Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

Idag ska det finnas digitala inslag i ämnet idrott och hälsa och skolan har generellt blivit mer digitaliserad. Det kan vara svårt att veta hur digitala verktyg kan implementeras i idrottsundervisningen, varför det ska användas och vad det egentligen medför till ämnet som är praktiskt inriktat. I dagens samhälle är det viktigt med digital kompetens både för lärare och elever, vilket kräver tid och kunskap. Syftet var att belysa digitaliseringen i skolan. Delmålen med studien var att undersöka digitaliseringens påverkan i ämnet idrott och hälsa samt hur digitala verktyg används i undervisningen under olika former. Studien genomfördes på olika skolor i Västra Sverige där tio idrottslärare med olika erfarenheter, kön och ålder intervjuades. Frågorna som behandlades i studien var hur digitala hjälpmedel och verktyg användes under lektionerna inom idrott och hälsa, varför digitala verktyg används för elevernas lärande inom idrott och hälsa samt vilka hinder digitaliseringen kan medföra i ämnet idrott och hälsa. Det som främst framkom i studien var att digitala verktyg inte används i alla moment utan främst i momenten dans, orientering och redskapsgymnastik. Det används även för att skapa ett formativt lärande och bedömningsunderlag. Hinder digitaliseringen medför var att det bidrar till stillasittande, mer skärmtid och mer arbete för idrottslärarna.

Forskning kring motivation har funnits under en längre tid. Anledningen är att motivation är en psykologisk sinnesställning, och forskare ansåg detta intressant på 1800-talet. Redskapsgymnastik som vi ser den idag har funnits nästan lika länge. Dock har inte mycket forskning gjorts om redskapsgymnastik kopplat till skola och ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers motivation till ämnet och aktiviteten redskapsgymnastik i idrott och hälsa. Syftet har också varit att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation positivt och vilka som skapar amotivation. Detta undersöktes med en enkät, där 300 elever som läste idrott och hälsa 1 svarade på 19 frågor. Eleverna var utspridda på 13 klasser, tre skolor, i två olika städer i södra Sverige. Studiens valda teori är self determination theory. Resultatkapitlet blev uppdelat i teorins fundamentala byggstenar, yttre motivation, inre motivation och amotivation. Resultatet visade att eleverna förlitade sig på läraren som en yttre faktor i flera avseenden. Bland annat var läraren viktig för att eleverna skulle kunna skapa inre motivation till redskapsgymnastik och ämnet. Även andra faktorer som aktivitetens upplägg och motiverade klasskamrater visade sig påverka eleverna positivt. Det visade sig också i resultatet att elever kunde bli amotiverade av självständigt arbete och kroppsliga bedömningssituationer kopplade till redskapsgymnastik. Det visade sig också att många elever praktiserat redskapsgymnastik i yngre åldrar, vilket resulterade i att många elever i studien hade en positiv syn på redskapsgymnastik i ämnet. / Motivation is a subject that has been studied for a long time. That´s because motivation is a psychological attitude, and researchers considered this interesting during the 19th century. Gymnastics in school has been around for almost as long, but little research has been done on gymnastics in the subject physical education. The purpose of this study was to investigate student’s motivation for physical education and the activity gymnastics in physical education; which factors enhances pupils' motivation, and which create amotivation. This was examined with a questionnaire survey, where 300 students who study physical education answered 19 questions. The pupils were spread out over 13 classes, three schools, in two different cities in southern Sweden. The theory of this study is self-determination theory, in which the result chapter was divided into the fundamental building blocks of this theory: external motivation, inner motivation and amotivation. The result showed that the students relied on the teacher as an external factor in several aspects; as an example, the teacher was important for the students to be able to create inner motivation for gymnastics and the subject physical education. Other factors such as the structure of the activity and motivated classmates also proved to influence the students´ motivation. The result also showed that students could become amotivated by independent work and assessment situations in gymnastics. It turned out that many students had practiced gymnastics at younger ages, as a result, many students in the study had a positive view of gymnastics in physical education.

Idrott och Hälsa är ett skolämne som innehåller en mängd olika aktiviteter och moment i undervisningen. Studier visar att många av dessa aktiviteter och moment kan upplevas som jobbiga av deltagande elever. Det kan komma till uttryck på olika sätt, exempelvis genom att elever känner ångest, oro eller olust inför att delta i olika aktiviteter. Syftet med studien är att ta reda på hur vanligt förekommande det är att elever på gymnasiet upplever olika undervisningsmoment och aktiviteter i ämnet Idrott och Hälsa som mentalt jobbiga och om dessa upplevelser skiljer sig mellan könen. Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätstudie och deltagarna i undersökningen bestod av gymnasieelever. Frågor kring uppfattningar av aktiviteter och andra undervisningsmoment ställdes i ett försök att sammanställa om och i så fall vilket undervisningsinnehåll som elever uppfattar som jobbigt. Resultatet visar att flera av undervisningens aktiviteter och moment, däribland dans och motionsträning, upplevs som mentalt jobbiga av många elever. Resultatet visar också att det är en stor skillnad i uppfattning mellan tjejer och killar. I en jämförelse med tidigare forskning kring ämnet kunde även flera kopplingar dras mellan vilka uppfattningar som råder kring ämnet och dess undervisningsinnehåll. / Physical Education (PE) is a school subject that contains a variety of activities. Studies show us that many of these activities can be experienced as tough by participating students. It can appear in many different ways, such as feeling anxiety about participating in various activities. The purpose of the study is to find out how common it is for students in upper secondary school to experience different activities in the PE as mentally tough and if these experiences differ between boys and girls. The survey was conducted as a quantitative questionnaire study where participants in the survey consisted of high school students. Questions about perceptions of activities and other types of teaching elements were put in an attempt to compile if and if so, which PE-content students perceive as the most difficult. The result showed that many of the activities, including dance and competitive elements, are perceived as mentally tough by many students. The result also shows that there is a big difference in perception between girls and boys. In a comparison with previous research, several connections could be drawn between what perceptions prevail on the subject and its content.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur svenska lärare inom Idrott och Hälsa upplever hantering av elevgrupper, samt vilka metoder lärarna använder för att skapa en hållbar undervisningsmiljö i högstadiet och gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande: Vilka utmaningar möter lärare med elevgrupper som stör undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera dessa utmaningar i undervisningen?   Metod Genom ett subjektivt urval hittades sju erfarna lärare inom gymnasie- och grundskolenivå som deltog i undersökningen. Lärarna blev intervjuade om hantering av elevgrupper med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide. En innehållsanalys användes för att bearbeta empirin. Med hjälp av teoretiska ramverket ‘ecological perspective’ strukturerades resultatet i tre huvudområden: Instructional task, Managerial task och Student Social task system. Resultat De teman som presenteras utifrån första frågeställningen är: Störande moment, Konflikter och Lärarens erfarenhet. Dessa aspekter var kopplade till vilka utmaningar lärare möter med elevgrupper. De teman som presenteras utifrån andra frågeställningen är: Tydlighet, Meningsfullhet, Regler, Gränser, Konsekvenser, Lågaffektivt bemötande, Åldersskillnader, Lärarens inställning, Relationer, Trygghet, Elevsamtal och Kollegialt samarbete. Dessa aspekter var kopplade till vilka strategier lärare använder för hantering av elevgrupper. Studien visar att många lärare upplever beteendeproblem i undervisning och presenterar många olika strategier för att hantera dessa. Alla deltagare upplever att skapa relationer med eleverna är en av de viktigaste strategierna för effektiv hantering av elevgrupper.   Slutsats Studien belyser kunskapen om vilka utmaningar lärare kan uppleva i undervisningen, samt strategier för att hantera dessa utmaningar. Både lärare och lärarstudenter kan få användning av ytterligare kunskap om hantering av elevgrupper och mer möjligheter för utbildning är nödvändigt inom detta område. / Abstract Aim: The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education experience classroom management and what methods teachers use to create a sustainable class environment. Specifically, we want to identify the challenges teachers experience with students in class and the classroom management strategies they use in Physical Education.  Two research questions guide the overall investigation:  What challenges do teachers face with students in classroom management?  What strategies do teachers use with students in classroom management?    Method: Using purposive sampling, seven experienced Physical Education teachers working with high school or junior level classes participated in the investigation. The teachers were interviewed on the topic of classroom management with the help of semi-structured interview guides. The data were content analyzed. A theoretical framework ‘ecological perspective’ structured the results in three areas: Instructional task, Managerial task and Student Social task system.   Result: The themes that were discussed in the first research question were: Disturbing situations, Conflicts and Teachers experiences. These aspects were connected to the challenges that teachers face with students in classroom management. The themes that were discussed in the second research question were: Clarity, Meaningfulness, Rules, Limits, Consequences, Low-affective approach, Year-differences, Teachers attitude, Relationships, Safety, Student communication and Collegial cooperation. These aspects were connected to the strategies that teachers use with students in classroom management. The result is that many teachers experience many challenges and present different strategies within classroom management. All the participants in the study agreed about creating relationships with students is one of the most important strategy for effective classroom management.   Conclusion: The study highlights points regarding the challenges that teachers can experience in teaching, as well as the strategies they use for managing these challenges. Both teachers and pre-teachers may benefit from further knowledge in the area of classroom management and more opportunities for professional education in this area is needed.

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of the study was to examine how high school students wish to receive feedback in physical education, if positive feedback from the P.E. teacher is perceived as beneficial to the students’ motivation and also to examine if the motivational climate is perceived as task oriented or ego oriented by the students. In total 8 high school students (4 boys, 4 girls) at the age of 16 participated. Semi structured interview guides were used during the interviews who took place in a private and neutral location. The informants wanted positive feedback and instructive feedback. Positive feedback was perceived as beneficial to the informants’ motivation. They also perceived encouragement as beneficial to their motivation. Both task oriented and ego oriented motivational climate were experienced. However the P.E. teacher was perceived as using a task oriented approach. The informants’ answers related to both Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) and Achievement goal theory (Nicholls, 1989). According to the study, the P.E. teacher’s feedback approach should concentrate on positive, encouraging, instructing and constructive feedback and have a task oriented approach.</p>

<p>The aim of this dissertation is to contribute to an understanding of the subject content in Physical Education (PE) foremost from a health perspective. By using an approach deriving from John Dewey’s transactional perspective on meaningmaking (Bentley & Dewey 1949), and a discourse theoretical position, the discourses identified in the dissertation’s studies are consequently regarded as participants in pupils’ meaning-making. This makes it possible to discuss the results of the studies in terms of the institutional content and conditions of meaning-making in PE. The thesis consists of three different discourse analyses, where the institutionalised aspect of meaning-making in PE is examined by analysing local curriculum documents from 72 Swedish compulsory schools.</p><p>The results of the dissertation show that in the study of subject content in PE a dominance of an activity discourse can be identified, although a social development discourse is also identified as being important in the documents. The results, thus, suggest that the subject content of PE can be characterised by a wide variety of activities, where pupils are expected to be active participants in the sense of being physically active. The content is also characterised by actions promoting good relationships, co-operation and consideration for others. Actions privileged within the discourses in PE are movement, physical activity, trying many different activities together, active participation, good relations and enjoyment.</p><p>The results also show that health is explicitly constituted as fitness training, life-long physical activity and knowledge about physical training based on scientific facts from physiology and anatomy. Learning health in PE thus mainly consists of a pathogenic health discourse. But from a salutogenic perspective, health is also constituted as the possibility to participate in movement, physical leisure activities and social relations, and enjoy a life-long engagement in different movement and sport activities. The analysis also shows, however, that within the frame of the subject content of PE, it is also possible to regard health in terms of a commitment to health- and environmental issues, a sense of well-being in ongoing activities and an active involvement in subject content matters within PE. Health can therefore be constituted in different ways within PE, although this is not always made explicit in the local curriculum documents.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.</p><p>Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.</p><p>Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.</p><p>I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.</p><p>The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.</p>