<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa. På vår väg till vårt resultat och vår diskussion, har vi studerat Röris, profession och yrkesstatus för lärare i idrott och hälsa, för att få ett empiriskt underlag. Vi finner i denna studie att Röris är en produkt som går med vinst för Friskis & Svettis, men även att produktens inne-håll utför moment som läraren i ämnet idrott och hälsa utför. Därmed finner vi att det kan kom-ma att påverka professionen för lärare i ämnet idrott och hälsa, för att lärare med andra ämnen lär ut kunskap som ligger till grund för professionen för lärare i idrott och hälsa.</p>

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

<p>The challenge for any teacher in physical education lies within being able to stimulate students who do no like physical activities or for some other reason decides not to participate. The aim of this study was to examine factors within physical education that could be the reason for students not participating and what could be done better in order to stimulate the less motivated. The study is based on interviews with ten students that went to school in two different counties. They did not consider their level of interest in sports to be influenced by their family or friends. They pointed out other factors that had been the reason for them failing Physical education. The results show that the students, mainly the girls, felt that the problem was within the corriculum, not in the syllabus. For the most part they wanted more variaty, strenght training and also a different kind of group formation. Girls also prefered more individual sports, such as different kinds of dances over too much ballgames. The students wanted the subject to teach them more about things they could benefit from in the future. The conclusion was that it would be good for the students to be divided into groups that have the same aims and interests, if possible. The teacher had a big responsibility as well as the time-schedules.</p>

<p>I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ”Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna?”. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med. Uppsatsen kommer ha sin teoretiska grund i Foucaults maktperspektiv och ett antalidrottspsykologiska perspektiv kring motivation och gruppdynamik. Det har gjorts en deldjupdykningar i ämnet bland tidigare C-uppsatser (Hanna Forsmark 2010, Anna Mårtenssonoch Maarit Nilsson 2005) men vi saknade fokus på de äldre eleverna i grundskolan och valdedärför att lägga vårt fokus på dem. Dessutom ville vi veta hur lärare som undervisar i idrottoch hälsa ser på elever som inte byter om till lektionerna.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar på att omklädningsrummet har en stor betydelse för attinte byta om, snuskiga duschrum, små omklädningsrum med mera är några exempel urempirin. Förutom omklädningsrummet fanns det en generell positiv bild till ämnet, meninnehållet delade informanterna i två läger. Även om eleverna var positiva till ämnet verkadede inte riktigt veta vad de lärde sig och till vilken nytta de var fysisk aktiva, det som framgickvar främst betyget och efter ledsagning kom de fram till mer hälsoinriktade aspekter.</p>

<p>Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser. Vikten av goda relationer och en bra kontakt mellan lärare och elev är punkter som kan anses vara väldigt betydelsefulla. Engagemanget från alla inblandade aktörer är även väldigt viktigt. Resultatet visade även att var och en av eleverna var nöjda med sin situation i idrott och hälsa på respektive skola, trots att en av eleverna visade en negativ inställning till ämnet. Studien visar även att kunskaper om hur undervisningen kan bedrivas med fysiskt funktionshindrade elever är nödvändiga. Att se möjligheterna istället för problemen, och att se det som en utmaning att lyckas är något som både idrottslärare och fysiskt funktionshindrade elever bör arbeta utifrån.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på varför bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A.</p><p>En studie av läroplanerna visar att bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter.</p><p>Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet.</p><p>Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning.</p><p>Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om bollspel. De viktiga är inte ”jaget” det viktiga är laget. De vill hellre se att de starka eleverna stöttade upp sina klasskamrater.</p>

<p>Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.</p><p><!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--></p><p>Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller.</p><p><!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--></p><p>Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.</p>

<p>Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt. Klyftan mellan fysiskt aktiva barn och fysiskt inaktiva barn ökar allt mer och som följd av detta kan det leda till en ond cirkel. Denna cirkel bör brytas i tid för att inte elever med motoriska svårigheter ska komma allt längre bort från sina jämnåriga klasskamrater. Kosten kan ha en stor betydelse för elevers lärande och koncentration. Om elever inte äter tillräckligt kan det vara många faktorer som påverkas negativt t ex, de får mindre ork, svårare att koncentrera sig och att den allmänna hälsan försämras.</p><p>Studiens syfte har varit att studera faktorer som idrott och hälsa, kost och motorisk träning och om dessa faktorer kan påverkar elevers lärande eller inte. Studien har genomförts genom intervjuer på fem lärare på tre olika grundskolor.</p><p>De intervjuade lärarna tycker att idrott och hälsa, kost och motorisk träning tillsammans är viktiga faktorer för elevers lärande, men de tycker också att valmöjlighet, elevvård och familjeförhållanden är faktorer som påverkar. Att eleverna får vara fysiskt aktiva leder till att de har lättare att koncentrera sig under skoltid. De intervjuade lärarna anser att kosten också har en stor betydelse för att eleverna ska kunna orka hela dagen i skolan. Den motoriska träningen bör tränas redan i tidig ålder, eftersom den kan hjälpa till att utveckla skriften och språket. Det som framkom framförallt i vår studie var att de intervjuade lärarna anser att dessa tre faktorer tillsammans blir en ”höjdare” för elevers lärande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.</p><p>Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet.</p><p>Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta.</p><p>En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.</p>

<p>Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.</p>