Denna studie undersöker några lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa som språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Idag visar forskning positiva resultat på språk- och kunskapsutvecklande undervisning för såväl elever med svenska som modersmål och för elever med svenska som andraspråk. Studien undersöker även om lärarna i studien använder sig av denna undervisningsform i sin dagliga praktik, vilka resurser och hjälpmedel de har att tillgå samt i vilka situationer som de uppfattar att de arbetar på ett sätt som är språkutvecklande. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Sex gymnasielärare som alla undervisar elever med svenska som andraspråk i idrott och hälsa deltar i studien. Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till och uppfattar att ämnet idrott och hälsa är språkutvecklande på många plan. Dels har ämnet många ingångssätt till verbal kommunikation genom instruktioner, regelgenomgångar och praktiska demonstrationer av ämnesspecifika begrepp och dels öppnar ämnet för kommunikation genom samarbetsövningar och lagspel mellan eleverna med svenska som förstaspråk och andraspråkseleverna. Lärarna i studien uppger ett behov av mer resurser och fortbildning av hur man på bästa sätt inkluderar andraspråkselever i undervisningen.

Detta arbete handlar om idrottslärare som undervisar nyanlända i simning. Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka de problem som idrottslärare möter i simundervisningen med nyanlända och hur de hanterar dessa problem. Studien har två frågeställningar: Vilka utmaningar och problem möter idrottslärare i samband med simundervisning för nyanlända? På vilket sätt arbetar idrottslärarna för att stötta nyanlända elever i simundervisningen? Ansats och metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom en kvalitativ forskningsansats. Valet av metod i denna studie faller på semistrukturerad intervju. Resultat: Resultatet har tolkats med hjälp av olika begrepp inom sociokulturellt perspektiv och “self- efficacy”, som handlar om lärarens tro på sin egen förmåga. Resultatet är indelat i två delar, vilka svarar mot uppsatsens forskningsfrågor. Den första delen handlar om de utmaningar och problem som idrottslärarna upplever i samband med simundervisningen. Den andra delen behandlar strategier och arbetssätt som idrottslärarna använder för att hantera utmaningar och problem. De utmaningar och problem som idrottslärarna berättar om handlar om elevers rädslor och även om att elever utmanar normer samt att lärarna upplever skillnader mellan flickors och pojkars simkunnighet. Lärarna uttrycker en tveksamhet till sin egen kompetens att lära ut simning, vilket kan utgöra ett hinder för lärarnas förmåga att lära ut simning. En bristande ledning upplevs som ytterligare ett problem i samband med simundervisning för nyanlända. Idrottslärarna berättar om olika sätt att arbeta med elevernas simning. Först handlar det om att möta eleven där den befinner sig för att kunna stötta på rätt sätt, vilket exempelvis kan innebära att få eleverna att ta sig till simhallen, ta sig ner i vattnet eller vilken simteknik som används. När eleven är i vattnet börjar lärarna arbeta med att få eleven att slappna av, flyta och andas. Förutom motorikträning och tekniker i vattnet använder några lärare samundervisning som en strategi och arbetssätt, medan andra lärare använder särundervisning som sin strategi. Samarbete med andra lärare är viktigt för att lärarna ska ha möjlighet att både överblicka säkerheten  i  bassängen  och  för  elevernas  siminlärning.  Samtliga  idrottslärareefterfrågar mer samarbete med andra lärare, även på andra skolor.

Aktionsforskning är ett exempel på en skolnära forskningsansats för att utveckla ett professionellt lärande hos lärare, vilket förväntas leda till en utveckling av verksamheten såväl som av lärarnas förståelse av sin egen undervisningspraktik. Studien beskriver och undersöker hur gemensamma reflektioner och ett undersökande arbetssätt i en kollaborativ lärgrupp kan utveckla ett professionellt lärande hos lärare. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor? Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken? Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande som teoretisk utgångspunkt.  Undersökningen har genomförts som en fallstudie med en aktionsforskande ansats. Empirin har samlats in genom en triangulering av datainsamlingsmetoder, där kvalitativa intervjuer med lärarna i lärgruppen varit tongivande för analysen. Resultatet visar att lärarna uppfattar att arbetssättet lett till ett Ökat reflekterande förhållningssätt, en Ökad handlingskraft att förändra sin praktik, Fördjupade ämnesdidaktiska diskussioner och Nya perspektiv på lärande. Lärarna har även utvecklat metoder för att tydliggöra och kommunicera lärandemål för undervisningen och utvecklat en mer begriplig, hanterbar och meningsfull undervisningspraktik. Det visar även på vikten av att frågeställningarna och förbättringsaktionerna i utvecklingsarbetet utgår från upplevda problem och utvecklingsbehov i praktiken. När ett sådant förhållningssätt integreras i en skolas utvecklingsarbete kan lärare utveckla sitt professionella lärande och sin handlingskraft att förändra sin undervisning. / Action research is an example of an educational research approach to develop teachers' professional learning. The study describes and examines how collaborative reflections and an exploratory approach in a learning community can develop professional learning amongst teachers. The research questions asked were: How do teachers describe that they develop their professional learning in a collaborative learning community with subject colleagues? How can teachers, through work in a collaborative learning community, develop and change (a) their teaching practice, (b) their understanding of the teaching practice? The theoretical framework is based on the sociocultural perspective. The survey has been conducted as a case study with an action research approach. The data has been gathered through a triangulation of data collection methods, where qualitative interviews have been influential to the analysis. The result shows that the teachers perceive that the process led to an enhanced reflective approach, an increased ability to change, deepened subject didactic discussions and new perspectives on learning. The analysis shows that teachers developed methods to clarify and communicate learning objectives for teaching and develop a more comprehensible, manageable and meaningful teaching practice. It also demonstrates how important it is that the developmental topics and actions are based on experienced problems and developmental needs in practice. When such an approach is integrated into a school's development plan, teachers can improve their professional learning and ability to change their teaching.

Syftet med studien är att undersöka vilka anledningar som lärarna uppfattar inom ämnet idrott och hälsa till att eleverna väljer att inte deltaga på lektionerna samt vilka strategier som används av lärarna för att höja deltagandet på lektionerna. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex lärare som är verksamma inom idrott och hälsa på olika gymnasieskolor i södra Sverige intervjuades. I studien används motivationsteorier om inre och yttre motivation för att analysera resultaten.  Resultat av studien visar på olika strategier för att höja deltagandet och öka motivationsnivån hos eleverna.  En strategi som lärarna använder är att skapa en så trygg miljö som möjligt samt att anpassa olika aktiviteter utifrån elevers förutsättningar och behov genom många variationer i olika undervisningsmoment så att alla elever har möjlighet att delta. Planering med ett tydligt elevinflytande är den tredje strategin. För att öka elevernas medverkan i idrott och hälsa visade det sig viktigt att eleverna upplever undervisningen som meningsfull. Lärare lyfter även fram vikten av återkoppling vid lektionsavslutning vilket bland elever beskrivs (av lärarna) som mycket uppskattat.   Studiens resultat kan hjälpa lärare öka motivationen hos elever att i högre grad deltaga och tillgodogöra sig undervisning i idrott och hälsa.

The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.

Syftet med detta arbete var att studera relationen mellan ämnesområdet friluftsliv och betygssättning. Arbetet har utgått från två frågeställningar: Vilka arbetsformer har lärarna i friluftslivsundervisningen och hur resonerar lärare kring betygsättning av friluftslivsundervisningen. Både i det svenska samhället och i den svenska skolan finns det en lång tradition av friluftsliv. Tidigare forskning visar att ämnesområdet friluftsliv är problematiskt att genomföra i skolsammanhang samt att ämnet präglas av en aktivitetsdiskurs där fokus inte ligger på lärande utan på prestation. Intervjuer genomfördes med sex lärare i grundskolans senare år från fyra olika kommuner. För analysen har Bernsteins tre begrepp klassificering, inramning och koder använts. Resultatet visade att friluftsliv i ämnet idrott och hälsa har en låg klassificering. Det innebär att lärarens tolkning av begreppet friluftsliv får en stor betydelse för arbetssätt och betygsättning. Trots en bred tolkningsmöjlighet väljer de intervjuade lärarna samma innehåll. Resultatet visar även på en komplexitet i betygssättningen av friluftsliv. Lärarna har svårt att skilja mellan kompetenskoden som råder i ämnets syfte och prestationskoden i idrottsdiskursen samt kunskapskraven. Utifrån dessa svårigheter blir slutsatserna att lärarna behöver konkretisera betygskraven innan aktiviteter genomförs. Detta medför även att lärarna behöver ta ställning till vilken kod som bör råda inför varje lektion.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om elever i årskurs nio vet vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik. Ytterligare ett syfte med studien var att ta reda på när, var och hur kunskapskraven förmedlas och konkretiseras från lärare till elever. Vad vet eleverna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena? När, var och hur förmedlas kunskapskraven från lärare till elever? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika ämnena? Metod En kvalitativ intervjumetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med fyra elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har utförts på två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultat och slutsats Eleverna har till viss del förståelse för vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa samt svenska, medan förståelsen är sämre inom matematikämnet. Kunskapskraven förmedlas för det mesta muntligt och/eller via någon form av hjälpmedel, exempelvis en smartboard eller papper. Detta sker i regel inför varje nytt moment. Ibland får eleverna även exempel på hur en uppgift ser ut på en E-, C-, och A-nivå. Lärarna i de olika ämnena beskrivs arbeta på liknande sätt, förutom när det gäller matematikämnet där eleverna inte får se kunskapskraven. Det finns många likheter mellan ämnena, men det som sticker ut som en skillnad är att eleverna har mycket sämre förståelse för matematikämnet. Utöver det verkar skillnaderna handla om vem läraren är och hur denne väljer att göra snarare än att det har något med respektive ämne att göra. Något som verkar extra viktigt är att lärare förklarar kunskapskraven och konkretiserar dem så att eleverna förstår vad de olika värdeorden betyder. / Aim The purpose of the study is to investigate whether pupils in grade nine know what is expected of them in the subjects of PE and health, swedish and mathematics. Another purpose of the study is to find out when, where and how knowledge requirements are conveyed and concretized from teacher to pupils. What do the pupils know about what is expected of them in the different subjects? When, where and how is the knowledge requirements from teacher to pupil conveyed? What are the similarities and differences between the different subjects? Method A qualitative interview method has been used to answer the study's purpose and questions. Three focus group interviews have been conducted with four pupils in each group. The selection has been developed based on the convenience principle and interviews have been conducted at two different schools in the Stockholm area. The interviews were recorded, transcribed and then the material was interpreted on the basis of a thematic content analysis. The results are then discussed using the sociocultural perspective and previous research. Results and conclusions The pupils have some understanding of what is expected of them in the subjects of PE and health as well as swedish, while understanding is worse in mathematics. Knowledge requirements are communicated mostly orally and/or via some kind of aids, such as a smartboard or paper. This usually occurs before every new moment. Sometimes pupils also get examples of how a task looks at an E, C, and A-level. The teachers in the different subjects are described to work similarly, except for the mathematical subject where pupils almost can not see the knowledge requirements. There are many similarities between the subjects, but what seems like a difference is that the pupils have a much worse understanding of the mathematical subject. In addition, the differences seem to be what the teacher is and how he chooses to do rather than having something about the subject to do. What seems extra important is that teachers explain the knowledge requirements and make them concrete so that the pupils understand what the different values mean.

Sammanfattning Dans har funnits i olika former och kulturer sedan urminnes tider och har värdesatts av människor genom historien. Även idag är dans en central del av idrottsundervisningen i skolan. Trots detta visar forskning att momentet utförs ytterst sparsamt i ämnet idrott och hälsa då dans har visat sig vara problematiskt och medför flera didaktiska utmaningar för lärarna. Den forskning som gjorts inom dansundervisningen har främst utförts på grund- och gymnasieskolan. Grundsärskolan har näst intill exkluderats trots att kraven på dansundervisning nästan är identiska med de övriga skolformerna. Uppsatsens syfte är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka idrottslärares erfarenheter av dansundervisning i grundsärskolan. För att kunna besvara syftet har följande frågeställningar används: Vilket innehåll använder idrottslärare vid momentet dans i grundsärskolan? Hur bedriver idrottslärare dansundervisningen i grundsärskolan? Varför undervisar idrottslärare dans i grundsärskolan? Vidare avser studien att diskutera resultatet i termer av elevers meningserbjudande om dans. För att kunna skapa en förståelse för idrottslärarnas didaktiska val av innehåll och hur dessa val påverkar elevernas lärande i termer av meningserbjudande har en didaktisk teori med pragmatiska inslag används. Studiens datainsamlingsmetod vilar på semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärare som arbetar inom grundsärskolan. Resultatet av studien visar att lärarna ställs inför olika didaktiska val när det kommer till dansundervisningen i grundsärskolan. Dock visar studien att lärarna generellt sett är positiva till dans och att de använder momentet som en central del i undervisningen. Främst är det den friare formen av dans som präglar undervisningen då den anses vara lättare för eleverna att ta till sig och lättare för läraren att anpassa efter varje elevs egna förutsättningar. Vidare visar studien att dansundervisningen främst används för att motivera eleverna till fysisk aktivitet då dansen bidrar till rörelseglädje. Själva kvalitén i rörelserna ses som mindre viktiga, det är snarare den medryckande och motivationshöjande känslan som lärarna vill förmedla. Sett utifrån tidigare forskning, på grund- och gymnasieskolan, är dans som kulturell uttrycksform en relativ stor del av det meningserbjudande som lärarna delger eleverna, vilket inte är fallet i den här studien. Det meningserbjudande som eleverna istället erhålls är möjligheten att förstå och uppleva dans som en individuell uttrycksform, en fysisk aktivitet, ett naturligt sätt att utveckla koordination och motoriska färdigheter, samt att dans kan förstås som en livslång aktivitet.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är i dag vanligt både hos unga och vuxna, trots att vi vet om vilka negativa effekter det kan medföra. Brist på fysisk aktivitet är direkt kopplat till diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fetma och kortare livslängd. Lektionerna i idrott och hälsa grundar sig i att eleven ska utveckla allsidiga rörelseförmågor, testa på olika aktiviteter och skapa ett intresse för att vara fysiskt aktiv och vistas i naturen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers egna uppfattningar från lektionerna i idrott och hälsa och se om dessa har en inverkan på elevens vardag. Metod: Data samlades in via en enkätundersökning från en gymnasieklass. Enkäten delades ut och samlades in under en idrottslektion av författaren själv. Resultat: Undersökningen visade ett blandat resultat där bl.a. eleverna uppgav en positiv upplevelse av idrottslektionerna men endast 50% är fysisk aktiva mer än 60min om dagen och endast 29% deltag i organiserad idrott på fritiden. Elever som idrottar på sin fritid har också mer positiv syn på skolidrotten jämfört med de som inte idrottar på sin fritid. Klinisk reflektion: Det är viktigt att ge eleven en positiv syn på fysisk aktivitet redan i skolan för att bidra till ökad aktivitet i vuxen ålder. Detta gör att idrotten har ett stort ansvar för att skapa intresse för framtida fysisk aktivitet och därmed också hälsa och välmående. Konklusion: Det finns ett sammanband mellan hur eleven upplever idrotten i skolan och hur pass aktiv den är på sin fritid.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att elever i de senare åren i grundskolan väljer att avstå från lektionerna i idrott och hälsa. För att framkalla ett resultat användes en kvantitativ metod i form av gruppenkäter. En enkätundersökning genomfördes där 95 elever deltog från en skola i en kommun i västra Sverige. Resultatet sammanställdes och analyserades, kopplat till tidigare forskning inom området. Positivt för denna studie är att majoriteten av eleverna förknippar ämnet idrott och hälsa med glädje, trygghet, gemenskap och deltar alltid på lektionerna i idrott och hälsa. Majoriteten av eleverna såg även omklädning och duschning som något negativt i ämnet idrott och hälsa vilket kan vara två bidragande faktorer till att elever inte deltar fysiskt i ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teori kring habitus och idrottshabitus vilket förklarar varför elever väljer att resonera och agera som de gör i olika situationer. Slutligen reflekterar vi kring hur elever i grundskolans senare år kan bli mer deltagande i ämnet idrott och hälsa och belyser problemet för andra lärare kring elevers icke deltagande i ämnet.