Syftet med kunskapsöversikten var att specificera vad motivationsarbete kan innebära i undervisningen i idrott och hälsa (IDH). För att undersöka detta har vi använt oss av två frågeställningar: På vilka sätt påverkar lärarens undervisning elevernas motivation i ämnet idrott och hälsa? Hur identifieras aspekter av motivation inom idrott och hälsa? Metoden som används i studien är systematisk informationssökning av olika forskningsartiklar. Vi har använt olika databaser för att få fram olika artiklar, exempelvis ERIC via EBSCO, Sportdiscus och Education Research Complete (ERC). Vi har avgränsat våra sökningar där artiklarna ligger inom årtalen 2000–2023, samt är peer-review. Resultatet av våra 12 källor visar att lärarens undervisning har stor påverkan för elevernas motivation i ämnet IDH. Det blev även tydligt att motivation har stor påverkan vad gäller elevers aktivitetsnivåer och att läraren kan styra över detta. En slutsats vi kom fram till var att läraren har en nyckelroll vad gäller att motivera sina elever och att betydelsen av motivation är avgörande när det kommer till delaktighet. Genom att exempelvis testa nya förhållningssätt, strategier och justera aktivitetsnivåerna är det möjligt att motivera sina elever.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevernas motivation i relation till ämnet idrott och hälsa, via en frågeställning: Vad är det som motiverar elever inom idrott och hälsa? Metoden är systematisk informationssökning i databaser som ERC, SPORTDiscuss och Swepub. Det har valts ut 12 primärstudier baserat på relevans och huruvida källan är aktuell. Resultatet är att det finns olika sorters motivation, men där inre motivation anses vara den bästa motivationen. Inre motivation anses bidra mest till glädje, ansträngning och fysisk aktivitet överlag även utanför skoltid. Inre motivation bidrog även positiva aspekter inom sportsmannaanda för eleven. Det finns olika metoder för att uppnå inre motivation, men egenskaper som anses vara viktiga för att nå inre motivation är autonomi, kompetens och samhörighet. Lärarens kommunikation och relation med eleverna påverkar den inre motivation också, där en positiv kommunikation och nära relation påverkar positivt. Studien visar att innehåll som framkallar inre motivation från eleven skapar ett större deltagande, engagemang, kompetens och inspiration till att utöva fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

The purpose of the study is to increase the understanding of the purpose and goals of physical education teachers in their outdoor education and what knowledge they express as important for students to develop and demonstrate in, about and through outdoor education. Five physical education teachers participated in the study. Qualitative semi-structured interviews collected data and a thematic analysis was conducted based on Carlgren's theories of tacit knowledge and the four forms of knowledge (Carlgren, p. 88, 2015; Skolverket, p. 21, 2002). The results show that all teachers express the same purpose and goals with their outdoor education. The students should be given enough knowledge and experience of outdoor life to be able and want to pursue outdoor life now and for the rest of their lives. It was difficult for the teachers to formulate the knowledge required by the pupils to achieve the purpose and goal. Carlgren's (SOU 1992:94,p. 66) knowledge form ”skill” turned out to be the one that is given most prioritation in outdoor education. This is due to the fact that movement skills in different outdoor activities are considered easy to assess and that outdooractivities are given the greatest space in outdoor education. At the same time, the results suggest that the teachers possess tacit knowledge in outdoor life and outdoor life education that makes it difficult for the teachers to formulate the knowledge they consider important. They have a sense of security and clarity about how teaching should be structured and what pupils should experience in order to achieve the overall purpose and goal of creating the conditions for a lifelong active outdoor life. / Syftet med studien är att öka förståelsen för vilket syfte och mål lärare i idrott och hälsa har med sin friluftslivsundervisning och vilka kunskaper de uttrycker som viktiga för eleverna att utveckla och visa i, om och genom friluftslivsundervinsingen. Fem lärare i idrott och hälsa deltog i studien. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data och en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i Carlgrens teorier om tyst kunskap och de fyra kunskapsformerna (Carlgren, s. 88, 2015; Skolverket, s. 21,2002). Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker samma syfte och mål med sin friluftslivsundervisning. Eleverna ska ges tillräckligt med kunskap och erfarenhet av friluftsliv för att kunna och vilja bedriva friluftsliv nu och resten av livet. Vilka kunskaper som krävs hos eleverna för att nå syftet och målet hade lärarna svårt att formulera. Carlgrens (SOU 1992:94, s. 66) kunskapsform färdighet visade sig vara det som ges störst utrymme i friluftslivsundervisningen. Detta på grund av att rörelsefärdigheter inom olika friluftslivsaktiviteter anses vara lätt att bedöma och att friluftslivsaktiviteter ges störst utrymme inom friluftslivsundervisningen. Samtidigt antyder resultatet att lärarna besitter tyst kunskap inom friluftsliv och friluftslivsundervisning som gör att lärarna har svårt att formulera de kunskaper de anser är viktiga. De besitter en trygghet och en klarhet kring hur undervisningen ska formas och vad eleverna bör få uppleva för att nå det övergripande syftet och målet, med förutsättningar för ett livslångt aktivt friluftsliv.

På platser utanför de formella undervisningssituationerna har skolan inte alltid insyn i de kunskaper och värderingar som förmedlas, eftersom skolpersonal inte alltid är närvarande. Sådana platser kan vara de förflyttningar och övergångar som eleverna gör mellan olika platser i samband med idrottslektioner. Syftet med denna uppsats är att nå ökad kunskap kring hur dessa förflyttningar och elevernas tid utanför klassrumsmiljö kan få betydelse för såväl elevernas sociala liv och välmående som deras kunskapsutveckling. Uppsatsens datainsamling skedde genom observationer och gruppintervjuer av elever i årskurs 4. Resultatet har analyserats utifrån Reiss motivationsteori, teoretiska utgångspunkter kring sociala samspel, delar av MAKIS-formeln samt den didaktiska triangeln. Resultatet visar att eleverna i förflyttningarna bland annat samtalar om ämnet Idrott och hälsa samt gruppindelningar. Elevernas motivation till idrottslektioner tycks bero på dels om de finner aktiviteterna roliga och utmanande, dels deras uppfattning kring gruppindelningar. Vidare framkommer att det i några av förflyttningarna förekommer konflikter och situationer med kränkande behandlingar. Resultatet visar även att eleverna i förflyttningarna kopplar och uttrycker känslor i relation till kommande idrottslektions innehåll, gruppindelningar, eget ansvar samt graden av stress.  En slutsats som kan dras från denna uppsats är att förflyttningarna kan ses som betydelsefulla platser där elevernas kunskapsutveckling möjliggörs genom samspel och relationer som skapas. Denna kunskapsutveckling kan ha en viss begränsning inom ämnet Idrott och hälsa mot bakgrund av att erhållandet av vissa kunskaper kräver kroppsligt utförande i idrottssalen. Vidare visar uppsatsen att det förekommer händelser i förflyttningarna som kan ha såväl en positiv som en negativ betydelse för elevernas sociala liv och välmående. Vidare forskning kring uppsatsens ämne kan bidra till att såväl lärare som skola får en ökad kunskap kring de kunskaper och värderingar som förmedlas i platser utanför klassrumsmiljö samt vilka pedagogiska konsekvenser detta kan föranleda. Nyckelord: förflyttningar, Idrott och hälsa, kunskapsutveckling, relationer, välmående

Den här studien hade som syfte att undersöka flerspråkiga elevers uppfattning om hur de använder sina språkliga resurser för meningsskapande i ämnet idrott och hälsa. Eftersom flerspråkiga elever har en bred språklig repertoar var det viktigt att undersöka hur eleverna beskriver att de använder sina språkliga resurser för meningsskapande. I studien intervjuades åtta flerspråkiga gymnasielever om hur de använder sina språkliga resurser i undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visade att språk utöver majoritetsspråket svenska utgjorde en viktig resurs för att kunna uttrycka kunskap, utveckla förståelse och för att kunna stötta varandra i interaktionen. Resultatet visade även att kunskaper i majoritetsspråket svenska är viktigt för att kunna bli delaktig i undervisningen och utveckla lärandet enligt eleverna. Eleverna beskrev även att det är viktigt att få möjlighet att diskutera ämnesinnehållet för att utveckla kunskaper inom idrott och hälsa och att lärarens stöttning är betydelsefull för att skapa förståelse av ämnesinnehållet. En viktig slutsats i studien är att den språkliga repertoaren utgör en viktig resurs för flerspråkiga elevers meningsskapande eftersom de skapar möjlighet för eleverna att använda fler resurser än de som finns tillgängliga i undervisningsmiljön.

Bakgrunden är bekräftelsen ifrån kvalitetsgranskningar att kränkande behandlingar sker mellan elever inom undervisningen i idrott och hälsa. Ämnesspecifikt inriktad forskning på internationell forskningsnivå är få till antal, vilket skapar grunden och motivet till genomförandet. Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på förekomsten av kränkande behandling elever emellan samt hur idrottslärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandlingar under grundskolans undervisning i idrott och hälsa. • I vilka undervisningssituationer upplever idrottslärare att kränkande behandling sker mellan elever? • Hur förebygger och hanterar idrottslärare kränkande behandlingar mellan elever i undervisningssituationer? Med kvalitativ forskningsmetod, genom semistrukturerade intervjuer har 6 idrottslärare berättat om sin upplevda undervisningssituation. Cohens konfliktpyramid är den teoretiska infallsvinkeln i analysen av frågeställning två. Resultatet bekräftar att verbala, fysiska och psykiska kränkningar sker mellan elever i flera situationer i anslutning till och i undervisningen av idrott och hälsa. Viss skillnad sett ur ett genusperspektiv av elevers utförande är funnet. Idrottslärarna tycks dock ha en hög benägenhet att agera mot kränkningar samtidigt som de medvetet anpassar och genomför insatser i ett förebyggande syfte samt använder olika hanteringsmetoder. Ett fortlöpande värdegrundsarbete är viktigt och att idrottslärare utvecklar sin undervisning genom didaktiska överväganden minimeras risken för kränkande behandlingar mellan elever.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och tolka hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Detta har möjliggjorts genom granskningar av ämnesplaner från åren 1960, 1965, 1970, 1994, 2011 och 2025. Metoden som har använts vid undersökningen är diskursanalys, där begreppen hälsa och välbefinnande eftersökts i ämnesplanerna. Detta har genomförts både explicit och implicit för att identifiera diskurser i relation till hälsobegreppen hälsa och välbefinnande. Tre hälsodiskurser påträffades i samtliga ämnesplaner, fysisk, psykisk och social hälsodiskurs. Diskurserna som identifierades tolkades genom Antonovskys hälsoperspektiv salutogent och patogent för att kategorisera hur hälsa och välbefinnande framställs i ämnesplanerna. Ytterligare tolkning och undersökning implementerades på ämnesplanerna genom Antonovskys teori om känsla av sammanhang för att klarlägga om hälsa kan ses ur ett salutogent perspektiv inom ämnesplanerna. Resultatet visar att en majoritet av ämnesplanerna ses ur en fysisk hälsodiskurs, där fysiologiska och anatomiska faktorer ses som det mest väsentliga. I de ämnesplanerna ett helhetsperspektiv på hälsa påvisas ses de ur ett hälsofrämjande perspektiv där verktygen för ett salutogent perspektiv på hälsa finns, förutsatt att läraren intar ett reflektivt förhållningssätt. Slutsatsen visar att ämnesplanerna gått från ett riskförebyggande patogent perspektiv på hälsa till ett mer hälsofrämjande salutogent perspektiv. I slutsatsen synlig- och tydliggörs även att begreppen hälsa och välbefinnande kan tolkas antingen explicit eller implicit beroende på analytikern och dennes tidigare erfarenhet och förhållningssätt till hälsa. Avslutningsvis poängteras att vidare forskning ständigt behövs om ämnesplaner, i takt med ett föränderligt samhälle.

Läroböcker fungerar som ett starkt pedagogiskt verktyg i skolans undervisning. I många ämnen, särskilt de naturvetenskapliga, spelar läroböckerna en stor roll i undervisningen. I ett mer praktiskt ämne som idrott och hälsa väljs däremot läroboken oftare bort. Detta väcker en del frågor och syftet med denna studie blir därmed att undersöka vad sju lärare i idrott och hälsa har för åsikter om läroböcker och vilken roll som läroböckerna spelar i deras undervisning. Genom en semistrukturerad intervju har de sju lärarna intervjuats. Resultatet visade bland annat att lärarna ofta använder böckerna i planeringsstadiet och att de ser läroboken som en referensram i deras urval till undervisningen. Bristande innehåll och avsaknad av önskvärt innehåll är nackdelar som lyfts fram, något som dock kompenseras med egengjorda kompendier. Normen att ämnet idrott och hälsa ska vara ett rörelseämne tror vi kan vara förklaringen till läroböckernas låga kvalitet och det hade varit bra om vidare forskning hade undersökt vad en lärobok i idrott och hälsa bör innehålla.