Den här studien fokuserar sig på lärares uppfattningar kring deras förutsättningar i arbetet med elever med funktionshinder. Material hämtas från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av läroplansteori och genom en tematisk innehållsanalys. I resultatet visade det sig att lärarnas förutsättningar att arbeta med elever i svårigheter och funktionsnedsättningar försvårades på grund av olika faktorer. En faktor var lärarnas tid vilket kunde begränsa deras arbete att så bra som möjligt anpassa undervisningen för elever i svårigheter. En annan faktor var att ett bra samarbete med speciallärare och specialpedagogen på respektive skola saknades vilket minskar förutsättningarna att utföra ett så bra arbete som möjligt. Lärarnas specialpedagogiska kompetens kritiserades av dem själva då de i sin utbildning på universitet saknade en bra kurs inom detta område. I intervjuerna kom det fram att lärarna ställde sig positiva till arbetet med dessa elever även om det fanns faktorer som innebar svårigheter i arbetet.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med öppna riktade intervjuer. Respondenterna utgörs av sex elever med utomeuropeisk etnicitet, som alla går i gymnasieskolan. Samtliga elever har vistats i Sverige i högst sju år vilket gör att de kan antas genomgå en integrationsprocess. Undersökningen visar att elever upplever idrottsämnet som en möjlig integrationsarena, dock skiljer sig deras åsikter åt i många avseenden. De upplever i olika grad idrottsämnet som en plats där de kommer i kontakt med den svenska kulturen, där de får en större förståelse för olika platser i samhället samt där de har en möjlighet att skapa vänner som de umgås med i skolan och på fritiden. Undersökningen visar också att möjligheterna till integration påverkar elevernas förutsättningar för innanförskap. Bland annat dessa aspekter gör att idrottsämnet kan ses som en arena som skapar förutsättningar för integration in i den svenska skolan men även in i det svenska samhället.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

Sammanfattning Denna studie undersöker hur lärares språkanvändning formar villkoren för elevers deltagande idrott och hälsa. Studien designas som en fallstudie som genom poststrukturalistisk teori och Judith Butlers teorier om performativitet samt ’den heterosexuella matrisen’. Det empiriska resultatet identifierar fem performativiteter genom vilka genus genus produceras i lektioner i dans och volleyboll. De logiker som påverkar och formar dessa performativiteter beskrivs också. Genom att göra så tolkas lärarens språkanvändning som en viktig mekanism i hur undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusnormer. De fem performativiteter som identifieras är 1), Att skapa konsensus, 2), Att visa omsorg, 3), Att påkalla ansvar, 4), Att visa uppskattning, samt 5), Att instruera & förklara. Slutsatsen av studien är att pojkars röster implicit uppmuntras genom olika performativiteter och är mer dominanta under lektionerna. I kontrast till detta uttrycks flickors röster ofta i personlig interaktion med läraren antingen innan eller efter lektionerna. / Abstract This study examines how teacher’s language use shapes the condition for pupil’s participation in Physical Education and Health. It is designed as a case study and employs a post-structuralistic approach grounded in Juditch Butlers concepts of performativity and the heterosexual matrix. The empirical results includes identification of five performativities in which gender is produced during dance and volleyball lessons, as well as descriptions of the certain logics that support these performativities. In doing so, the teacher’s language use is interpreted as an important mechanism of how PEH reproduces gender norms. The five performatives identified are: 1), To create consensus, 2), To show concern, 3), To call for responsibility, 4), To show appriciation, and 5), To give instructions and explanations. The conclusion of the study is that voices of the boys are implicitly encourage through the different performativities and are more dominant during the lessons. In contrast, the voices of the girls are often expressed in personal interaction with the teacher before och after the lessons.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om de fysiskt kvantifierbara förmågorna snabbhet, spänst, styrka och kondition har betydelse för slutbetyget i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Följande frågeställningar var centrala för studien: Överensstämmer data från CY-PSPP med de egenformulerade enkätfrågorna? Korrelerar självskattade fysiska förmågor med betyget i idrott och hälsa? Finns det någon skillnad mellan ovan nämnda självskattade fysiska förmågor i hur de korrelerar med betyget i idrott och hälsa?   Metod Studiens data baseras på enkätsvar från 233 gymnasieelever i stockholmsregionen. Enkäten är dels utformad efter CY-PSPP-metoden, dels av egenformulerade frågor. Databehandlingen utfördes i beräkningsprogrammen Excel och SPSS Statistics, där Spearmans rangkorrelation beräknades. CY-PSPP variablerna jämfördes med variabeldata från de egenformulerade frågorna.   Resultat Resultatet av jämförelsen mellan CY-PSPP och EF-frågorna visar på tydlig korrelation. Baserat på elevsvaren var spänst den kvantifierbara förmåga som i högst grad korrelerade med betyget, strax följt av snabbhet och kondition. Styrkeförmågans korrelation gentemot betyget var långt mycket lägre än för de andra värdena.   Slutsats Data från undersökningen pekar på att det finns positiv korrelation mellan alla de fyra förmågorna och betyg i idrott och hälsa. Förankrat i Bourdieus begrepp är det svårt att avgöra i hur stor utsträckning konditionsförmågan i sig kan klassas som ett kapital för höga betyg samtidigt som styrkeförmågan föga verkar vara ett kapital i detta avseende. En del tyder på att snabbhet och spänst i lite högre grad än kondition kan ses som ett kapital för betyget. / Aim The aim of the study is to establish whether the four self-rated quantifiable attributes speed, elasticity, strength and endurance correlate with the acquired grade for physical education in year 9 in the Swedish school. The following questions were predominant: Is the data from the self-formulated questions consistent with data from the CY-PSPP form? Is there a correlation to be found between any or some of the self-rated four attributes and the grade in physical education? Is there any difference between the above-mentioned self-rated physical abilities in how they correlate with the grade in physical education?   Method The data presented in the study is based on answers from surveys from 233 high school students in Stockholm. The survey is constructed partly by the CY-PSPP method and partly from self-formulated questions. Data was processed in excel and the statistical program SPSS, where Spearman-correlations were calculated. The CY-PSPP variables were compared to variable data from self-formulated questions.   Results The result of the comparison between the CY-PSPP form and the self-formulated questions show evident correlation. Based on the student answers, elasticity was the attribute that showed strongest correlation toward the grade, closely followed by speed and endurance. The strength attribute correlated significantly less with the grade than the other attributes.    Conclusions Data from the survey display a positive correlations between all of the attributes and grades in physical education. Anchored in Bourdieu’s terminology, it is hard to decide whether the attribute endurance can be ascribed to be a capital with respect to the grade in physical education, meanwhile, the attribute strength show few signs of being a capital in that sense. Some suggest that speed and elasticity to a wider extent than endurance can be regarded as a capital for high grades.

The purpose of this study was to investigate what factors affect and motivate girls and boys in grade 8 to their participation in the subject of sport and health. For the purpose to be achieved, a quantitative method was used and, in order to interpret the result, an motivation theory was used to categorize the students' motivational factors.  The quantitative method consisted of a digital questionnaire that the students answered via a link. The questionnaire consisted of a number of questions answered by students in grade 8 and which were then compiled. The study was conducted at a high school school in a smaller town in Västra Götaland County. The survey consisted of a total of 93 students, of which 44 boys and 49 girls.  The result showed, among other things, that both boys and girls indicate that they participate in the subject because it is fun and because they can move. Almost half of the boys and about 30% of the girls indicate that they participate in order to get grades on the subject. Furthermore, the results of the study showed that both the girls and the boys think that the teacher's way of teaching has a bearing on motivation. They choose several different options but it is fun and interesting lessons and the teacher is happy and positive who gets the highest response rate. The lesson content in the subject of sport and health is also something that motivates both girls and boys according to the results. There are significant differences between the sexes, especially in the classroom music and movement. The result shows that the girls feel great motivation for music and movement while the boys have a significantly lower motivation for this content. The result, however, shows that both boys and girls are positively tuned and have a high motivation for both ball games, games and co-operative exercises.

Det ämnesspråk som används i skolans styrdokument är inte alltid enkelt att förstå, inte för lärare och speciellt inte för elever som saknar den inblick i styrdokumentens föreskrifter som en lärare har. Föreliggande undersökning syftar till att söka svar på hur fyra elever i grundskolan och fyra elever i gymnasieskolan uppfattar betydelsebärande begrepp inom skolämnet idrott och hälsa. I studien undersöks hur de tillfrågade eleverna uppfattar begreppen allsidig rörelseförmåga och kroppslig förmåga. Semi-strukturerade intervjufrågor formulerades angående elevers uppfattning av begreppen. Resultatet av undersökningen visar på en bristande förståelse för vad allsidig rörelseförmåga samt kroppslig förmåga innebär. Det som kan urskiljas bland elevernas beskrivningar är en helhetssyn på begreppen i form av en anpassningsförmåga, där rörelser anpassas beroende på aktivitet. Vidare framgår också att eleverna finner svårigheter att, med ord, beskriva den egna allsidiga rörelseförmågan samt den kroppsliga förmågan. Avslutningsvis pekar resultatet på en relation mellan det idrottsliga fritidsintresset och vad eleverna upplever som värdefulla aspekter i ämnet idrott och hälsa.

Genom att fokusera på lärarnas tolkning av gränsfall vid bedömningssituationer i förhållande till värdeorden och tolkningen av vad begreppet “till övervägande del” innebär vid betygsättning av betygen B och D uppnås studiens syfte. Syftet är att undersöka hur lärarna förhåller sig till gränsfall vid bedömningssituationer och vid betygsättning inom ämnet Idrott och hälsa. Sju lärare i Idrott och hälsa på högstadiet deltog i studien vilken utfördes med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet tolkas med hjälp av Linde (2012) och läroplansteori, och slutsatsen vid bedömning är att lärare använder sig av olika metoder för att hantera gränsfallssituationer. De arbetar förebyggande genom att delta i ämnesgrupper, filma eleverna och använda bedömningsstöd, och när gränsfall väl uppstår används framförallt metoden att ge eleven fler möjligheter att visa sina kunskaper eller förmågor. Andra metoder är att diskutera med kollegor, vikta kunskaper och att använda magkänslan i form av erfarenhet och profession. Vid betygsättning tolkar lärarna att arbetsområdet som fått mest utrymme i undervisningen, är det viktigaste när det kommer till att avgöra vilket betyg en elev får vid ett gränsfall. Vanligast är att delen av kunskapskraven som behandlar rörelse är det som får störst utrymme. Lärarna i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att vara pålästa om innehållet i styrdokumenten och är medvetna om vad som ska bedömas.

Sammanfattning Detta är en kvalitativ intervjuundersökning i form av fokusgruppsdiskussioner som innehåller åtta respondenter. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar lärare i ämnet Idrott och Hälsa i dagsläget anser vara goda för att stimulera autonomin så att fysisk aktivitet, ur ett livslångt perspektiv, ska kunna ske. Studien sker i en tanzanisk kontext och kopplas till Sverige utifrån ämnet - detta för att möjliggöra ett ömsesidigt lärande. I Tanzania heter detta ämne Physical Education, förkortat PE. Insamlade data kategoriserade med fokus på mening (dvs. meningskoncentrering) och resultaten sammankopplades därefter med det kognitiva perspektivet till utveckling, motsvarande på engelska cognitive orientation to development. Det kognitiva perspektivet till utveckling bildas av två ståndpunkter som är kognitivt utvecklingsperspektiv och Lev Vygotskijs kultur-historiskt utvecklingsperspektiv; dvs. cognitive development perspective respektive cultural-historical development perspective på engelska. Resultat visade att idrottslärare anser att personliga element, resurselement och ämnesplan för Idrott och Hälsa är essentiella förutsättningar för att stimulera autonomin kring fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet. Det visade sig även att omgivningselement och lärarnas roll är grundläggande förutsättningar. Studien visade också att såväl elevernas motivation och personliga karaktärsdrag som deras fysiska, sociala, kulturella och historiska omgivning påverkar deras beteendeförändring. / Abstract This is a qualitative research by means of focus group discussions which brought together eight participants. The purpose of this study is to examine about Physical Education teachers’ experience concerning supportive environments that are considered necessary for stimulating autonomy so that physical activity, from a lifelong perspective, can take place. The research takes place in a Tanzanian context and is linked to Sweden based on the subject so as to enable a mutual learning. While termed as Idrott och Hälsa in Sweden, this school subject is called Physical Education in Tanzania, abbreviated to PE. The collected data were categorized with the emphasis upon their implication (i.e. their core meaning) and the results were then linked with the cognitive orientation to development. The cognitive orientation to development is made of two standpoints which are cognitive development perspective and Lev Vygotsky’s cultural-historical development perspective. The results showed that, PE teachers believe that personal elements, resources element and PE curriculum are essential prerequisites for stimulating the autonomy as regards to lifelong physical activity. It also turned out that the environment elements and the role of teachers are fundamental. The study also showed that both the students' motivation and personal characteristics, as well as their physical, social, cultural and historical environments, affect their behavioral change.

No description available.