Spelling suggestions: "subject:"idrott ocho hälsa A"" "subject:"idrott och3 hälsa A""
651 |
Inkludering - No matter what? : En studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med samt förhåller sig till inkluderad undervisning / Inclusion - No matter what? : A study of how teachers in physical education work with and relate to inclusive educationGräslund, Elin, Lindqvist, Victoria January 2013 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka vilket synsätt lärare i idrott och hälsa har på inkludering samt på momentet specialpedagogik inom ramen för lärarutbildningen. Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hälsoämnet? Vilka uppfattningar har lärare kring den utbildning de har fått inom specialpedagogik i lärarutbildningen? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlästs. Vidare har överstrykningspennor använts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frågeställningar där teoretiska perspektiv använts för analys. Resultat Studiens resultat visar att lärare inom idrott och hälsa vill förhålla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av särskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hälsoämnet beskrivs som en utsatt miljö och särskilt svårt att bedriva inkluderad undervisning inom. Vidare beskriver lärare hur det under de senaste åren skett en kraftig ökning av diagnostiseringar och koncentrationssvårigheter bland elever, vilket haft en stark påverkan till en splittrad syn inför vem inkluderad undervisning gynnar. Samtidigt anser sig lärare i idrott och hälsa ha stora kunskapsluckor inom utbildning i specialpedagogik för att bedriva en inkluderad undervisning. Slutsats Lärare i ämnet idrott och hälsa uttrycker att elevantalet i en klass kan vara avgörande för deras möjlighet att inkludera och förmedla lust och förståelse inför ämnets syfte. Detta kan, i likhet med lärares bristfälliga kunskaper inom specialpedagogik, vara av värde att förhålla sig till om vi ska uppnå den inkluderande skola som läro- och kursplaner trycker på idag. / Motivation and problem statement The aim of this study is to examine which approach teachers in physical education has on inclusion and the torque special education within teacher education. How do teachers relate to the concept of inclusion in an educational context? What are the teacher’s views on the training they have received in special education? Method Qualitative inteviews have been used as a method to obtain answers to the problems raised in this study. Eight interviews have been conducted and recorded, later to be transcribed and analyzed. Highlighters have been used to structure the work according to the different theoretical areas used in the analysis in order to give an answer to the problems. Result The result of the study shows that teachers of physical education want to remain positive towards inclusive education, at the same time as they have experience in practice that pupils in need of special education do not always benefit from being in inclusive environments. Physical education is described as a subject in an exposed environment, in which it is particularly difficult to conduct inclusive education. Furthermore, teachers describe how there has been a substantial increase in diagnoses within the area of concentration difficulties amongst pupils, something which has contributed to a divided view on whether anyone really benefits from inclusive education. At the same time, teachers of physical education think that they lack the training in special education necessary for conducting the inclusive education. Conclusion Teachers of physical education expresses the number of students in a class can be crucial to their ability to include and convey the desire and understanding for the subject purpose. This might, just as teachers inadequate knowledge about special pedagogy, could be of value to relate to if we are going to accomplish this inclusive school that the steering documents require.
|
652 |
Manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa - spelar det någon roll vid betygsättning? : En kvantitativ studie av könets betydelse vid betyg och bedömningAndersson, Gabriel, Graae-Nielsen, Jan January 2013 (has links)
Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män. Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ”Hanna”. De statistiska analyserna visar att det finns samband mellan könet på läraren och könet på eleven gällande de högsta respektive lägsta betygen. Manliga lärare sätter i lägre utsträckning IG på tjejer samt i lägre utsträckning MVG på killar, medan kvinnliga lärare i högre utsträckning sätter MVG på killar och i högre utsträckning sätter IG på tjejer. I betygsmedelvärde finner vi däremot inga samband mellan betyg och kön på lärare. Vi kan inte heller se några samband mellan kurserna med avseende på varken betygsfördelningen eller betygsmedelvärden. / The Swedish school is, especially in the earlier years, a gender-segregated workplace. Particularly in the subject Physical Education in the upper secondary school there are about twice as many men as women working as teachers. Historically the male students have been dominating in both the grades and impact on the content. The purpose of this paper is to try to highlight eventual correlation between the gender of the teacher, gender of the student and thegrade in Physical Education, followed by comparing those results with arts, where men are also in majority among teachers. This writing has a quantitative approach, where the empirical data is taken from the municipality of Stockholm and their database “Hanna”. The statistical analyses show that there is a correlation between the gender of the teacher and the student regarding the highest and lowest grades. Male teachers tend to grade girls higher than female teachers do, juxtaposed to female teachers where boys are graded higher than girls. In grade average we do not find any correlation, nor in between the courses based upon grades.
|
653 |
Alla är vi olika, hur ska vi då få undervisningen givande för alla? : Inkludering i idrott och hälsaSöderlund, Niclas, Iversen, Lina January 2013 (has links)
Denna undersökning behandlar idrottslärares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingår också en redogörelse för hur idrottslärare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi ställer oss exempelvis frågan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslärare med inkluderande undervisning? Undersökningen har kvalitativ ansats där intervjuer med sju idrottslärare används som utgångspunkt för metod. Det framgår av vårt resultat att, enligt lärarna, kan inkludering översättas som alla elevers lika rätt att delta i idrottsundervisningen. Lärarna associerar inkluderingsbegreppet i första hand till elever med funktionsnedsättning, men drar också paralleller till så kallade duktiga elever. Det har också framkommit att det råder skilda meningar, bland lärarna, i vilken grad inkludering är möjligt. Lärarna anser att vissa moment gör det svårare att få med alla elever medan andra gör det enklare. Resultatet visar också att lärarna ser att en kompetent assistent eller att vara två idrottslärare öppnar för möjligheter till en förbättrad undervisning.
|
654 |
Idrottslärares syn på sin yrkesroll i förändring / P.E. Teachers’ Views on the Changes in the Professional RoleMoss, Daniel January 2013 (has links)
I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer. Samtliga intervjuer har spelats in och senare transkriberats. Intervjusvaren har vidare tolkats och analyserats med stöd i tidigare forskning kring didaktiska teorier. I resultatet framgår det att yrkesrollen har förändrats, dels för att den idag har fler outtalade krav än tidigare och dels för att förväntningarna från samhället idag är högre. Även fast kraven på idrottslärare är högre idag håller lärarutbildningarna inte måttet, vilket medför att lärarna blir dåligt rustade för att möta upp mot de ställda kraven. Av resultatet har det slutligen framkommit att yrkesrollen i framtiden kommer att vara stärkt, och handla om att läraren måste kunna tillämpa nya metoder för att väcka elevers nyfikenhet. / In today's society, there is an ongoing debate around the subject Physical Education. The raising awareness of the importance of the subject has led to a subject with several identified shortcomings. With this identified deficiencies, today’s professional role of the P.E. teacher has been increasingly criticized. This study aims to investigate P.E. teachers’ perceptions of their professional role today and to find out if and how they perceive their professional role has changed and will change over time. The data in this study were collected using qualitative interviews where subjects were selected to represent different generations of teachers. All interviews were recorded and later transcribed. The interview responses have been interpreted and analyzed with the aid of previous research on didactical theories. The result shows that the professional role has changed, partly because it now has more unspoken demands than before and partly because of the expectations from society today is higher. Even though the demands on P.E. teachers are higher today, the teacher education programs fail to measure up to the requirements needed to fully equip new teachers. In the future, there will be a strengthened professional role that will require the P.E. teacher to be able to apply new methods to raise students' curiosity.
|
655 |
"Tjejer är minst lika bra som killar" : En kvantitativ och kvalitativ studie av tjejers och killars upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa AStigen Isberg, Fredrik, Asplund, Elsa January 2013 (has links)
Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.
|
656 |
Stämningen och deltagandet under idrottslektionen : - eleverna tycker tillPaju, Kahro January 2012 (has links)
Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter: Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras? Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras? Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor. Eleverna intervjuades individuellt och 16 frågor ställdes. Metoden meningskoncentrering användes till intervjuanalys. Forskningsetiska aspekter följdes vid intervjutillfällen och vid presentation av resultat. Resultat Den viktigaste faktorn som eleverna upplevde påverka stämningen i klassen negativt var otillåtet prat och spring under lektionen, när läraren skulle presentera någon aktivitet. Elevernas förslag till att höja stämningen under lektionen handlade mycket om hur de själva kunde bete sig. Om alla gjorde sitt bästa, samt om klasskamraterna skötte sig, var några av förslagen till stämningsförbättring. Det som eleverna ansåg vara huvudfaktorn till graden av deltagande, var enligt eleverna synen på deras egna fysiska förmåga och den egna insatsen under lektionens gång. Ett av förslagen till ökning av deltagandet var att barnen själva kunde höja sitt deltagande genom att visa större intresse. Slutsats Även om eleverna upplever stämningen och delaktigheten som allmänt bra, samt verkar vara självmedvetna om vad de själva kan göra för att påverka stämningen och deltagandet under lektionen, anser jag att resultaten från denna studie ger kunskap om hur elevers förhållanden under idrottslektionen kan förbättras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>
|
657 |
Att delta eller att icke delta! : En undersökning om gymnasieelevers motivationsfaktorer inom idrott och hälsaRepa, Johanna, Ekerstam, Max January 2013 (has links)
No description available.
|
658 |
Kostundervisning på gymnasiet : En undersökning om hur lärare i idrott och hälsa 1 undervisar och bedömer momentet kost / Nutrition education in upper secondary school : A study on how teachers in PEH 1 educates and assesses nutrition educationNyman, Daniel, Pettersson, Kristian January 2013 (has links)
Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielärare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hälsa 1. I kursplanens centrala innehåll kan det utläsas att eleverna skall få kunskap om kosthållningens betydelse för hälsa och prestation. Det är därför av intresse att se hur lärare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks även hur undervisningen bedöms och betygssätts. Resultatet analyseras sedan mot läroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar. Resultatet visar att informanterna anser att kostundervisning är ett viktigt moment, men att det inte bör plockas ur sitt sammanhang utan skall ses som en del i en helhet. Detta speglar även bedömningen, vilken oftast integreras med andra moment exempelvis träningslära och hälsa. Informanterna menar att detta är ett nytt arbetssätt och således en effekt av de nya styrdokumenten. Samtliga informanter beskriver att feedback är viktigt i utvecklingssyfte. Det kan skönjas två grupper beträffande hur informanterna väljer att arbeta med sitt lektionsinnehåll. En grupp tar ansats ur framtida yrkesliv och den andra ur idrotts- och fritidsaktiviteter. Informanterna omtalar tiden som en begränsande faktor för sin kostundervisning och uppger att det endast är en av många områden i kursen idrott och hälsa 1. / Based on a qualitative method, with semi-structured interviews of upper secondary school teachers, the study intends to investigate how nutrition education is carried out in the course Physical education and health 1. In the curriculum, it can be inferred that the students will gain knowledge about nutrition’s importance for health and performance. It is therefore of interest to see how the teacher transforms the curriculum. Furthermore the study also investigates how teaching is assessed and graded. The results are then analysed to curriculum theory and the five key strategies to clarify informants' responses. The result shows that the informants think that nutrition education play an important roll in the educations, but it should not be picked out of it´s context but rather be seen as part of a totality. This also reflects the assessment, which is often integrated with other curriculum components such as training theory and health education. All informants describe that feedback is essential for development purposes. The informants believe that this is a new approach and an effect of the new curriculum. It can be discerned two groups regarding how informants choose to work with their lesson content. One group will approach it from the students future work and the other from sports and recreational activities. The informants describe that time is a limiting factor in their nutrition education and state that it is only one of many curriculum components in the course Physical education and health 1.
|
659 |
Lärares genusmedvetenhet : En kvalitativ studie om idrottslärares beaktning av genus i undervisningenFungula, Bob January 2013 (has links)
This is an empirical study based on Physical Education and health (PE) teachers' experiences and builds on, for the study, significant literature. The study is about PE teachers’ consideration of gender in the assessment as well as in the selection of lesson content. Semi-structured interviews were employed as method for the data collecting process. Four teachers were interviewed, teachers of PE in elementary and upper secondary school with varied length of professional experience and ages. The interviews were analyzed by the means of content analysis. The results indicate that teachers are gender-aware in sense that they see the student or individual rather than a group of individuals, assesses students' progression rather than the immediate performance and offer a wide range of lesson content so that it will fit all students. Furthermore, the results indicate that gender-aware teachers reflect on their own gender awareness and on what they can do better. Without a gender thinking in school the teaching quality will suffer. Keywords: Gender, Gender systems, Physical education and health, Sex, Pedagogy
|
660 |
"Jag ska inte se till att de är vältränade" : Fysisk kapacitet i ämnet idrott och hälsaArvidsson, Marcus, Andersson, Mattias January 2013 (has links)
Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning. / The aim of this study is to reveal how physical education teachers view their work with pupils’ physical capacity and which capacities (for example strength, endurance and flexibility) they see as important. The foundation of the study was made through studies showing that the physical capacity among pupils is getting worse. The curriculum for physical education indicates that it is a part of physical education teachers to maintain or improve pupils’ physical capacity. The study has a culture sociologic base and the analysis was made after Pierre Bourdieus’ theory about habitus and previous research about physical capacity. It is a qualitative study in which teachers were interviewed from their takes on physical capacity and furthermore described their work among pupils. The previous research on this subject showed that physical capacity gave many health-related benefits. The result of the study showed that teachers expounding of physical capacity was in disparity though the education made from the teachers were similar. The teachers did not want to improve pupils’ physical capacity though it occurred automatically. The result also showed that the largest impact on how the education was made was the teachers’ earlier background within sports and their teacher education.
|
Page generated in 0.0601 seconds