Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i ämnet idrott och hälsa får ta del av undervisning kopplat till droger, då det står utskrivet att eleverna ska få ta del av denna undervisning i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa 1. Vidare så är syftet med denna studie att undersöka vad eleverna har för syn på droger kopplat till de salutogena och patogena hälsoperspektiven av Aaron Antonovsky (1996). För att få svar på dessa frågor har en metodkombination använts där elever har fått medverka i intervjuer och enkäter som sedan har legat till grund för studiens resultat. Studien kommer fram till att elever överlag får lite undervisning i ämnet idrott och hälsa kopplat till droger samt att elever har både en patogen och salutogen syn på droger. Primärt är elever mer salutogena i sin hälsosyn när det handlar om alkohol och mer patogena i sin syn på övriga droger

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med ergonomi på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Studien avser att besvara följande frågeställningar: - Hur tolkas de ergonomiska inslagen i styrdokumenten av gymnasielärare? - Hur arbetar gymnasielärare med ergonomi i ämnet idrott och hälsa? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever gymnasielärare vid undervisning om ergonomi? Med utgångspunkt i läroplansteorin och ramfaktorteorin har studien undersökt hur sju behöriga lärare utformar sin undervisning kring momentet ergonomi i idrott och hälsa kurs 1 på gymnasiet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer är den använda undersökningsmetoden. Intervjuerna genomfördes digitalt via videokonferensprogram. Efter insamlandet av materialet tillämpades tematisk analys vid analysprocessen. Resultatet av studien visar att deltagarna har en varierad syn på styrdokumenten och tolkar de även därefter olika, genom att utforma olika upplägg för sin ergonomiundervisning. Deltagarna bedriver både praktiska och teoretiska moment i ergonomiundervisningen och undervisningen anpassas även efter elevernas gymnasieprogram. Vidare framkommer flertal möjligheter och utmaningar som påverkar ergonomiundervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att samtliga deltagare anser momentet som viktigt men att det inte är prioriterat. Det framkommer även att momentet ergonomi i lärarutbildningen var bristfällig.   Studiens slutsatser är att styrdokumenten upplevs innefatta ett tolkningsutrymme som visar på möjligheten att utforma undervisningen varierat. En utmaning som framhävs är att motivera eleverna i momentet och vi tror att vidare forskning inom området skulle kunna gynna framtida undervisning i momentet ergonomi. Vi tror även att en utveckling av ergonomimomentet på lärarutbildningar hade kunnat bidra till att ergonomi skulle prioriteras högre i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with ergonomics at the upper secondary school in the subject of sports and health. The study intends to answer the following questions: - How are the ergonomic elements in the curriculum documents interpreted by upper secondary school teachers? - How do upper secondary school teachers work with ergonomics in the subject of sports and health? - What opportunities and limitations do upper secondary school teachers experience when teaching ergonomics? Based on the curriculum theory and framework theory, this research investigates how seven qualified teachers structure their teaching concerning the ergonomics component in Course 1 of physical and health education at the upper secondary school level. The study employs a qualitative approach, utilizing interviews as the method of investigation. The interviews were conducted digitally using video conferencing programs. After the collection of the material, thematic analysis was applied to the analysis process.   The study's findings reveal that participants have diverse interpretations of the curriculum documents, resulting in varied approaches to their ergonomics instruction. Participants engage in both practical and theoretical aspects of ergonomics teaching, adapting their instruction to accommodate students' upper secondary school programs. Further emerges several opportunities and challenges influencing the teaching of ergonomics in physical and health education. The results indicate that while all participants acknowledge the significance of the component, it is not prioritized. It also appears that the element of ergonomics in teacher training was deficient.    The study's conclusions are that the curriculum documents are perceived to include a space for interpretation that shows the possibility of designing the teaching in a varied way. A challenge that is highlighted is to motivate the students in the section and we believe that further research in the area could benefit future teaching in the section on ergonomics. We also believe that a development of the ergonomics aspect of teacher training could have contributed to ergonomics being a higher priority in teaching.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka bedömningsprocessen i ämnet idrottoch hälsa (IDH). För att besvara detta använde vi oss av två frågor: 1) Betyg ochbedömningsprocessen i ämnet idrott och hälsa? 2) Hur ser lärare respektive elever påbetygsättning? Genom en systematisk informationssökning grundad i Bryman (2018)genom olika databaser valdes tolv primärstudier som summerats och analyserats för attkunna besvara frågorna. I kunskapsöversikten ingår svenska och internationella studiersom behandlar ämnet IDH. Summeringen av varje källa består av syfte, metod, teorioch resultat. De tolv studierna är uppdelade i tre resultatkapitel; bedömning,bedömningsprocess och faktorer. Av de tolv primärstudierna är nio svenska och treinternationella. Resultatet av studierna för temat bedömning visar att det är komplextoch svårt att sätta betyg framför allt då lärare har egna bedömningar utöver kursplanensbedömningskriterier. I själva bedömningsögonblicket är ett betyg mer än bara ett betyg,vilket kan ha en direkt påverkan på motivation och framtida prestationer. Faktorernasom påverkar bedömningen kan ses från perspektivet av lärare och elever. I en rapportpå uppdrag av Skolverket (2010) framgick det att pojkar hade högre betyg än tjejer.Forskningen visar att idag att betygen för ämnet IDH har jämnats ut mellan könen ochden avgörande faktorn för bedömning är de officiella bedömningskriterierna ochlärarnas egna. Med nya kursplaner och läroplan behövs vidare forskning för attsäkerställa ämnets kvalitet.

Detta arbete har som syfte att belysa och diskutera lärares undervisning i idrott och hälsa utifrån ett interkulturellt perspektiv. Det handlar om lärares tankesätt om att arbeta inkluderande, och hur ett interkulturellt klassrum kan se ut med utgångspunkt för elever på högstadiet och gymnasiet. Arbetets frågeställning är följande: Hur arbetar idrottslärare för att skapa en inkluderande miljö för elever med olika kulturella bakgrunder? En systematisk informationsinhämtning har resulterat i att 12 primärkällor har använts. Dessa källor har sammanfattats och granskats för att på så sätt kunna ge svar på arbetets frågeställning. I empirin ingår svenska och internationella studier, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om hur man ska arbeta för att alla elever ska känna sig inkluderade. Vidare behövs mer utbildning för blivande lärare, men även för all personal som är verksamma i skolan. Bland annat kan lärare införa mer samarbetsövningar, blanda elever från olika kulturer och låta dem utbyta erfarenheter med varandra, lärare bör även få mer kunskap om elevers olikheter och på så sätt acceptera dessa. Detta sker genom att ha öppen kommunikation mellan lärare och elever. Med denna kommunikation känner sig elever sedda och hörda vilket bidrar till ett bättre klassklimat. Slutsatsen är att idrottslärare kan göra mycket för att gynna interkulturalitet och låta ämnet idrott och hälsa vara en brobyggare, genom att skapa gemenskap i undervisningen och visa på samband och lärande för eleverna.

Normer finns överallt i vårt samhälle och påverkar hela tiden oss människor. I idrotts- och motionsaktiviteter förekommer det könsmönster samt normer om vad som anses vara manligt och kvinnligt vilket påverkar och begränsar människors deltagande. I skolan och ämnet Idrott och hälsa lyfts betydelsen av att elever ska utveckla förmågan att kritiskt granska samt utmana föreställningar om könsmönster vilket innebär att lärare i ämnet har en viktig roll. Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser av undervisning kring könsmönster samt hur normer kring manligt och kvinnligt påverkar deltagandet i idrotts- och motionsaktiviteter på skolan och fritiden. Enkät har använts som metod för att samla in data, vilket resulterade i 18 elevsvar. Resultatet av studien visar att samtliga elever anser att det är viktigt att undervisningen behandlar frågor om könsmönster men att få har haft lektionsinnehåll på området. Vidare visar resultatet att ett flertal elever upplever att de påverkas av normer om vad som anses manligt och kvinnligt i idrotts- och motionsaktiviteter, vilket har bidragit till att vissa valt att inte prova en särskild idrotts- eller motionsaktivitet. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, som betonar betydelsen av att förstå kön som en social konstruktion, är en slutsats att det i större utsträckning krävs att lärare behandlar området tillsammans med elever i undervisningen.

Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.

Denna studie utforskar lärares syn på progression inom friluftsliv i svenska grundskolor. Två centrala frågor styr forskningen: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med progression inom friluftsliv i grundskolan? Vad ser lärarna för möjligheter och utmaningar med progression i friluftsundervisningen? Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med legitimerade grundskolelärare i idrott och hälsa som har undervisning i friluftsliv. Genom kvalitativ innehållsanalys framkommer att lärarnas personliga syn på friluftsaktiviteter påverkar deras tillvägagångssätt i undervisningens progression. Resultaten indikerar att lärarnas egna synsätt på friluftsliv påverkar hur de integrerar progression i undervisningen. En av de framträdande möjligheterna är betoningen på samarbete mellan skolor inom kommunen. Lärare lyfter fram vikten av att sträva efter enhetliga och strukturerade progressionssätt för friluftsliv. Lärare pekar även på betydelsen av tillgångar till resurser som en möjlighet för att förbättra kvaliteten på undervisningen och stödja progressionen. Trots positiva aspekter identifieras utmaningar, såsom ekonomi, klädsel och den tidskrävande aspekten av friluftsundervisningen. Sammantaget föreslår studien att en balanserad undervisningsmiljö, där elevernas praktiska erfarenheter integreras med stöd från lärare och övervägande av utmaningar som ekonomi och logistik, kan främja en hållbar progression över tid. För framtida forskning föreslås utökade studier med fler lärare och inkludering av elevernas perspektiv för att ytterligare fördjupa förståelsen av progression inom friluftsundervisningen i grundskolan.

Tidigare forskning visar på att det finns brister i att utmana och stimulera högpresterande elever i ämnet idrott och hälsa. Det finns därför en risk för att de inte lär sig något i ämnet, utan bara utför moment de redan behärskar. För att utveckla högpresterande elever i skolan behöver lärare planera lektioner för att väcka elevernas intresse och motivera till lärande. Vidare har forskningen visat på att elevers motivation är en viktig egenskap för att nå ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa. Det finns därför ett behov av att undersöka högpresterande elever i ämnet. Syftet är därför att undersöka hur idrottslärare berättar om sitt arbete för att utveckla och motivera högpresterande elever i undervisningen. Metoden som användes i studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. I studien deltog det åtta idrottslärare som arbetade på en svensk högstadieskola. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att därefter analyseras med en tematisk analysmetod. Av resultatet framkommer det att lärarna använder enskilda undervisningsmoment för att utveckla högpresterande elever. Samtidigt antyder resultatet på att det delvis saknas en ämnesdidaktisk reflektion kring undervisningen i sin helhet, för att utveckla högpresterande elever. En begränsade faktor som framkommer för att utveckla högpresterande elever är tidsaspekten. Där lärarna kan anses behöva avsätta tid för elever som inte deltar i undervisningen. Vidare visar resultatet på att lärarna arbetar autonomistödjande och relationskapande för att motivera högpresterande elever i ämnet idrott och hälsa.

En intervjustudie med elever med muslismk bakgrund

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasienivå definierar begreppet hälsa och hur de arbetar för att främja elevernas kunskaper om hälsa och vikten av livsstilsfaktorer. Metoden som har använts för att genomföra studien är semistrukturerade intervjuer och 5 gymnasielärare i ämnet idrott och lärare med olika års erfarenhet har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna har en mångsidig förståelse av begreppet hälsa, där de tar hänsyn till hälsans fysiska, psykiska och sociala aspekter. Lärarnas arbete för att främja elevernas kunskaper om hälsa och ett hälsosamt liv kännetecknas av rörelseaktiviteter samt diskussioner om hur dessa aktiviteter bidrar till elevernas hälsa. Lärarna möter också utmaningar i sitt arbete, bland annat otillräcklig tid för undervisning, brist på resurser och vaga riktlinjer och direktiv från Skolverket.