Tidigare studier har visat att elever inte har så bra koll på varför de har idrott och hälsa respektive gymnastik och vad de förväntas lära sig. Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om vad svenska och finländska gymnasieelever upplever att idrottsundervisningens mål och syfte är. För att kunna göra det har en enkätundersökning riktad till gymnasieelever i Sverige och Finland genomförts. I resultatet framkom det att både de svenska och finländska eleverna överlag hade en positiv inställning till ämnet och dess innehåll. De svenska eleverna hade, i jämförelse med de finländska eleverna, något sämre koll på kunskapskraven och vad som krävdes för att uppnå ett visst betyg i ämnet. Vidare visade resultatet att de svenska och finländska eleverna upplevde att undervisningen syftade till att de ska få röra på sig och ta en paus från övriga skolämnen, samt få kunskap om och skapa intresse för olika idrottsformer och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur en 2-årig intervention med ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet samverkar med elevernas måluppfyllelse och betyg. Frågeställningarna var: Vilka eventuella skillnader i måluppfyllelse och betyg kan ses hos eleverna i interventionen jämfört med skolans övriga elever som läser samma kurs? Ytterligare frågeställningar var om detta såg olika ut för elever på yrkesförberedande program respektive högskoleförberedande program samt för flickor respektive pojkar. Metod: Fem klasser i år 1 på gymnasiet fick göra ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1. Fem olika inriktningsval gavs; ”styrketräning”, ”dans och träning till musik”, ”hälsa, motion och mental träning” samt ”boll-, slag- och nätspel”. Betygsdata samlades in efter avslutad kurs och Pearson's χ2 och Mann Whitney U användes för analys av data.  Resultat: Analyserna visade inga signifikanta skillnader mellan intervention och kontrollgrupp i vare sig måluppfyllelse eller betyg i interventionen som helhet. Däremot sågs en signifikant skillnad (p = 0,002 respektive 0,028) på programnivå där elever på yrkesförberedande program i interventionen hade lägre måluppfyllelse såväl som lägre betyg i en jämförelse med övriga elever på yrkesförberedande program. Bland elever på högskoleförberedande program sågs en signifikant skillnad (p = 0,010) i betyg (fler A och högre medelbetyg i interventionsgruppen) men ingen skillnad i måluppfyllelse. Inga signifikanta skillnader framkom i jämförelse mellan flickor respektive pojkar i och utanför interventionen. Slutsats: Inga skillnader i måluppfyllelse och betyg sågs mellan interventions- och kontrollgrupp i interventionen som helhet. Elever på högskoleförberedande program var den grupp som gynnades positivt av interventionen medan elever på yrkesförberedande program i stället missgynnades. Att enbart erbjuda eleverna ett inriktningsval i idrott och hälsa är inte tillräckligt för att öka måluppfyllelse och betyg i kursen för elever generellt. Andra delar av autonomistödet är också av stor vikt. Det kan utifrån studiens resultat finnas anledning att utforma valmöjligheter i idrott och hälsa på ett annat sätt än genom en intervention med ett inriktningsval. / Aim: The purpose of this study was to investigate how a 2-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school related to students' goal attainment and grades. The research questions were: What potential differences in goal attainment and grades can be observed among students in the intervention group compared to other students in the same course? Additional research questions were whether this differed for students in vocational preparatory programs versus higher education preparatory programs and for girls versus boys.  Method: Five classes in year 1 of upper secondary school were given a choice of specialization in the course physical education 1. Five different specializations were offered: “strength training”, “dance and exercise to music”, “health, exercise and mental training”, and “ball, stroke and net games”. Grade data was collected after the completion of the course, and Pearson's χ2 and Mann Whitney U were used for data analysis. Results: The analyses showed no significant differences between the intervention and control groups in either goal attainment or grades in the intervention as a whole. However, a significant difference (p = 0.002 and 0.028, respectively) was observed at the program level, where students in vocational preparatory programs in the intervention group had lower goal attainment as well as lower grades compared to other students in vocational preparatory programs. Among students in higher education preparatory programs, a significant difference (p = 0.010) was observed in grades (more A's and higher average grades in the intervention group) but no difference in goal attainment. No significant differences were found between girls and boys in and outside of the intervention. Conclusion: No differences in goal attainment and grades were observed between the intervention and control groups in the intervention as a whole. The group that benefitted positively from the intervention was composed of students enrolled in higher education preparatory programs, whereas students in vocational programs were instead disadvantaged. Offering students only a choice of specialization in physical education is not sufficient to increase goal attainment and grades in the course for students in general. Other aspects of autonomy support are also of great importance. Based on the results of the study, there may be reason to design options for specialization choice in physical education in a different way than through an intervention with a choice of specialization.

Skolan har en unik möjlighet att skapa bra förutsättningar för eleverna och deras fysiska aktiviteter. Trots detta visar Skolinspektionens granskning från 2018 att var femte elev i årskurs 7-9 inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka elevers deltagande i idrott och hälsa. Det vi vill undersöka är orsaker till varför elever vill respektive inte vill delta i ämnet. Som hjälp till detta utgår vi från våra frågeställningar “Varför deltar eller deltar inte elever i ämnet idrott och hälsa?” och “Hur erfar eleverna deltagandet i ämnet idrott och hälsa?”. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer med 16 elever, sju pojkar och nio flickor. Under intervjuerna antecknades elevernas svar och efteråt transkriberades och analyserades de med en tematisk analys enligt Braun och Clarke för att sedan analysera utifrån den teoretiska modellen KASAM i förhållande till vårt resultat. Det resultat som identifierats i denna studie är att de flesta elever deltar i ämnet idrott och hälsa och att den ledande orsaken till att elever deltar är glädjen för att röra på sig och umgås med sina kompisar. Läraren har en stor betydelse för hur eleverna uppfattar ämnet och en lärare med god relationskompetens som får sina elever att känna sig sedda bidrar till en trygg och meningsfull lärandemiljö. De elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen eller inte deltar aktivt anser sig ofta inte ha de färdigheter som de andra eleverna har, vilket skapar en osäkerhet. Med detta resultat dras slutsatsen att elever deltar i idrott och hälsa då de tycker att det är roligt och att lärarens roll är viktig för hur ämnet uppfattas.

Följande studie syftar till att utveckla förståelse för de utmaningar som idrottslärare står inför vid implementerandet av en undervisningsmodell i idrott och hälsa. Den teoretiska utgångspunkten är Casey och Quennerstedts förslag, kooperativt lärande i mötet med Deweys utbildningsteori. Det tillför ett situationsanpassat element, ett riktningselement, ett temporärt element, ett gemensamt element och ett utbildande element till kooperativt lärande. Det är en aktionsforskningsstudie som implementerat modellen i idrottsundervisningen och genererat data genom fältobservationer och ljudinspelning under två lektioner följt av en gruppintervju. Resultatet visar att syftet med lektionen bör komma i första hand och baserat på syftet bör aktiviteter utformas som skapar attityder som bidrar till erfarenhetstillväxt hos eleverna. Det är viktigt att eleverna kommer fram till gemensamma mål inom gruppen och inte individuella, men de behöver få tid att lära sig arbeta som en del av en grupp. De gemensamma målen bör utmana eleverna till att reflektera och experimentera tillsammans men samtidigt tillåta de att lyckas. Det är viktigt som lärare vid implementerandet av modellen att förstå vilka attityder som skapar tillväxt och vilka som är hämmande.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ. Han menar vidare att en individ upplever en känsla av sammanhang och kan utveckla sin hälsa när hon begriper, hanterar och ser sin omgivning som meningsfull. En analysmodell har tagits fram för att belysa denna teori i undersökningen. Tolkningen av materialet sker med ett hermeneutiskt angreppssätt på så sätt att jag ständigt fördjupar mig och finner nya dimensioner i intervjuerna. Resultatet för undersökningen visar att det hälsorelaterade innehållet i undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa främst består av kunskap om kost, motion och ergonomi. Detta undervisas i störst utsträckning med teoretiska lektioner, men som delvis integreras i den praktiska verksamheten. Slutsatserna från undersökningen visar att den hälsorelaterade undervisningen främst utgår från att se hälsa ur ett fysiskt perspektiv; att elevernas kunskap om hälsa varierar stort från elev till elev; samt att lärarna, till skillnad från eleverna, i större utsträckning uppfattar att hälsa undervisas oftare och mer integrerat i den praktiska verksamheten. Resultatet för undersökningen är inte representativt för andra lärare och elever än de som deltagit i undersökningen. Resultatet är även påverkat av mig som forskare, genom att jag med min förförståelse och närhet till undersökningsområdet präglar allt från frågeställningar, intervjufrågor, tolkning, analys och resultat. / This study focuses on health in the school subject Physical Education and health. My purpose is to inquire how pupils and teachers in the 9th grade understands the health related content in the subject, how the content is taught and if there are similarities and differences in the pupils’ and teachers’ understanding about this. I accomplish the study by qualitative method by interviewing two teachers and twenty pupils in the 9th grade at two separate schools in the south of Sweden. The theoretical approach for the study is Aaron Antonovskys theory about health development, sense of coherence. Antonovsky means that this theory is one way to explain what influences and develops the health of an individual. He also means that an individual feel a sense of coherence and can develop health when she copes, handles and sees her environment as meaningful. An analysis model has been constructed upon this theory. My interpretation of the material is accomplished with a hermeneutic approach so that I constantly get deeper and find new dimensions in the interviews. The result of the study shows that the health related content in the teaching of the subject Physical Education and health principally consists of knowledge about food, exercise and ergonomics. This is being taught mostly in theoretical lessons that partly get integrated in practice. The conclusions of the study shows that the health related teaching principally presupposes looking at health out of a physical perspective; that the pupils’ knowledge about health greatly varies from pupil to pupil; and that the teachers, different to the pupils, to a bigger extent understands that health is being taught more often and more integrated in practice. Result of the study is not representative for others than the teachers and pupils that have participated in this study. The result is also influenced by me as a researcher; through my comprehension and closeness to the content of this study I influence questions, interview questions, interpretation, analysis and result.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet. Tillsammans med Bourdieus habitusteori har elevers olika uppfattningar till situationen i omklädningsrummet diskuterats. Metoden var till störst del kvantitativ och enkäter användes. De öppna svarsalternativen behandlades kvalitativt och det var 129 elever som deltog. Det visade sig att de flesta eleverna alltid kände sig bekväma i omklädningsrummet, dock får inte de som kände sig obekväma negligeras. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser men emellertid kände sig pojkar i en viss utsträckning bekvämare än flickorna i omklädningsrummet. Vidare framgick att många elever kände sig obekväma inför att visa sig nakna inför andra. / In this paper I have examine how pupils feel about the changing-room before and after the Physical education. I have therefore investigated if it exist uneasiness among the pupils about the situation and if there is any differences between girls and boys experiences. The purpose of this paper have been to examine 10-12 years age pupils feelings about intimacy in closed rooms. I want to illustrate pupils experiences of the changing-room to teachers and adults in the school so that they could act. Genderstudies has been used as a foundation in my work to observe girls and boys experiences of the changing-room. Discussions have been made together with Bourdieus habitustheory to pupils different opinion of the situation in the changing-room. The method was first of all quantitative with questionnaires, but some open alternatives were treated qualitative, 129 pupils participate. It was proved to be most common that the pupils always felt comfortable in the locker room, although those who didn`t should not be ignored. It was no significant differences between girls and boys experiences other than that boys in som way felt more comfortable in the changing-room than the girls. Further appear that several pupils felt uncomfortable to be present of others when they were naked.

Syftet med studien är att undersöka hur, var och vilka digitala verktyg som används för att förbättra idrottslektioner. Vilka stationer digitala verktyg används vid och vilken inverkan de har, antingen positiv eller negativ, är också av intresse. Studien genomfördes på olika skolor i Sverige och involverade sex idrottslärare med varierande ålder, kön och erfarenhet. Inom ämnet idrott och hälsa ligger fokus på frågor som rör användningen av digitala verktyg för elevernas lärande, hur dessa verktyg kan höja kunskapsnivån bland eleverna, vilka stationer digitala verktyg används vid och vilka specifika verktyg som används. Slutligen behandlas också fördelar och nackdelar med att använda dessa verktyg.  Resultaten som erhölls genom intervjuer och analys av resultat visar att digitala verktyg används i början av varje ny lektion, under teoretiska lektioner inom idrott och hälsa, samt i orientering, gymnastik och dans. Användningen av digitala verktyg hjälper också till att göra en rättvis bedömning i dans. En nackdel som framkom är att eleverna spenderar mycket tid framför skärmarna, vilket kan vara problematiskt då själva grunden för idrottslektionerna är rörelse.

I läroplanen (Lgr 22) framgår det inte specifikt att redskapsgymnastik ska ingå i undervisningen. Däremot i praktiken framgår det att redskapsgymnastik är ett vanligt tillvägagångssätt för att träna på och utveckla komplexa rörelser. Parkour är inte en lika populär träningsform men besitter liknande kvaliteter och därför syftar arbetet till att se ifall parkour kan fungera som ett komplement till redskapsgymnastiken. Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevelser och erfarenheter av undervisning inom både parkour och redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa.  Forskningen utgår från självbestämmandeteorin och pragmatismen som analysverktyg, och studien använder en fenomenologisk ansats. Metoden som tillämpas är av en kvalitativ metod med öppna, semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare. Resultaten av studien visar att idrottslärare anser att både parkour och redskapsgymnastik är bra aktiviteter för att träna kroppskontroll, balans och styrka. Dessutom visar resultaten att båda aktiviteterna också kan användas för att förmedla annan kunskap och lärande. En intressant observation är att lärare upplever att parkour, på grund av sin karaktär, är en mer anpassningsbar och lättillgänglig aktivitet jämfört med redskapsgymnastiken. Slutsatsen av studien är att parkour kan användas som ett komplement till redskapsgymnastiken inom undervisningen i skolan. Genom att inkludera parkour som en undervisningsaktivitet kan lärare erbjuda eleverna en alternativ och mångsidig lärandemiljö inom idrott och hälsa.

No description available.

I vårt samhälle, i vår roll som lärare förväntas vi tolka, förstå samt lära ut dokument som vi inte är delaktiga i att ta fram. I kursplanen för idrott och hälsa förekommer det en del begrepp som kräver tolkning för att förstås och kunna anpassas i undervisningen. Ett sådant begrepp är komplexa rörelser (årskurs 7–9) eller rörelser av komplex karaktär (gymnasienivå). Det finns kommentarmaterial som erbjuder en vidare förståelse av begreppet men inte på en fördjupad nivå och materialet ger inga exempel på hur bedömning och dokumentation av komplexa rörelser kan ske. Komplexa rörelser är en form av kunskap som elever ska förstå och lära sig för att kunna uppnå ett visst betyg vilket tyder på att begreppet måste ta plats i undervisningen.   Syftet med denna studie är på så vis att förstå kunskap, framför allt kunskapen kring komplexa rörelser och hur detta fenomen ter sig innanför skolans dörrar. Frågeställningen denna studie ämnar att besvara är; Vad är definitionen av komplexa rörelser? Hur använder lärare begreppet komplexa rörelser? Är otydligheten i begreppet komplexa rörelser negativt? Studien bygger på en kvalitativ studie genomförd med tre lärare i ämnet idrott- och hälsa samt sju observationer gjorda på lärare A och lärare B frivilliga elever som sedan transkriberades och tolkades utifrån fenomenografi som vetenskaplig ansats.   I resultatet framkommer det att begreppet är mångtydigt men det är inte nödvändigtvis av negativ karaktär. Detta för att ämnet idrott och hälsa som ämne är just så tolkningsbart så att alla lärare kan skapa sin egen definition och därmed använda komplexa rörelser olika från andra lärare. Detta skapar möjligheter för kreativitet och utmaningar för både lärare och elever