Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Examensarbetet behandlar innehåll i idrott och hälsa 1 och dess relation till likvärdig utbildning. Likvärdig utbildning är en del av skollagen, samtidigt finns det inget definierat begrepp från svenska myndigheter vad det innebär. Tidigare forskning om idrott och hälsa i skolan visar på att ämnet innehåller fysisk aktivitet, bollspel och praktiska moment. Syftet med arbetet är undersöka hur lärares planering och val av undervisningsinnehåll påverkar likvärdig utbildning.Undersökningen bygger på kvantitativ data som är visualiserad genom en univariate data analysis. Materialet är termins-och årsplaneringar från lärare i idrott och hälsa 1. Resultaten analyserades med teori utvecklad av Basil Bernstein. Begreppen som användes för analysen var the pedagogical device, framing of knowledge och vertical & horizontal discourse. Resultaten visar på att lärare väljer ut olika sorters innehåll och ämnesfokus. De visar även på att lärare arbetar med mycket praktiska moment och att få av lektionerna är kopplade till kursplanen. Analysen visar på att lärare i idrott och hälsa 1 har olika förståelse hur de olika ämnesområdena inom idrott och hälsa bygger på varandra och är relaterade till varandra, lärarna har stor kontroll över hur undervisningen är strukturerad och vilket innehåll som förekommer. Slutsatsen argumenterar för att utbildningen inte är likvärdig på grund av lärarnas val, yttre faktorer och ämnets struktur.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur lärarna tolkar styrdokumenten i förhållande till hur deras undervisningen konstrueras. Vi har lagt störst fokus på hur de tolkar ämnets innehåll d.v.s. det centrala innehållet. Under våra praktikperioder har vi, efter diskussioner med varandra, lagt märke till att lärare tolkar vissa moment i det centrala innehållet på helt olika sätt. Vi har även noterat att det är ett flertal olika faktorer som spelar in när lärare ska konstruera undervisning utifrån det centrala innehållet.Våra teoretiska verktyg och utgångspunkter kom att kopplas till läroplansteorin. Inom den har vi lagt fokus på olika ramfaktorer och de olika arenor som finns när styrdokumenten ska tolkas av lärarna. Detta tillsammans med ett svävande gemensamt yrkesspråk gör tolkningsutrymmet stort. Vi har även belyst hur tidigare traditioner kan påverka ämnets undervisningsstoff.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi gjort observationer och genomfört intervjuer med fyra utbildade lärare från två olika skolor. Dessa har blivit utvalda genom vårt kontaktnät och ligger inom rimligt avstånd.Resultatet vi har fått fram visar på att lärarens bakgrund inom t.ex. föreningsidrotten, påverkar läraren när det kommer till vilket stoff som väljs ut till undervisning. Det påverkar även vilka moment i det centrala innehållet som prioriteras mer eller vilka som prioriteras mindre. Resultatet kom också fram till att de traditioner som finns på en skola, påverkar lärarens urval av aktiviteter och hur de prioriteras. Det visade sig även att de förutsättningarna läraren ges påverkar stoffet i undervisningen. Några exempel är vilken tid läraren ges, vilka materiella förutsättningar som finns och resurser såsom lokaler och närhet till naturområden. När det kommer till tolkning av begrepp visade sig att lärarna kan tolka det centrala innehållet på helt olika sätt och ändå göra rätt för sig.Slutsatsen vi kom fram till är att tolkningsutrymmet i det centrala innehållet är för stort och strävan efter ett gemensamt yrkesspråk inte är uppnått. Lärarnas tidigare bakgrund och erfarenheter påverkar vilket stoff som prioriteras i undervisningen. Förutsättningarna för lärarna på olika skolor gör att undervisningens innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.

Forskningen visar att det finns en stor problematik beträffande den bristande kunskapen för hur idrottslärare bör implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken, vilket leder till att flickor värderas utifrån sitt kön, precis som att de underskattas och ofta måste delta i idrottsundervisningen på andra villkor än pojkar. Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur frågorna kring jämställdhet och genus förankras och kommer till uttryck i gymnasieskolans ämne idrott och hälsa, utifrån pedagogers didaktiska val och utmaningar. Vi har valt att utgå från tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Hur arbetar svenska gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? 2) Hur arbetar internationella gymnasielärare med idrott och hälsa utifrån jämställdhet- och genusfrågor? och 3) Vilka metoder har visat mest lovande resultat för främjandet av jämställdhet inom idrott och hälsa på gymnasieskolan? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Artiklarna valdes ut genom databassökning samt ut efter inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, B). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de tre forskningsfrågorna. Resultat visar att både svenska och internationella idrottslärare upplever svårigheter med att implementera ett genusperspektiv och jämställdhetsplaner i praktiken. Huvudfynden som identifierades utifrån svenska lärares arbetssätt är 1) lärares bristande medvetenhet 2) spontan könsuppdelning och 3) föreningsidrottens påverkan på idrott och hälsa. Huvudfynden som identifierades utifrån internationella lärares arbetssätt är 1) kritik mot lärarutbildningen och 2) hänsynstagande till flickor. Slutligen visar forskningen att de metoder som visat mest lovande resultat för att främja jämställdhet inom idrott och hälsa är 1) elevinflytande och 2) dekonstruktion av genus. Vår slutsats är att lärare upplever svårigheter kring hur jämställdhetsuppdraget bör förankras i praktiken, vilket leder till pojkars dominans och flickors underprestation.

Det har synliggjorts i tidigare forskning att vissa idrottslärare i dagens skola anser dansundervisningen och dess innehåll som utmanande. Idrottslärare kan tycka att det är svårt att undervisa i dans och veta vad undervisningen ska innehålla, på grund av att lärarna bland annat inte alltid har tillräckliga danskunskaper. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt och didaktiska val idrottslärare använder i en lärandemiljö för dans i skolan. En kvalitativ ansats valdes med semistrukturerade intervjuer samt en fältstudie i form av observationer. Intervjuer med fyra idrottslärare som arbetar på både grund- ochgymnasieskola genomfördes. Fältstudien genomfördes med en av de intervjuade idrottslärarna där lärarens arbetssätt observerades under sammanlagt fyra danslektioner i en årskurs 4. Studien resulterade i att idrottslärarna använder olika typer av pedagogiska verktyg och hjälpmedel i sin dansundervisning i form av bland annat dansspel, där dansspel exempelvis kan hjälpa eleverna att utveckla dansfärdigheter. Det uppmärksammades från både observationer och idrottslärarnas uttalanden att vissa elever tycker att det är jobbigt med beröring när de ska dansa tillsammans med en klasskamrat. Där har band eller rep fungerat som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta beröring i dansen. Idrottslärarna uppfattade även att det är fler pojkar än flickor som upplever dans som en känslig rörelseaktivitet. Lärarna försöker då arbeta på ett sätt där samtliga elever ska känna att dans fungerar för alla. Idrottslärarna uttrycker att dans kan vara bundet till olika normer om manligt respektive kvinnligt och hanterar dessa normer i undervisningen på olika sätt, bland annat genom att säga förare och följare när eleverna ska dansa pardans för att försöka bryta dessa genuskodadeföreställningar. Slutsatsen är att idrottslärarna till viss del uppfattar dans som ett utmanande moment i idrottsundervisningen. Dock har didaktiska val och olika typer av undervisningsmetoder idrottslärarna använder sig av en betydande roll i dansundervisningen. Resultatet tyder på att det finns hjälpmedel och didaktiska verktyg som kan underlätta för idrottslärares arbetssätt i dansundervisningen samt för elevernas progression i idrottsämnet med dans som berört område.

Syfte Syftet med denna undersökning var att belysa vad lärare anser vara teoretisk kunskap på lektioner i ämnet idrott och hälsa, hur de ser sambandet mellan den teoretiska kunskapen och de praktiska förmågorna utifrån lärarnas bakgrund. Frågeställningarna som studien utgått från: Vad anses teoretisk kunskap vara? Hur undervisas teoretisk kunskap på lektionerna? Finns det likheter eller skillnader mellan lärarnas uppfattning av teoretisk kunskap? Metod Metoden för denna studie var kvalitativ i form av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa. En intervjuguide har följts under intervjuerna och alla tillfrågade lärare blev intervjuade. Resultat Alla lärare i denna studie undervisar teoretisk kunskap på ett sätt som de själv uppfattar som det bästa sättet för dem att lära eleverna. De integrerar den teoretiska kunskapen med en praktiska. Bara en av lärarna använde sig av hela teoretiska moment. Likheter i lärarnas bakgrunder har hittats, till exempel har alla en idrottsbakgrund men inget som tyder på att habitus påverkat deras syn på den teoretiska kunskapen. Slutsats I första hand anses teoretisk kunskap vara den reflekterande, elevcentrerade eftertänksamheten och informativa förståelsen om praktiska förmågor och- eller moment. Lärarna tycker att teorin “ingår” i de praktiska momenten. / <p>Idrott III</p>

Studien syftar till att undersöka hur lärare upplever betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Begreppen som är centrala för studien är relevans, giltighet och tillförlitlighet. I strävan mot en likvärdig bedömning i den svenska skolan är just dessa begrepp betydelsefulla för lärare att utgå ifrån. Insamlandet av material till studien har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från dessa intervjuer visar på likheter och skillnader i hur lärare arbetar för att förankra studiens centrala begrepp i sin bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.  I studiens sista kapitel diskuteras respondenternas svar i relation till vetenskaplig forskning. / The study aims to investigate how teachers experience grades and assessments in the subject of physical education. The concepts that are central to the study are relevance, validity and reliability. In the quest for an equivalent assessments in the Swedish school, these concepts are important for teachers to start from. The collection of materials for the study was done through qualitative semi-structured interviews. The results of these interviews show similarities and differences in how teachers work to anchor the study´s central concepts in their assessments and grading in the subject of physical education. The last chapter of the study discusses the respondents´responses in relation to scientific research.

Under min egen gymnasietid, gick jag på ett idrottsgymnasium och hade ämnet specialidrott. Eftersom jag därför vet att elever kan ha olika syn på det allmänna ämnet idrott och hälsa, så intresserades jag mig för att undersöka elevers syn på ämnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever som går på idrottsgymnasium upplever ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats; ” Upplever elever som läser på idrottsgymnasium att undervisningen i ämnet idrott och hälsa är jämlik?” och ” Har elever som läser på idrottsgymnasium en positiv eller negativ upplevelse av ämnet idrott och hälsa?”. För att få svar på detta använde jag en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex elever som går på idrottsgymnasium och läser ämnet specialidrott med inriktning innebandy. Resultatet visade att elever som går på idrottsgymnasium har positiva upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Eleverna beskriver bland annat att ämnet är en paus från de teoretiska ämnena och att gemenskapen i klassen blir bättre på idrottslektionerna. Å andra sidan nämner eleverna även att ämnet idrott och hälsa saknar utmaningar och att dom inte lär sig något nytt på lektionerna. Undersökningen visar även att eleverna upplever att alla har samma förutsättningar på idrottslektionerna och att det inte spelar någon roll om man läser specialidrott. Å andra sidan framkommer det i intervjuerna att det på skolan sker tydliga anpassningar för de elever som läser specialidrott, det är dock inget eleverna upplever själva.

Att tävla i olika idrottsgrenar har man gjorts sedan grekiska antiken. Tävlingsinstinkten lever ännu kvar idag då det kan förekomma i olika kontexter. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på tävlingsmoment i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. För att få fram idrottslärarnas uppfattningar om tävlingsmomenten så har denna studie använt sig av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Antalet respondenter var fyra styckna idrottslärare och insamlingsdatan analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teori.  I analysen av intervjuerna framkom det att idrottslärarna har inlärda dispositioner om hur en undervisning där tävlingsmoment förekommer då dem har använt det som ett verktyg för att skapa lust, motivation och färdigheter i sin undervisning. Idrottslärarnas är medvetna om att det är svårt eller minst sagt omöjligt att tillfredsställa alla elever när det väl kommer till tävlingsmoment i undervisningen på grund av att eleverna och lärarna har delade åsikter till vad som är riktig idrott och skolidrott. Vid analysen mellan tidigare forskning, Bourdieus teori och idrottslärarnas beskrivningar finns det punkter som stämmer överens om vad tävlingsmomenten kan ha påverkan.  Lärarnas tillvägagångssätt är olika när de arbetar med tävlingsorienterade som ett pedagogiskt verktyg beroende på kontext. I det stora hela så är tävling en viktig förmåga att behärska senare i vuxenlivet och att idrott och hälsa-ämnet möjliggör förutsättningar för att utvecklas inom det enligt idrottslärarna.