<p>The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education.</p><p>Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed.</p><p>The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen.</p><p>Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen.</p><p>Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.</p>

Sammanfattning Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats. Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv. / Abstract It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality. I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters. The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ”Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?” samt ”Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av?”. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever. I studien ingår även en observation, vilken enbart ingår som kompletterande informationskälla. Två undervisningsmodeller, TEACCH och ABA, har använts för att analysera informanternas pedagogiska strategier. Resultat: Lärarnas strategier bygger på struktur och tydlighet och dessa begrepp framträdersom viktiga ledord i undervisningen. Undervisningen sker i små elevgrupper med hög personaltäthet. Språket hålls kort och konkret och den fysiska miljön utformas som trygg och igenkänningsbar. Lektionerna sker enligt ett strukturerat och likartat upplägg. Hjälpmedel, såsom bilder, timerklockor och scheman, används. Som motivator används ibland elevens specialintressen eller belöningssystem.Lärarna har lärarutbildning, men ingen har en speciallärarutbildning. Några av dem har fått fortbildning inom autism genom kurser, studiedagar och föreläsningar. Lärarna finner även inspiration och lärdom hos varandra samt hos övrig personal på skolan. Utbytet mellan personal och samarbete runt eleven poängteras av lärarna. Slutsats: De intervjuade lärarna använder sig av element från TEACCH och ABA i sin undervisning, trots att få av lärarna kände till modellerna.  Detta kan innebära att viss kunskap är personburen och ej dokumenterad, vilket kan försvåra spridningen av kunskapen. Det behövs därmed fortsatt forskning som berör undervisning i idrott och hälsa i svenska skolan för elever med autism. En ytterligare reflektion från studien är att många anpassningar inom autismpedagogiken med fördel borde kunna användas även för elever utan autism. / Aim: The aim was to increase awareness of how teachers design learning environment in Physical Education (PE) for students diagnosed with autism in upper secondary school. The two research questions were: ”What strategies do teachers select when teaching students with autism in the subject Physical Education?” and ”From where do teachers get ideas for the strategies they use?”. Method: Qualitative interviews with seven teachers were used. They work/had been working with students with autism in PE in the upper secondary school in Stockholm. All informants were found through personal knowledge. One observation was performed, but only as a complementary source of information. Two teaching meodels; TEACCH and ABA, were used as analytical tools in the analysis of the informants teaching strategies. Results: Teachers' strategies are based on structure and clarity, and these concepts are emerging as key concepts in the teaching. Teaching is conducted in small groups of students with a high staff support. The language is kept clear, simple and concrete and the physical environment appears secure and familiar. The lessons take place in a structured and consistent approach. Tools such as pictures, timer clocks and schedules, are used. Sometimes special interests or a reward system is used as a motivator.The teachers are educated PE-teachers, but none of them a teacher educator in special needs. Some of them have received further training in autism through courses, seminars and lectures. Teachers also find inspiration and learn from each other and from other staff at school. The exchange between staff and cooperation concerning the pupil is emphasized by the teachers. Conclusions: The teachers used elements from the so-called TEACCH and ABA models  in their teaching, but few knew about the method. This may mean that some of the knowledge is only personally mediated and not documented, which may hamper the spread of knowledge. Continued studies on PE in Swedish schools for students with autism are needed. Hopefully this study contributes to a growing interest for further research and more extensive studies. A further reflection of the study is that adaptations within the autism education may benefit other students without autism too.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support? To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support. The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support. The head of school whom were interviewed had both knowledge and confidence in working with these types of issues but was rarely informed that there were students in need of special support in physical education.        The conclusion of the study is that the teachers in the survey in most of the cases choose to help and support a student in need of special support without including the principal in the process. In addition the difficulties in grading student in physical education according to the teachers, is grounded in a vague national syllabus for physical education. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var: Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd? För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor.  Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa. Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott &amp; hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci &amp; Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. / The purpose of the study was to examine how high school students wish to receive feedback in physical education, if positive feedback from the P.E. teacher is perceived as beneficial to the students’ motivation and also to examine if the motivational climate is perceived as task oriented or ego oriented by the students. In total 8 high school students (4 boys, 4 girls) at the age of 16 participated. Semi structured interview guides were used during the interviews who took place in a private and neutral location. The informants wanted positive feedback and instructive feedback. Positive feedback was perceived as beneficial to the informants’ motivation. They also perceived encouragement as beneficial to their motivation. Both task oriented and ego oriented motivational climate were experienced. However the P.E. teacher was perceived as using a task oriented approach. The informants’ answers related to both Self determination theory (Deci &amp; Ryan, 2000) and Achievement goal theory (Nicholls, 1989). According to the study, the P.E. teacher’s feedback approach should concentrate on positive, encouraging, instructing and constructive feedback and have a task oriented approach.

The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education. Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed. The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen. Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen. Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.

The aim of this dissertation is to contribute to an understanding of the subject content in Physical Education (PE) foremost from a health perspective. By using an approach deriving from John Dewey’s transactional perspective on meaningmaking (Bentley &amp; Dewey 1949), and a discourse theoretical position, the discourses identified in the dissertation’s studies are consequently regarded as participants in pupils’ meaning-making. This makes it possible to discuss the results of the studies in terms of the institutional content and conditions of meaning-making in PE. The thesis consists of three different discourse analyses, where the institutionalised aspect of meaning-making in PE is examined by analysing local curriculum documents from 72 Swedish compulsory schools. The results of the dissertation show that in the study of subject content in PE a dominance of an activity discourse can be identified, although a social development discourse is also identified as being important in the documents. The results, thus, suggest that the subject content of PE can be characterised by a wide variety of activities, where pupils are expected to be active participants in the sense of being physically active. The content is also characterised by actions promoting good relationships, co-operation and consideration for others. Actions privileged within the discourses in PE are movement, physical activity, trying many different activities together, active participation, good relations and enjoyment. The results also show that health is explicitly constituted as fitness training, life-long physical activity and knowledge about physical training based on scientific facts from physiology and anatomy. Learning health in PE thus mainly consists of a pathogenic health discourse. But from a salutogenic perspective, health is also constituted as the possibility to participate in movement, physical leisure activities and social relations, and enjoy a life-long engagement in different movement and sport activities. The analysis also shows, however, that within the frame of the subject content of PE, it is also possible to regard health in terms of a commitment to health- and environmental issues, a sense of well-being in ongoing activities and an active involvement in subject content matters within PE. Health can therefore be constituted in different ways within PE, although this is not always made explicit in the local curriculum documents.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad lärare har för tankar om hälsa och hur deras tankar påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa.  De huvudfrågorna som har ställts i den här studien var: Vad är lärarnas tankar om hälsa? Vad lär idrottslärarna ut om hälsa under idrott och hälsa lektionerna? På vilka sätt görs hälsoundervisningen meningsfull inom idrottsämnet? Hur kan idrottslärare utveckla området hälsa inom idrottsämnet i skolan?  Metod Ansatsen är den kvalitativa där det utvalda verktyget är intervju med öppna frågor. Utöver de huvudfrågorna skapades det underfrågor för att föra diskussionen.  Lärare som är yrkeserfarna och utbildade inom idrottsämnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frågeställningarna berör hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes antingen på plats eller via telefon och intervjufrågorna skickades i förväg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lärarnas svar samlades under respektive fråga för att underlätta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen. Resultat Sex tillfrågade lärare från Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. Idrottslärares tankar om hälsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hälsa så att man orkar med sin vardag mentalt. När lärarna jämför den gamla läroplanen Lpo-94 och den nya Lgr-11 så upplever de att de nu har en tydligare läroplan där det ställs högre krav på att hälsoaspekten är med i undervisningen. Lärarna var tidigt ute med att förklara vad som var genomförbart med nuvarande resurser. För att kunna genomföra lektioner som friluftsliv, åka skidor, skridskor och simma krävs att lektionstiden omstruktureras till något nytt. Lärarna ser att de skapar meningsfullhet i sin undervisning genom att upplysa sina elever utefter sina egna kunskaper och ge eleverna ett livslångt intresse för ett aktivt liv med många möjligheter att röra på sig. Slutsats Under mina år på lärarutbildningen har jag undersökt begreppet hälsa och hur det kan användas både ur elevernas och i det här tillfället lärarnas synvinkel. I enlighet med salutogena modellen och andra forskning, för att göra min egen undervisning så begriplig, hanterbar och meningsfull för mig själv och mina elever så gäller det att ta till vara andra lärares erfarenheter och kontinuerligt utveckla mig själv. / Abstract Purpose and Research Questions The purpose of this study is to investigate how teachers view health and how their views influence the subject area of Physical and Health Education in schools.  The main research questions that I asked in support of this purpose are: How do teachers view health? What do teachers teach in the subject area? How do teachers inspire and create meaning in the subject area? How can teachers develop the instruction of health in the subject area of Physical and Health Education? Method The method of analysis was qualitative and the chosen tool of investigation was interview with open questions. Questions, in addition to the main research questions, were designed to facilitate discussion during the interview.  Experienced teachers educated in at least Physical Education were targeted for interview. The interviews took place either at the place of work or by telephone and interview questions were made available beforehand. The interviews were digitally recorded and electronically transcribed.  The answers from each teacher to the same question were compiled and compared. The answers were then analysed in relation to the Salutogena Model. Results Six teachers who were approached, from Stockholm and Southeast Sweden volunteered to participate. The teachers were in general agreement that they viewed health as having both a physical and psychological component and that both need to be addressed to have sustainable health.  Upon comparison of the older curriculum (Lpo-94) with the most recent (Lgr-11), the teachers believed that they now have clearer guidelines on what to teach in health education and also that there are higher expectations both on the student and teacher now compared to before.  The teachers were quick to point out development opportunities within their field. Not least, they recommend that lecture hours need restructuring in order to facilitate meaningful outdoor education. The teachers generally believe that they create a meaningful environment for students by individually highlighting for each student their particular strengths and how they can apply those to foster a lifelong interest for an active lifestyle. Conclusion During my years in this Education degree, I have investigated the definition of health and how it can be used by students, and in the present study, teachers. In agreement with the Salutogena Model and other research in the area, I have learned from the present study that it is vital that I utilize the experience of other teachers, in addition to continuously developing myself in order for my lessons to be as understandable, useable and meaningful as possible for students. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>