Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.   Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.     Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.   Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa? Metod En komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor. Enkäten innehöll totalt 20 frågor där majoriteten var slutna. Frågorna handlade bland annat om hur elever upplever ämnet idrott och hälsa samt andra faktorer som kan tänkas vara orsak till negativ eller positiv inställning till ämnet. Resultaten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Majoriteten (70 %) av yrkesförberedande elever tyckte att ämnet var något viktigt till mycket viktigt mot 82 procent av studieförberedande eleverna. Av de yrkesförberedande eleverna var 73 procent något nöjda till mycket nöjda i ämnet mot 89 procent av de studieförberedande eleverna. Det finns en markant skillnad i hur ofta elever deltar eller inte deltar; 32 procent av yrkesförberedande elever deltar alltid i ämnet mot 69 procent av studieförberedande elever. Faktorer som kan förklara att elever i yrkesklasser deltar mer sällan är det senaste betyget från grundskolan (P<0.00) och motivationen till att delta (P<0.03). Slutsats Yrkesförberedande elevers negativa inställning jämfört med studieförberedande elevers påvisas tydligast i handling (frånvaro) och mindre i hur viktigt eleverna tycker ämnet är, eller ifall de är nöjda med undervisningen i idrott och hälsa. Ett lägre betyg i grundskolan och låg motivation kan vara orsaker till att elever i yrkesklasser jämfört med studieförberedande klasser deltar mer sällan i ämnet.

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass. Studien kom fram till att många elever uppfattar idrott och hälsa som ett viktigt och roligt skolämne. I undersökningen gillade eleverna att utöva fysisk aktivitet både på fritiden och i skolan. Att elever vill prova på nya saker framkom tydligt i undersökningen. Majoriteten av pojkarna vill ha mera bollspel, medan flickorna ofta är ovetande om vad de vill att en idrottslektion skall innehålla, däremot framkom det inte om pojkarna ville prova på olika slags bollspel eller olika slags idrotter. Enligt denna studie skall undervisningsmiljön vara motiverande, genom att idrottsläraren ger ”uppåtpuffar” och en större individualisering, för att en bättre utveckling för elever i idrott och hälsa.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie. Resultat och slutsatser: Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.

I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete. Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren. Det ligger i funktionshindrets natur att ha brister i den sociala förmågan, det är därför lärarens uppgift att vara extra uppmärksam i grupp- och samarbetsövningar. De intervjuade lärarna i Idrott och Hälsa är positiva till integrering av barn med autism i grundskolan, men många poängterar vikten av små grupper. Vid bedömningen av barn med autism tar alla intervjuade hänsyn till funktionshindret och menar att bedömningen ska utgå från individens förutsättningar. De slutsatser vi kan dra är således att undervisningen av barn med autism ska innehålla korta och tydliga instruktioner samt att lektionsinnehållet bör visas med hjälp av ett schema. I de fall där barn med autism är integrerade så måste läraren i Idrott och Hälsa kunna anpassa undervisningen till varje barns nivå. Läraren behöver inte ha speciella övningar för barn med autism, utan barnen kan delta i alla övningar så länge övningarna anpassas efter deras förutsättningar. Vi kan också dra slutsatsen att barn med autism trivs i mindre grupper. Lärare i ämnet Idrott och Hälsa ska ta hänsyn till funktionshindret vid bedömning och betygsättning. Det är vår uppgift som lärare att försöka ge barn med autism en bra skolgång!

Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

This study is comparing curriculums in Physical Education between Sweden and Finland. The comparison was done based on former curriculums and previous research. Results from previous research showed differences between countries and curriculums. The aim of the study was to find out if and why there were differences between the current curriculums based on goals and sports. The method was a literature analysis. The results showed that there were differences between the curriculums, but also similarities. The curriculums were similar in structure and subjects, but different in the content of the subjects. The goals for the students were also different between countries and curriculums. The discussion was about the results and future studies on the area. The study could have been made in another way and as a result of this- other results.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer. Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar. Betyg är studiemotiverande, ger en tydlig signal för stödinsatser, ett kvitto på kunskapsnivåer hos elever. Betyg möjliggör även urval till vidare studier. Betygens nackdelar som anges är betygstress samt svårigheter att få en likvärdig bedömning. Politikerna och idrottslärarna har som gemensamma utvecklingsområden tydligare styrdokument, fler betygssteg samt större samarbete mellan skolor. Politikerna nämner även lagstiftningar och utbildning, medan idrottslärarna nämner utvecklandet av skriftliga omdömen och kursplansförändringar.Politikernas motiv stämmer väl överens med idrottslärarnas åsikter om betyg i tidigare ålder. Både politikerna och idrottslärarna är överens om att den nya betygsreformen är ett steg i rätt riktning mot en förbättrad bedömning. Den gemensamma uppfattningen är också att betygsättning i tidigare åldrar är positivt för skolan och för ämnet idrott och hälsa Slutsats: Med utgångspunkt tagen i Wrights handlingsteori framträder att betyg ses som den främsta metoden att bedöma elevers kunskaper i skolan. Skillnader som framkommit mellan politikernas och idrottslärarnas uppfattningar om betyg utgår ifrån att politikerna ser betyg som ett verktyg för den politiska styrningen av skolan, medan idrottslärarna uppfattar betyg som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Studiens slutsatser pekar på att det finns behov av en uppföljning av hur det nya betygssystemet lyckas bidra till både en rättvis urvalsprocess och ett ökat lärande hos elever. / Summary Aim: The purpose of this study has been to compare the perceptions of politicians’ and physical education teachers’ of grading and assessment in relation to physical education and health. To fulfill this aim, we investigated the opportunities and constraints of grading, recent developments in the areas of grading and assessment. We also compared the ambitions of politicians´ and PE-teachers´ opinions on grading in younger ages in elementary schools. Methods: The method used was qualitative and based on interviews. Two strategic selections have been used to find the respondents for the study. The criterias were that the PE-teachers should have worked at least three years in elementary school, grades six to nine and that the politicians should be members of one of the alliance parties and active in the government´s department of education. As theoretical frame Lindes’ curriculum model and Wrights’ action theory with its four determinants has been used. Results: The two respondent group’s share opinions about the opportunities of grading including that they motivate studying, provide clear guidance for the need of supportive measures directed to students, accurately measure the level of achievement of pupils, and allow for the selection of pupils for further studies. Main disadvantages identified included increased stress and difficulties in obtaining equivalent grades. Politicians and PE-teachers alike mentioned the following areas in need of further development: more specific curricula, extended grade spans, and increased cooperation between schools. Politicians also mentioned legislation and further education, while PE-teachers mentioned normative assessment as written reviews and curriculum changes as potential development areas. The politicians and PE-teachers also believe that grading in younger ages is positive for elementary school and for physical education and health. However the PE-teachers mentioned the risk of increased stress among pupils, while the politicians did not mention any such negative factor. Conclusion: In the analysis based on Wrights action theory it appears that grading is seen as the prime method currently available for assessing pupils’ knowledge in school. Both politicians and PE-teachers agreed on that the changes due to the new grading reform are necessary, and that this is a positive step towards improving the assessment procedure. The differences between politicians and PE-teachers are that the politicians refer to the grading procedure as an instrument for political control of the school, and the PE-teachers perceive it is as a pedagogical tool. Finally, the conclusions of the study point to the necessity of a following up of how the grading reform contributes both to a fair selection process and an increased learning amongst pupils.