Mitt syfte var att undersöka lärares arbete med elevers delaktighet och inflytande vid planering och genomförande av idrottslektioner, samt hur de beskriver begreppen delaktighet och inflytande. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem behöriga idrottslärare i årskurs 4 – 6 från fem olika skolor. Empirin transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys samt pragmatisk och sociokulturell teori. Resultatet visade att lärares arbete med delaktighet och inflytande såg olika ut, vilket kunde bero på deras tolkning eller förhållningssätt till begreppen delaktighet och inflytande. De arbetssätt som nämndes var kommunikation, elevers påverkan över ämnesinnehållet och påverkan över redovisningsmomenten. Lärarna anpassade redovisningsmomenten och ämnesinnehållet efter elevers förutsättningar genom att ge elever möjlighet till att själva välja vilken aktivitet eller redovisningsmetod som passade dem bäst. Lärarna påpekade att sociala färdigheter, lärares förhållningssätt och förståelse av begreppen som betydande faktorer för elevers delaktighet och inflytande. Faktorer som begränsade elevers delaktighet och inflytande var tidsaspekten och säkerhetsrisken menade idrottslärarna. Slutsatsen jag drar från studien är att elevers möjlighet till inflytande och delaktighet varierar, vilket kan bero på hur lärare uppfattar och väljer att arbeta med begreppen delaktighet och inflytande samt deras anpassning till elevers sociala färdigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma idrott och hälsa lärare på högstadiet uppfattar lärandeuppdraget med kroppsideal. Det vill säga hur lärarna i studien tolkar styrdokumentet och arbetar med kroppsideal i deras undervisning. I nuvarande kursplan benämns det explicit att kroppsideal ska behandlas under det centrala innehållet men det finns inget uttryckt om hur dessa kunskaper om kroppsideal ska bedömas i kunskapskraven (Skolverket 2011). Hur verksamma lärare bemöter denna rådande lucka besvarades i studien. Studien utgick från en läroplansteori som Linde (2012) förklarar. Genom användandet av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma och legitimerade idrott och hälsa lärare samt en kvalitativ forskningsansats kunde studien komma nära lärarnas tankar. Intervjuerna transkriberades och kodades utefter olika teman. Kodningarna analyserades sedan utifrån formulerings- och transformeringsarenan från läroplansteorin som Linde (2012) förklarar. Studiens resultat är i linje med vad tidigare studier påvisat, att lärarna befinner sig i en komplex situation. Lärarna ges tydliga lärandeuppdrag kring de fysiska innehållen i ämnet där det även finns en transparens mellan det centrala innehåll och kunskapskrav. Avsaknaden av en likbördig transparens gällande kroppsideal ger lärare otydliga signaler och skapar olika tolkningar samt förklarar att innehållet gällande kroppsideal ges en mindre prioritering i ämnet generellt.

Lärare har i uppdrag att skapa en inkluderande och jämlik undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring lärares syn på och förhållningssätt till inkludering och jämlikhet i skolämnet idrott och hälsa. Vid datainsamlingen utnyttjades en webbenkät som 39 lärare i idrott och hälsa besvarade. Den insamlade datan analyserades med hjälp av läroplansteori och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna har en gemensam syn på inkludering och jämlikhet i undervisningen samt dess styrdokument, vilket tyder på att lärarnas transformeringsarenor stämmer överens med formuleringsarenan. Däremot stämmer inte ett fåtal lärares tranformeringsarenor överens med formuleringsarenan, eftersom de beskriver att alla elever ska behandlas likadant. Vidare menar lärarna i studien även att de behöver erbjuda eleverna didaktiska val, nivåanpassningar, trygga relationer och tydliga strukturer och mål samt elevinflytande för att alla elever ska inkluderas i undervisningen och få lika möjligheter att nå målen. Avsaknad av tid, material och kunskaper är de ramfaktorer som försvårar arbetet för lärarna i studien, medan en positiv inställning och ett utökat kollegialt samarbete underlättar arbetsprocessen. Slutligen lyfter denna studie att många av lärarna har kunskaper kring begreppens innebörd men att det i praktiken kan bli svårt att implementera.

Momentet dans har enligt tidigare forskning inte så hög status i skolan trots att den har en givenplats i läroplanen. Samtidigt visar även forskning på att intresset för dans bland ungdomar ökar.Syftet med studien är att undersöka idrottslärares och idrottslärarstudenters perspektiv påmomentet dans i ämnet idrott och hälsa. Den här studien har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med två idrottslärare och tre idrottslärarstudenter.Resultatet visade på att digitala verktyg är ett användbart hjälpmedel när det kommer tillplanering och undervisning kring dans. För att få eleverna mer intresserade av ämnet dans visaräven resultatet på att det är viktigt att lärarna väljer musik som har en tydlig takt som passareleverna. När det kommer till val av undervisningsform visar resultatet även på att de intervjuadeidrottslärarna och idrottslärarstudenterna gärna använder/kommer använda sig av egenskapandedanser i undervinsnigen. / Dance does not have a high status in school, despite the fact that it has a given place in thecurriculum and that research shows that dance does not get as much space in education.Research also shows that interest in dance among young people is increasing.The purpose of the study is to examine the perspectives of physical education teachers andphysical education students on the element of dance in the subject of Physical education andhealth. This study was conducted using semi-structured interviews with two physicaleducation teachers and three physical education students. The results show that digital toolsare a useful implement when it comes to planning and teaching about dance. To get thestudents more interested and to help the students in the teaching, the results also show that itis important that the teachers choose music that has a clear tempo which suits the students.When it comes to choosing a form of teaching, the results also show that the interviewedphysical education teachers and physical education students are willingly to use/will use owncreated dances.

Att många elever i årskurs 7-9 väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa är något som både observerats under vår VFU och något som Skolinspektionens kvalitetsgranskning har visat. Vår studie syftade till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever elevers frånvaro i ämnet och hur de arbetar för att öka elevernas närvaro. För att besvara syftet har webbenkäter använts, innehållande både frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. Respondenterna har varit behöriga lärare inom idrott och hälsa årskurs 7-9. Enkätsvaren analyserades med hjälp av Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Resultatet visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det lärarna framhåller mest är trygghet, relation och anpassningar för att öka elevernas närvaro. De uppger dock att det ofta saknas resurser eller råder tidsbrist för att de ska kunna anpassa undervisningen i den mån de önskar.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Översikten av den kunskap vi har balanserat vårt arbete kring har varit idrott och hälsas förmåga att påverka den mentala hälsan hos elever samt vilka faktorer som gör det. Enligt vårt syfte som gav i uppgift att undersöka för- och nackdelarna med IDH och fysisk aktivitets inverkan på barn och ungas psykiska mående. Vi formulerade och anpassade vår frågeställning enligt följande: Vilka faktorer påverkar elevernas mentala hälsa under lektionerna i idrott och hälsa i skolan? För att kunna hitta svar på denna komplexa och breda fråga som innehar flera svar har vi använt oss av flertalet databaser såsom: Eric via proquest, Eric via EBSCO samt Education Research Complete (ERC). Dessa internationella sökbaser har alla bidragit med material till att vetenskapliga artiklar som givit resultat, diskussion och slutsats. Den metod vi har använt oss av för att hitta en ansenlig bredd av artiklar har varit en systematisk litteratursökning. Sökorden har varit baserade utefter just skolidrotten och mental hälsa men vi har även fått ta omvägar via sökningar som “exercise”, “academic” och “education in sports” med flera, vilket har varit i syfte att hitta ett bredare perspektiv av kunskap. Resultatet på vår frågeställning visade genom ett i stort sett enhetligt svar att IDH och fysisk aktivitet har en positiv effekt på den mentala hälsan bland barn och unga. De faktorer med IDH som lyfts fram i artiklarna var undervisningsmetoden, lärarens pedagogiska kompetens, läroplanens struktur samt den fysiska aktiviteten. Inom pedagogiken var lärarens förmåga att lära ut en avgörande del för att kunna nå ut till eleven och förebygga den mentala hälsan på samma sätt som den fysiska. Läroplanens struktur och innehåll diskuterades i slutsatsen, och där konstaterades stora brister vad gäller planen kring hur man arbetar med den mentala hälsan bland eleverna. Vissa mätningar som genomfördes på olika universitet, skolor och träningslokaler visade i en minoritet av fallen inte helt enhetliga svar då mätmetoder och urval skildes åt. I andra fall påpekades istället relevansen om att tala om mental hälsa och bryta barriärer kring ämnet.

Tidigare forskning har visat att det inte gjorts många studier ur ett elevperspektiv på vad som är relevanta områden inom hälsa i ämnet idrott och hälsa (Røset et al., 2020:4–5). Syftet i föreliggande studie är därmed att ur ett elevperspektiv undersöka vad eleverna anser är relevanta områden att lyfta inom hälsa i idrott och hälsa samt hur de skulle vilja jobba med hälsa i ämnet. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att eleverna anser att det de får lära sig inom hälsa i ämnet idrott och hälsa först och främst präglas av de fysiska aspekterna av hälsa och att områden inom den psykiska hälsan inte lyfts tillräckligt. Vidare menar eleverna att de även vill fördjupa sig mer inom de olika områdena kopplat till fysisk, psykisk och social hälsa samt att det ska vara en tydlig progression då undervisningen ansågs vara både repetitiv sen tidigare årskurser samt att informationen var ytlig. Den viktigaste aspekten kopplat till undervisningsmetoder var att eleverna önskar en variation. Våra slutsatser från resultatet och analysen är att man som lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper samt att man ska ha ett helhetsperspektiv på hälsa,där psykisk hälsa tar större plats för att det ska vara meningsfullt för eleverna.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå.