The purpose of this essay was to investigate what motivates 9th grade students to participate in Physical education class. In this qualitative study, semi-structured interviews have been used as a method to investigate students' motivation. Six 9th grade students at a high school in Värmland participated in the study. The study's theoretical framework is the motivation theory Self-determination theory. The data collection was transcribed and analyzed through a qualitative thematic method. The results show that all students in this study had a positive attitude towards physical education and participated regularly in the lessons. The students were driven by different degrees of internal and external motivation to participate in the teaching, depending on the content of the teaching. This can be explained by the fact that their self-perceived sense of the basic psychological needs competence, autonomy and relatednessvaried. The results also show that all of these three needs are important for the students' motivation, and that the students' motivation and participation is promoted by the physical education teacher having autonomy-supportive leadership.

Syftet med den här studien är att undersöka och bidra med kunskap utifrån några idrottslärares erfarenheter av och förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I studien har det genomförts intervjuer med sex idrottslärare som undervisar på olika låg- och mellanstadieskolor. Intervjuerna har haft för avsikt att belysa deltagande idrottslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd, vad de upplever för hinder och möjligheter i arbetet samt deras arbetsgång vid framtagandet och arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Analysförfarandet i studien har inspirerats av en fenomenografisk analysmetod som bygger på att frågorna är fokuserade på ett särskilt fenomen. Det insamlade materialet har kategoriserats efter de tre insatsnivåerna vid skolorsarbete med elever i behov av särskilt stöd: organisations-, grupp- och individnivå. Inom dessa kategorier har skillnader framställts utifrån det studerade fenomenet i fråga, samt huruvida det förhåller sig till ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på specialpedagogik. Studiens resultat visar på stora organisatoriska skillnader hos skolorna, där resursrelaterade förutsättningar såsom lokal och personal skiljer sig åt markant beroende på både geografiskt läge och ledningens inställning till om idrott och hälsa anses viktigt och meningsfullt eller ej. Den visar även att lärare har ett relativt gemensamt synsätt kring insatser på gruppnivå, där samtliga arbetar liknande men i olika utsträckning. Vidare framkommer insatser på individnivå som skiljer sig åt i utformningen, men där extra färdighetsträning i olika formersåsom motorikträning och simundervisning finns som en gemensam nämnare. Utifrån resultatet framträder en bild av att insatser på olika nivåer, innefattas av olika perspektiv på specialpedagogik. De intervjuade idrottslärarna visar en skillnad i hur de väljer att involvera elevhälsan eller ej i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt framhålls en upplevd saknad av ett likvärdigt bedömningsmaterial, för att möjliggöra en likvärdig bedömning och utbildning för eleverna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevernas socioekonomiska och sociokulturellaförhållanden kan påverka deras deltagande på lektionerna. Empirin samlades in genomkvalitativa intervjuer samt fokusgruppsintervjuer på en skola i ett område med lägresocioekonomiska förutsättningar. Frågorna till eleverna samt lärarna formulerades utifrån ettsocioekonomiskt perspektiv, samt vad de tror kan påverka att deras klasskompisar inte deltar.Studien baserades på en kvalitativ metod där tre lärarintervjuer samt trefokusgruppsintervjuer genomfördes på en högstadieskola. Bourdieus tankar kring olikasorters kapital är den teori som studien utgår ifrån.Resultatet visar att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förenings idrottandesom i sin tur påverkar deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa och resultaten visar ävenpå samhällets roll i undervisningen. I undersökningen framkom det att eleverna och lärarnahade samma uppfattning kring de flesta frågorna, bland annat om man fick vara med utanombyte, skor etc. Ett annat resultat visade på att lärarna uppfattade elevernas föreningsidrottande till en tredjedel, detta stämde dock inte riktigt överens med de elva elever somintervjuades då fem av dem var aktiva på fritiden. Fem av eleverna som intervjuades gick påskolans fotbollsakademi och var mycket aktiva, både i skolan men även på fritiden i derasolika fotbollsföreningar. Resultaten som framkommit är endast giltiga för den undersöktagruppen och kan ej generaliseras.

Digitala hjälpmedel i idrott och hälsa undervisning kan bidra med ett större elevengagemang och en mer högkvalitativ lärmiljö. Idrott och hälsa har dock legat efter de andra ämnena i digitaliseringsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala hjälpmedel som används, hur de används, vilka möjligheter och utmaningar det finns med att digitalisera undervisningen samt vilka resurser och förutsättningar det finns för att digitalisera undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod använts. Sju legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har intervjuats för att samla in data till studien. Datan har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet visade att de deltagande lärarna i studien hade god digital kompetens och använde sig av flera olika typer av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna i studien har också tillgång till resurser för att digitalisera sin verksamhet. Lärarna uttryckte dock några utmaningar med digitala hjälpmedel i undervisningen, bland annat diskuteras utbildningar kopplat till ämnet, samarbete mellan olika lärare samt syftet med användningen av digitala hjälpmedel. Vidare forskning hade kunnat undersöka ämnesspecifika digitala kompetensutvecklingskursers effekt på idrott och hälsa undervisningen.

Lärare upplever att det kan vara särskilt svårt med bedömning och betygsättning inom ämnet idrott och hälsa. Därav är det av stor betydelse att de som sätter betyg på elevers prestationer förstår och konkretiserar vad som skall bedömas för att en rättssäker bedömning skall vara möjlig. Syftet med denna studie är att ge en ökad kunskap om hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tänker om bedömningspraktiken. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie där fem gymnasielärare i idrott och hälsa har intervjuats. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett idrottsdidaktiskt synsätt där validitet i förhållande till styrdokumenten har undersökts. Resultatet visar att gymnasielärarna i idrott och hälsa upplever att ämnet är komplext att bedöma, inte minst på grund av att teori och praktik skall sammanvävas i undervisning och examinationer. Resultatet visade även att gymnasielärarna behövde se både förståelse och förtrogenhet hos eleverna för att kunna bedöma för högre betyg. Vidare diskuteras hur lärare i idrott och hälsa påverkas av tidigare erfarenheter vid bedömning och betygsättning. I vidare studier inom området skulle lärares bedömningspraktik i förhållande till deras bakgrund kunna vara intressant att undersöka.

This study concerns the education of school friluftsliv in Physical Education in upper secondary schools in Sweden. The purpose of this study was to investigate the potential influence that frame factors may have on the teaching in school friluftsliv education with a particular focus on planned teaching hours, evaluation of the central content and assessment. The study has done so by using a quantitative approach where the material has been collected through a questionnaire survey. In order to present a result from the surveys, two different analyses were made where a univariate analysis was used on the closed questions and a content analysis was used on the surveys' more open questions. The result showed that planned teaching hours, evaluation of the central content and the assessment within school friluftsliv, all varied a lot where the influences of the frame factors showed to have both positive and negative effects. The study thus reached a conclusion where the positive and negative effects made a difference in relation to the students’ conditions within school friluftsliv. Such conditions have a subsequent impact on the students’ possibilities to learn the correct abilities in relation to the curriculum and also how the students are allowed to show these abilities in relation to a certain grade. This ultimately leads to some students' more beneficial circumstances when it comes to the assessment of school friluftsliv which questions the reliability and righteousness in relation to an equivalent education.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar med sexualitet, samtycke och relationer i deras undervisning, såväl som deras upplevelser att undervisa kring det. Frågeställningarna studien ämnar besvara är: 1) Hur beskriver lärarna deras upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 2) Hur beskriver lärarna att de arbetar i idrott och hälsa i undervisningen med sexualitet, samtycke och relationer om det förekommer i deras undervisning? 3) Hur beskriver lärarna att de arbetar med samtycke i sin undervisning om det förekommer i deras undervisning? Teori och metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datamaterialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem legitimerade lärare i idrott och hälsa.Intervjudatan har analyserats med tematisk analys. Den teori som har använts är läroplansteori och dess tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i tre delar. Lärarnas upplevelser av att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer beskrivs bygga på trygghet och att de önskade fortbildning för att stärka tryggheten. Lärarnas arbete kring sexualitet, samtycke och relationer har främst handlat om att fånga frågor i flykten. Lärarna resonerade på olika sätt om kroppskontakt i undervisningen i idrott och hälsa, däremot var samtliga lärare eniga om att kroppskontakten kommer med utmaningar såsom relaterat till fostransuppdrag, samtycke eller obehagskänslor hos eleverna. Slutsats: Efter studiens genomförande är det synligt att det finns utrymme för utveckling gällande hur sexualitet, samtycke och relationer aktivt kan integreras i undervisningen i idrott och hälsa och inte enbart behandlas genom frågor i flykten. De olika läroplansarenorna påverkar lärarna och deras undervisning på flera sätt men för att sexualitet, samtycke och relationer ska behandlas ilektionsplaneringarna behöver det prioriteras mer i samtliga tre arenor. / Aim The aim of this study was to examine how teachers in physical education work with sexuality, consent and relationships in their teaching, also how they experienced working with it. The research questions that this study aim to answer is: 1) How do the teachers describe their experiences working with sexuality, consent and relationships if it appears in their teaching? 2) How do the teachers describe that they work with sexuality, consent and relationships, if it appears in their teaching? 3) How do the teachers describe that they work with consent, if it appears in their teaching? Theory and method The study has been carried out using a qualitative method where the data was collected through semi-structured interviews. The selection consisted of five licensed teachers in physical education. The interview data has been analyzed using thematic analysis. The theory that has been used is curriculum theory and its three arenas: the formulation arena, the transformation arena and the realization arena. Results The result can be summarized in three parts. The teachers' experiences of teaching sexuality, consent and relationships are being described as based on security and they wish for further education to increase the security. The teachers' work around sexuality, consent and relationships has mainly been about catching questions when they appear. In different ways did the teachers reason about body contact in the teaching of physical education, however, all teachers agreed that body contact comes with challenges such as bringing up the students, consent, or the feelings of discomfort among the students. Conclusions After the completion of the study, it is visible that there is room for development regarding how sexuality, consent and relationships can be actively integrated into the teaching of physical education and not only through catching questions when they appear. The various curriculum arenas affect the teachers and their teaching in several ways, but in order for sexuality, consent and relationships to be addressed in lesson plans, it needs to be prioritized more in all three arenas.

Syftet med studien har varit att undersöka idrott och hälsa lärares personliga digitala kompetens och dess påverkan på användningen av digitala resurser i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet i relation till läroplanens riktlinjer. Genom att tillämpa det teoretiska ramverket TPACK - teorin analyserades det insamlade empiriska resultatet med fokus på teorins tre centrala delar: Technology Knowledge (TK), Pedagogical Knowledge (PK) och Content Knowledge (CK) (Herring, m.fl. 2016). I resultatet framkom det genom intervjuer med idrott och hälsa lärare verksamma på gymnasiet att det fanns två väsentliga faktorer. Dessa avgör möjligheten att använda och integrera digitala resurser i idrott och hälsa undervisningen. Lärarens individuella digitala kompetens visade sig vara avgörande, men korrelerade även starkt till deras intresse att använda digitala resurser och utveckla sin egen digitala kompetens. Dessutom spelar skolans resurstillgångar en avgörande roll för vilka digitala resurser som läraren har till förfogande.

Den mer stillasittande livsstilen som i dag präglar samhället riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Forskning framhäver idrottsundervisningen som en viktig faktor för att främja barn och ungdomars aktiva livsstil. Syftet med denna studie var att belysa idrottslärarens uppfattning avseende vad som motiverar eleverna till att delta på idrottsundervisningen samt vad i undervisningen som motiverar eleverna till att vilja vara fysiskt aktiva i sin vardag. I undersökningen deltog sex idrottslärare från tre olika högstadieskolor. En semistrukturerad intervju genomfördes med respektive deltagare. Utifrån resultatet har elevernas delaktighet, inflytande, självkänsla och självförtroende stor inverkan på deras motivation. Läraren behöver skapa en progressiv och varierande undervisning med lustfyllda aktiviteter. Undervisningen ska även vara strukturerad och anpassas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare ska undervisningen innefattas av ett tydligt syfte och mål. Avslutningsvis bör läraren bygga en god relation till eleverna och skapa en välfungerande grupp där eleverna känner sig trygga med varandra. Denna studie bidrar med viktig information för både aktiva- och blivande idrottslärare, avseende vad i undervisningen som motiverar eleverna att delta på idrottsundervisningen samt vad i undervisningen som bidrar till att eleverna vill vara fysiskt aktiva i sin vardag.

Syfte Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat. Frågeställningar  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat?  Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat? Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?   Teori och metod Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs. Resultat Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning. Slutsatser Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder. / Aim This study aims to examine how physical education teachers plan and implement lessons about drugs and doping substances in high school. Research Questions What approaches do physical education teachers use to highlight the effects of drugs and doping substances? What conditions, challenges, and opportunities do physical education teachers see in teaching about drugs and doping substances? How do physical education teachers perceive their subject-didactic competence regarding drugs and doping? Theory and Method The study is based on didactic theory in general and the didactic triangle in particular, as well as a sociocultural perspective. A qualitative approach is used, employing thematic analysis of interviews with six physical education teachers. Results Findings reveal diverse pedagogical approaches, including teacher-centered and student-centered methods, and the use of various materials like films, images, and podcasts. Teachers expressed a general lack of subject-didactic competence and felt unprepared in teaching about drugs and doping, highlighting the need for more focused teacher education on these topics. Conclusions The study concludes that physical education teachers face significant challenges in effectively teaching about drugs and doping. There is a need for improved teacher training and resources to enhance subject-didactic competence. Further research is recommended to explore student perspectives and the impact of various teaching methods on student learning and attitudes.