. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ digital enkätstudie där 305 elever medverkade från fyra olika skolor inom Stockholmsområdet. Två olika högstadieskolor varav sju klasser och två olika gymnasieskolor med sju klasser som deltog i studien.  Resultat Resultatet visade att yttre och inre faktorer har störst inverkan på elevernas aktiva deltagande inom idrott och hälsa. De dominerande motivationsfaktorerna för ett aktivt deltagande visade sig vara betyg och att eleverna tycker att det är roligt att röra på sig under idrottslektionerna. Eleverna som inte deltar aktivt har en annan typ av motivation som kallas för amotivation, vilket innebär att motivation saknas. Resultaten för amotivation visade sig vara att ämnet var tråkigt, lektionsinnehåll, skada eller sjukdom samt att det inte fanns någon motivation att delta aktivt.   Slutsats Slutsatsen av denna studie var att det finns flera motivationsfaktorer som påverkade ett aktivt deltagande för elever i årskurs nio på högstadiet och åk ett på gymnasiet men att betyg och roligt att röra på sig är största faktorerna men även att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera och engagera sina elever till ett aktivt delta i idrott och hälsa. / Introduction Motivation is a prerequisite for students to perform, participate and learn the knowledge given in the sports lessons. If we as teachers want to motivate our students, we need knowledge of which factors affect students' motivation in order to work in the best possible way to promote motivation for active participation. Purpose The purpose of this study is to investigate the importance of the various motivational factors and how it can affect students' active participation in sports and health. The study has its starting point from the various motivation theories, Self Determination Theory (SDT), internal motivation, external motivation and amotivation, as well as important concepts within the various theories. The study has also been linked to previous research related to these models. The study was carried out by using a quantitative digital survey study where 305 students participated from four different schools in Stockholm. Two different primary schools in grade nine of which seven classes, two different high schools wich sevens classes participated in the study. Results The results showed that external and internal factors have the greatest impact on students' active participation in sports and health. The dominant motivational factors for active participation were found to be grades and that students find it fun to exercise during physical education lessons. The students who didn't participate actively have another type of motivation called amotivation, which means that you miss motivation. The results for amotivation were found to be that the subject was boring, lesson content, injury/illness and that they simply had no motivation to participate actively. Discussion The conclusion of this study was that there are several factors that influence active participation for students in grades nine and one at high school, on the other side was the grades and the enjoyment of exercise the biggest/main factors, but also that the physical education teacher has an important role in motivating and engaging his students to active participation in sports and health.