Vikten av fysisk aktivitet och hälsa är tydligt skriven i kursplanen för skolämnet idrott och hälsa, dock är elevers frånvaro fortfarande ett stort problem. Elevers motivation är en stor faktor kopplat till det aktiva deltagandet och hur läraren arbetar för att stötta sina elevers motivation och skapa en positiv inkluderande lärmiljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar för att främja det aktiva deltagandet. Metoden har varit en kvalitativ metod där sex idrottslärare har intervjuats. En kvalitativ innehållsanalys av datamaterialet visar att lärarna har liknande strategier för att främja elevers aktiva deltagande. Studien visade att största orsaken till att elever inte deltar på idrottslektionerna var ett bristande intresse för idrott och fysisk aktivitet. Resultatet har diskuterats med utgångspunkt i självbestämmandeteorin där kopplingar mellan svaren och den teoretiska utgångspunkten gjorts. Jämförelser mellan detta arbetes resultat och tidigare liknande studier kring lärares uppfattningar om elevers deltagande har diskuterats. Då icke-aktivt deltagande fortfarande är ett aktuellt ämne ställer vi oss frågan hur elevers deltagande ändras med åren.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur undervisningen i friluftsliv kan skilja sig beroende på vart i Sverige det sker samt hur idrottslärare ser på utmaningar och möjligheter för att bedriva friluftsliv inom idrott och hälsa. För att analysera resultatet valdes ramfaktorer som teoretisk grund för att få en förståelse av hur externa influenser som läraren inte har kontroll över har en påverkan på undervisningen i skolan. En kvalitativ metod valdes genom intervjuer med fem lärare från olika delar av Sverige, tre idrottslärare från Skåne och två idrottslärare från Norrbotten. Intervjuerna spelades in med hjälp av zoom efter att samtliga lärare gav sitt samtycke att delta i studien. Namnen som nämns i studien är pseudonymer för att behålla deltagarnas anonymitet. Resultatet visade på faktorer som antingen stärker eller försämrar idrottslärares undervisning i friluftsliv. Flera likheter mellan lärares syn och sätt att arbeta med friluftsliv visar sig men även skillnader, där de största skillnaderna beror på det geografiska läget. Slutsatsen blev att det finns yttre faktorer som idrottslärare har svårt att påverka som styr undervisningen i friluftsliv, däremot uppfattas inte dessa faktorer som avgörande för att bedriva friluftsliv enligt den nationella läroplanen.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:  Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? Metod  För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.  Resultat och slutsats Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.  Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hur bedömning och betygssättning sker i ämnet idrott och hälsa, samt om det finns några skillnader i uppfattning mellan killar och tjejer. Frågeställningarna var: 1. Vilken uppfattning har elever om när bedömning och betygsättning sker? 2. Vilken uppfattning har elever om vad de blir bedömda och betygsatta på? 3. Hur uppfattar elever att lärare går tillväga för att informera om bedömning och betygsättning? 4. Hur ser den eventuella skillnaden ut mellan killars och tjejers uppfattning om betyg och bedömning. Metod: En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte; en enkät med fasta svarsalternativ. Enkäten riktades till gymnasieelever, totalt besvarade 196 elever på enkäten, varav 117 killar och 79 tjejer. Eleverna valdes ut genom ett bekvämlighets- och tillfällighetsurval. Endast få interna bortfall förekom. Resultat: Resultatet visade att eleverna trodde sig bli bedömda och betygsatta på fler punkter än vad som står skrivet i den rådande läroplanen. Majoriteten trodde även att de hela tiden blev bedömda under lektionerna. Trots ovan nämnda resultat ansåg eleverna att deras lärare var tydlig med information om hur bedömning och betygssättning går till. Det fanns en tendens (p=0,052) till att killar ansågs sig ha en större förståelse för betygskraven än vad tjejer ansåg sig ha. Slutsats: Elevernas upplevelse av bedömning och betygsättning står i motsats till vad som anges i kursplanen, men vad detta beror på besvaras inte i denna studie. Eleverna angav att de blev bedömda konstant, vilket visar på en avsaknad av formativ bedömning från lärarnas sida. Inga signifikanta könsskillnader vad gäller elevernas uppfattning av bedömning och betygsättning förekommer i studien. / Aim: The purpose of this study was to describe and analyze high school student’s perceptions of how assessment and grading is done in physical education, and if there were any gender differences. The research questions were: 1. What perception do students have about when assessment and grading is done? 2. What perception do students have about what they will be assessed and graded on? 3. How do students perceive teachers way of informing about assessment and grading? 4. What is the potential difference between boys and girls perception of grading and assessment? Method: A quantitative method was used to answer the purpose of the study; a questionnaire with closes-ended questions. A total of 196 high school students answered the questionnaire, of which 117 were boys and 79 were girls. The participants were recruited by a convenience and coincidence selection. Only a few internal mortalities occurred. Results: The results showed that students believed themselves to be assessed and graded in more ways than what is listed in the current curriculum. The majority also believed that they were being assessed all the time during the lessons. Despite the findings the students thought that their teachers were giving clear information on assessment and grading. There was a tendency (p=0.052), which showed that the boys had a better understanding than what the girls had about the rating requirements. Conclusions: Students knowledge about assessment and grading was contradicted to what is stated in the curriculum, but the reason for this discrepancy is beyond the scope of this work. The students indicated that they were assessed constantly, indicating a lack of formative assessment by the teachers. Girls and boys were shown to have about equal understanding of the assessment and grading of the subject, suggesting that there were no significant differences depending on gender.

Abstract Background As future physical education teachers there is an interest in creating lessons that makes the pupils committed to the subject. The National Agency for Education describes in its curriculum for PE that the subject aim to ensure that pupils develop a long term interest in physical activity (Skolverket, 2011). As a teacher in PE there is different ways to achieve the National Agency goals. Interesting is how the motivation climate that the teacher creates affects the student's perceived- joy and competence, which in turn can contribute to a long term interest in the subject. Purpose This study aims to investigate the impact various motivational climates have on the student perceived- competence and joy. The study is targeted against the high school education of physical education. Method The method used to examining the issues was quantitative in the form of polls. A total of 55 persons participated in the survey. The participants were high school students in the grades 7, 8 and 9. Result The results showed that a motivational climate that was perceived as highly task-orientated was the motivational climate that got students to feel the most joy and competence. Overall, the results show that boys felt more competent and joyous than girls. Discussion The results from this study are similar to what previous researches had already concluded. But whether the perceived joy is a result of the perceived competence or the perceived motivational climate must be examined more closely. Nevertheless, it is the highly perceived task-oriented motivational climate that have the greatest effect on perceived- joy and competence. / Sammanfattning Bakgrund Som framtida idrottslärare finns det ett intresse i att skapa lektioner som får eleven engagerad i ämnet. Skolverket beskriver i sin kursplan hur undervisningen i Idrott & Hälsa ska syfta till att eleven utvecklar ett långsiktigt intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2011). Som idrottslärare kan du då på olika sätt och med olika förutsättningar påverka utfallet att skolverket mål. Intressant är hur det motivationsklimat som läraren skapar påverkar elevens upplevda glädje- och kompetens, som i sin tur också kan bidra till ett långsiktigt intresse för ämnet. Syfte Den här studiens syfte är att undersöka de upplevda motivationsklimatens påverkan på elevens upplevda- kompetens och glädje. Studien riktade sig mot undervisningen i Idrott & Hälsa på högstadiet. Metod Metoden för att undersöka frågeställningarna var kvantitativ i form av enkäter. Totalt deltog 55 stycken i enkätundersökning. Deltagarna var högstadieelever i årskurs- 7, 8 och 9. Resultat Resultatetvisade på att det motivationsklimat som eleverna upplevde som högt uppgiftsorienterat var det motivationsklimat som eleverna upplevde mest glädje och kompetens i. Överlag så upplever sig pojkarna som mer kompetenta och glädjefyllda än flickorna. Diskussion Resultatet från den här studien liknar vad tidigare forskning redan kommit fram till. Men huruvida den upplevda glädjen är ett resultat av den upplevda kompetensen eller det upplevda motivationsklimatet måste undersökas närmare. Trots det är det högt upplevda uppgiftsorienterade motivationsklimatet är det motivationsklimat som har störst effekt på upplevd- glädje och kompetens.

Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade. Lärarnas kunskap om hälsa har inhämtats från tidigare idrottsliga erfarenheter och utbildning. Resultatet i denna studie visar att hälsoundervisningen stundtals blir personlig då lärarna utgår från sina tidigare idrottsliga erfarenheter när de talar och undervisar om hälsa. Resultatet har analyserats utifrån två hälsomodeller, kontinuummodellen samt den kliniska modellen. Resultatet som framkommer är att hälsa många gånger ses ur ett kontinuumperspektiv och sällan ur ett dikotomt perspektiv. Sammanfattat så handlar denna studie om hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur de önskade att hälsoundervisningen skulle kunna se ut. / Health defines a person’s general condition, both mind and body. Being healthy or have “good health” is something that people, on a daily basis, can read about in the newspaper or on the internet, but what is health or being healthy? Health is often taken for granted and is also often associated with training, but many claim that health is not only about being fit or train hard. There are different definitions of health; world health organization (WHO) has one that has been acknowledged for many years: “Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. This definition has been controversy because it says that a person only can have good health if the person is free from illness, injury or pain which can seems quite possible to achieve. WHO:s definition about health, is not the only one, there are  many more definitions that has been created by dissimilar people. The aim with this study was to see how teachers look at health (and health studies) and where they got their knowledge about health. If you look at previous studies it says that health is a personal thing, each individual has their own opinion what health is, something that the teacher in this study agreed about. This is a qualitative study and sex teachers were interviewed. The result has been analyzed by two health models, the continuum model and the clinic model. The result showed that the teachers look at health from a continuum perspective and the teachers also said that their athletic background were the main reason for there value of health and how they look at health overall.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med ämnet hälsa samt hur hälsomålen uppfylls. Frågeställningar Hur lyder idrott och hälsolärarens egna definition av hälsa? Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att uppfylla hälsomålen som finns uppsatta? Hur bedömer lärare i ämnet idrott och hälsa inom området hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad anser lärare i ämnet idrott och hälsa vara optimal didaktik i ämnet idrott och hälsa? Metod Fyra verksamma lärare intervjuades. Två undervisar i Stockholms innerstad och två undervisar i två närförorter till Stockholm. Resultat Samtliga lärare definierar hälsa som en känsla av välbefinnande inom det biologiska samt i det holistiska området. De fyra intervjuade lärarna arbetar med ämnet på ett sätt som sträcker sig utanför den traditionella undervisningen och bedömer elever i idrott och hälsa genom diskussioner, teoretiska och praktiska prov, men även utefter magkänsla. Slutsats De intervjuade lärarna anser att de behöver en tydlig hälsodefinition för att kunna undervisa i ämnet hälsa men även för att kunna bedöma eleven i ämnet. Ämnet hälsa i idrott och hälsa behöver få mer utrymme i form av tid för att kunna matcha samhällets krav på skolan samt att lärare i idrott och hälsa får en tydlig didaktik samt bedömningsstöd inom ämnet så att eleverna kan nå de mål som krävs. / Abstract Aim and question The study aims to examine how physical education (PE) teachers teach health in school and how they assess health. What is the physical education and health teachers own definition of health? How does the teacher in physical education work to meet health targets? How does the physical educator judge health in the subject physical education? What do teachers in physical education thin is the optimal didactics of physical education? Method Four active PE teachers were interviewed. Two who taught in the inner city and two who taught in two suburbs of Stockholm. Results All teachers define health as a feeling of well-being in the biological and in the holistic field. The four interviewed teachers worked with physical education in ways that was beyond the traditional teaching and assessed the topic through discussion, theoretical and practical examinations, but also with their gut feeling. Conclusions The interviewed teachers believe that they need a clear definition of health to be able to teach the subject health but also to assess the pupil in the subject. The subject health in physical education need to have more space in the form of time to match the demands the school have from society, however, it requires a clearer didactics of the subject and an assessment support so that students can achieve the required goals.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.

Working with students in Physical Education has been through a change because of, according to research, indications that young people aren´t involved in physical activities as much as in the past. This means that the educational planning should adapt to the teaching to fit as many pupils as possible free of the cognitive and physical conditions. The purpose of this study is to examine how an SDT (Self-Determination Theory)-based intervention affect students ' motivation in gymnastics. The study aims to see how an experimental intervention affects a class in comparison with another more controlled gymnastics-lesson. In order to reach the result the study has used questionnaires before and after the intervention. The result of this shows little difference in motivation changes between the groups, but the study is sharing light upon other perspectives on how to consider the objectives and issues. These differences are discussed and conclude that the study opens up new discussions and potentially new ideas by implementing of SDT pedagogically and didactically as well as suggestions for further research that can provide further proof of the SDT as a motivational approach within other areas in Physical Education.