Syfte Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra hur idrottslärare i storstad och på landsbygden arbetar med ämnesområdet friluftsliv. Vi vill också undersöka om det finns likheter och skillnader i deras syn och arbetssätt gällande lärandet i friluftsliv. Frågeställningar 1. Hur ser storstad- respektive landsbygdsidrottslärare på lärandet i friluftsliv? 2. Hur arbetar storstad- respektive landsbygdsidrottslärare med friluftsliv? 3. Vilka faktorer påverkar storstad- respektive landsbygdsidrottslärares undervisning i friluftsliv? Metod Läroplans- och ramfaktorteorin var vår utgångspunkt i denna uppsats. Vi genomförde fem individuella semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa via videosamtal på plattformen Zoom. Urvalet bestod av två lärare från landsbygden samt tre lärare från storstadsregioner. Analysmetoden var av induktiv karaktär där vi först transkriberade intervjuerna till textformat för att sedan kategorisera och tematisera. Resultat Lärarna anser att positiva upplevelser av friluftsliv är av betydelse och att allemansrättens olika delar ska beaktas. Lärarna undervisade mycket i utemiljöer men bristen på naturnära miljöer leder till att undervisningen karaktäriseras av idrottsliga aktiviteter. Faktorer som tid, gruppstorlek, material och tillgång till närmiljöer påverkar friluftslivsundervisningen. Har en lärare naturmiljöer lättillgängligt möjliggör det för mer friluftslivsundervisning. Slutsats Samtliga idrottslärare har liknande syn på vad undervisningen i friluftsliv ska innehålla. Dock finns det en osäkerhet i tolkningen av läroplanen bland några av lärarna vad som ska ingå i undervisningen av friluftsliv. Tillgången till närmiljöer påverkar lärarnas undervisning i friluftsliv samt andra faktorer som tid, material och gruppstorlek. / Aim The purpose of our study is to investigate and compare how physical education teachers in Metropolis and in the countryside work with the subject, outdoor life. We also want to investigate whether there are similarities and differences in their views and working methods regarding learning in outdoor life. Research questions 1. How do metropolitan and rural sports teachers view learning in outdoor life? 2. How do metropolitan and rural sports teachers work with outdoor life? 3. What factors influence metropolitan and rural sports teachers' teaching of outdoor life? Method The curriculum and framework factor theory was our starting point in this essay. We conducted five individual semi-structured interviews with teachers of sports and health via video calls on the Zoom platform. The sample consisted of two teachers from the countryside and three teachers from metropolitan regions. The analysis method was of an inductive nature where we first transcribed the interviews into text format and then categorized and thematized. Results The teachers believe that positive experiences of outdoor life are important and that the various parts of the right of public access must be taken into account. The teachers taught a lot in outdoor environments, but the lack of environments close to nature leads to the teaching being characterized by sports activities. Factors such as time, group size, materials and access to local environments affect outdoor life education. If a teacher has natural environments easily accessible it allows for more outdoor life teaching. Conclusions All physical education teachers have a similar view of what outdoor life teaching should include. However, there is an uncertainty in the interpretation of the curriculum among some of the teachers as to what should be included in the teaching of outdoor life. Access to local environments affects teachers' teaching of outdoor life as well as other factors such as time, materials and group size.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa sätter betyg samt hur deser på skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet. Studien bestod av enkvalitativ undersökning där intervjuer genomfördes med fyra lärare från två olika skolor isödra Sverige. Resultatet pekar på att lärarna som var med i studien lägger upp lektionernagenom att titta på kursplanen så att de får med alla moment som ska vara med. De sätter betyggenom att gå efter kursplanen och informerar eleverna vid terminens början om vad som står ikursplanen och förklarar de olika gränserna för betygen. En sak som alla lärare tyckte varviktig i deras betygsättning var att man ska dokumentera vad eleverna gjort efter varje lektionoch vilka kriterier eleven har uppnått med lektionen för att slutligen sätta ett så rättssäkert ochlikvärdigt betyg som möjligt. De fördelar som lärarna nämnde med det nya styrdokumentetvar att det är klarare och tydligare hur man ska sätta betyg men samtidigt så menade lärarnaatt en av nackdelarna är att en elev kan få ett lägre betyg trots att denne till stor majoritet haruppfyllt högre betygskriterier. Förutom detta så kan man inte dra några definitiva slutsatsergällande skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet utan flera undersökningarpå detta område krävs.

No description available.

Dansundervisning i skolan innebär både möjligheter och utmaningar. Ämnesinnehållet dans presenteras i Skolverket (2011) som ett centralt innehåll elever ska lära sig, samtidigt som det i dans förekommer en otydlighet i vad ämnesinnehållet faktiskt ska innehålla. Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar idrottslärare på gymnasiet möter i dansundervisningen och vilka didaktiska metoder som används för att bemöta dessa. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats använts och semistrukturerade genomförts. Studien innefattar åtta respondenter som alla är utbildade idrottslärare och som även arbetar på olika skolor runtom i Sverige. Samtliga intervjuer har på grund av rådande pandemi av Covid-19 skett på distans via internetappen Zoom. Den sociokulturella lärandeteorin har använts som hjälpmedel i detta arbete för att analysera det empiriska materialet och stödja slutsatserna i diskussionen. Resultatet i denna studie visar att idrottslärare både möter möjligheter och utmaningar genom dans i skolan och hur lärare kan arbeta genom att förstå elevers olika synsätt samt kunskaper om dans. Anpassning, engagemang och kommunikation karakteriserar arbetssätt som är viktiga för idrottslärare att arbeta med i dansundervisningen utifrån denna studie. Sammanfattningsvis presenterar denna studie en beskrivning av hur lärare genomdansundervisningen kan skapa ett rum för eleverna att våga skapa egna uttryck genom dans samt normalisera ett ämnesinnehåll som i vissa fall kan uppfattas som ett utmanande moment

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har under de senaste årtiondena ökat i Sverige.Skolan och ämnet idrott och hälsa har goda möjligheter att undervisa kring psykisk hälsa och därmed främja elevers psykiska välbefinnande. Trots det har forskning visat att undervisning som berör psykisk hälsa ges ett begränsat utrymme i idrottsundervisningen, där lärare främst fyller lektionerna med fysiska aktiviteter utan någon koppling till psykiska aspekter av hälsa.Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken uppfattning högstadieelever har omundervisning som berör psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa. För att svara på detta har studien bland annat undersökt vilka undervisningsmoment som elever anser att bidrar mest respektive minst till förbättrad psykisk hälsa. Datamaterialet för studien samlades in genom utskick av en digital enkät till totalt 153 högstadieelever från sex skolor i Mellansverige. Resultatet visar att elever vars idrottslärare ofta pratar om psykisk hälsa i högre utsträckning än övriga elever anser att samtliga undervisningsmoment kan bidra till förbättrad psykisk hälsa. Utifrån resultatet dras slutsatsen att idrottslärare bör sträva efter en undervisning där psykiska aspekter av hälsa integreras i samtliga delar av ämnet och diskuteras i relation till andra hälsoaspekter. Således kan eleverges goda möjligheter att få en fördjupad förståelse av begreppet psykisk hälsa, vilket gör dem medvetna om hur deras psykiska välbefinnande kan främjas genom olika undervisningsmoment.

Tidigare studier har visat att dansen har en positiv inverkan på individens hälsa. Trots detta ges dansen ett begränsat utrymme i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärmomentet dans. Studien utgår från en kvalitativ ansats och består av digitala semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 6 idrottslärare med giltig legitimation som arbetar på högstadiet med årskurs 7–9. Urvalet bestod av 50/50 könsfördelning. Under intervjuerna fick respondenterna reflektera och diskutera kring dansmomentet i ämnet idrott och hälsa. Respondenterna delade med sig av egna erfarenheter och egna tankar som var relevanta till studien.    Resultaten visade att dansmomentet fungerar bra enligt respondenterna även om det i vissa fall förekommer en mer negativ attityd till dansen. Två större utmaningar som uppmärksammades av majoriteten av respondenterna innefattar attityden/inställningen till dans och Coronapandemins påverkan på dansundervisningen. I dagsläget står dansmomentet som ett kunskapskrav i undervisningen och kan ha stor inverkan på elevernas betyg både positivt och negativt. Dansen ses som en rolig aktivitet som är ”så mycket mer än bara nåt fjantigt” vilket även går att använda sig av utanför skolan. Genusreflektionerna kring dansen påvisar att respondenterna upplever att flickor oftare höjer sig i betyg samtidigt som pojkarnas betyg kan sänkas en hel del. Detta kan delvis bero på att pojkarna har en mer negativ attityd till dansen. Resultatets olika teman går att koppla ihop med varandra vilket visar på att många olika delar kan påverka dansmomentet i idrott och hälsa. / Previous studies have shown that dance has a positive impact on the individual's health. Despite this, dance is given a limited space in the school subject sports and health. The purpose of this study is to investigate the subject sports and health in grades 7–9 from a teacher perspective with a focus on the lesson element dance. The study is based on a qualitative approach and consists of digital semi-structured interviews. The sample consisted of 6 sports teachers with valid identification who work in high school with grades 7-9. The sample consisted of a 50/50 gender distribution. During the interviews, the participants got to reflect and discuss the dance part in the subject of sports and health. They shared their own experiences and thoughts that were relevant to the study. The result was able to state that the dance part works well according to the participants, even though in some cases there is a more negative attitude to the dance. Two major challenges that were highlighted by most participants include the attitude / attitude towards dance and the impact of the Corona pandemic on dance instruction. At present, the dance element is a knowledge requirement in teaching and can have a great impact on students' grades both positively and negatively. In 2022, this will change, which has aroused the thoughts of some participants. The dance is seen as a fun activity that is "so much more than just something silly" which can also be used outside of school. The gender reflections on dance show that the participants experience girls more often rise in grades while the boys' grades can be lowered a lot. This may be partly because the boys have a more negative attitude to the dance. The different themes of the result can be linked to each other, which shows that many different parts can affect the dance part in sports and health.

I dagens samhälle är hälsa en viktig del i välbefinnandet. Folkhälsomyndigheten redogör föratt hälsan i Sverige är mycket god men att det finns en grupp där utvecklingen inte går lika snabbt framåt. Den gruppen är personer med intellektuell funktionsnedsättning. De uppges ha sämre fysisk, psykisk och social hälsa i jämförelse med jämnåriga. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går i särskola där hälsa är antingen ett ämne eller ämnesområde som behandlas i undervisningen. För många är hälsa ett komplext och abstrakt begrepp, något som är svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsa i särskolan. Frågeställningar för den här studien har varit: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsa i särskolan? Och: Hur arbetar lärarna för elevernas framtida hälsa? Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer med lärare i särskolan har genomförts. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet delades in i sex kategorier. Dessa var: genom integrerat arbete, genom fysisk aktivitet, genom stöttning, genom främjande av reflektion, genom elevanpassningar samt genom aktiviteterutanför skolan. Resultatet visade att lärarna främst arbetar med hälsa som integrerad process i den övriga undervisningen. Det är främst genom fysisk aktivitet som hälsofördelar kommer, och då är det hälsofördelar i form av fysisk, psykisk och social hälsa. Lärarna arbetar även med att knyta kontakter med föreningar för att eleven ska vara aktiv utanför skoltid. De arbetar även med att få eleverna att reflektera kring varför de gör olika saker under undervisningen, något som visat sig vara svårt för eleverna. För att förbättra hälsan ännu mer för målgruppen föreslås att arbeta mer explicit med hälsa i särskolan.

Med bakgrund i den komplexitet som finns runt hälsa och hur tolkningsbart hälsobegreppet är visar tidigare forskning att hälsoundervisning tenderar att skilja sig mellan olika idrottslärare. En viktig del i läraryrket som påverkas av undervisningens utformning är betyg och bedömningsarbetet. Syftet med den här studien var därför att belysa hur lärare arbetar med betyg och bedömning av kunskapsområdet hälsa samt hur de motiverar sina arbetsmetoder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som undervisade i antingen högstadiet eller gymnasiet. I analysen av intervjusvaren framställdes tre övergripande teman, dessa teman kom sedan att strukturera framställningen av intervjuerna i studiens resultatavsnitt. Studiens resultat diskuterades sedan utifrån det teoretiska ramverketpatogent och salutogent hälsoperspektiv i studiens diskussionsdel. Resultatet visade att lärarna tolkade och behandlade hälsa olika vilket bidrog till att undervisningen i hälsa skilde sig åt mellan lärarna. Samtliga lärare menade dock att de försökte behandla hälsa i flera olika miljöer och kontexter för att eleverna effektivare skulle ta till sig och förstå att hälsa ständigt är påtaglig i olika arenor men kan framställas på olika vis. Lärarna konstruerade examinationstillfällen i hälsa i form av uppgifter eller prov för att testa elevernas kunskaper i hälsa. Att kunna sätta betyg som går i linje med vad elever visar för kunskaper i relation till ämnets kunskapskrav beskrevs av samtliga lärare som viktigt. Resultatet visade hur lärarna bedömde teoretiska kunskaper om hälsa där bedömningen ofta utgick från elevernas kunskaper om hur olika hälsoaspekter påverkar varandra och hälsa som en större helhet. Slutsatsen av studien var att lärare utformar sin undervisning annorlunda utifrån egna tolkningar och åsikter runt vad som ska behandlas i hälsa, vad som bedöms och värdesätts vid betygsättningen var dock kollegialt samstämmigt. Lärarna konstruerade examinationsuppgifter baserade på kunskapskraven för att få elevernas kunskaper svart på vitt och därmed enklare kunna motivera sin betygsättning genom att referera till uppgiften. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning gällande hur undervisning i hälsa domineras av ett patogent synsätt, trots att det finns inslag som kan efterliknas med det salutogena hälsoperspektivet.

Utgångspunkten för arbetet är att elever anser att ämnet Idrott och hälsa inte liknar något annat ämne. Vidare anser lärare och elever att bedömningen i Idrott och hälsa är problematisk, eftersom ämnets styrdokument ger stort utrymme för tolkning vid bl.a. bedömning. Syftet med studie är att undersöka gymnasieelevers kännedom om kunskapskraven samt om gymnasieeleverna förbereder sig för att uppnå kunskapskraven i Idrott och hälsa. I studien används en kvantitativ metod där 141 gymnasieelever som går eller har gått kursen Idrott och hälsa 1 svarat på en onlineenkät. Resultatet visar att eleverna ha bra kännedom om kunskapskraven i Idrott och hälsa, samt att eleverna anser att det går att förbereda sig till det teoretiska delarna i ämnet. Det praktiska delarna i ämnet är det dessvärre inte så många som anser sig kunna förbereda sig inför.