Under vår lärarutbildning i Idrott och hälsa har vi observerat utbildade lärare i deras yrkesutövande. Efter att ha sett hur lärare i Idrott och hälsa använder sina egna undervisningsverktyg fastnade en tanke hos oss. Hur ser tillgången ut av professionellt utgivna läromedel? Efterforskning visade att läromedel fanns, både analoga och digitala, och att lärarna faktiskt efterfrågade dem.  Då den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa genom åren har fått ett utökat hälsofokus bestämde vi oss för att undersöka om läroboken Idrott och hälsa 7-9 (2016) samt den digitala uppdaterade utgåvan (2022) hade designats och anpassats i enlighet med kursplanerna Lgr11 och Lgr22. Syftet var att undersöka hur detta läromedel relaterar till hälsobegreppet i den kursplan det är skapat för. Dessutom avsåg studien att jämföra den valda läroboken i analog och digital form när det gäller hälsa och olika perspektiv på hälsobegreppet. Vi använde oss av en kvantitativ metod när vi jämförde förekomsten av hälsorelaterat innehåll i kursplanen med frekvensen av hälsorelaterade elevfrågor i de båda utgåvorna av läromedlet. Resultatet påvisade en viss diskrepans mellan kursplanerna och läromedlen gällande hälsofokus och att det fanns en inneboende potential kopplat till hälsa i Idrott och Hälsa 7-9 som en yrkeskunnig lärare kan utnyttja.

Idag och historiskt talar mycket för att undervisningen i ämnet idrott och hälsa har i präglats av stereotypiska och traditionella könsmönster. Samtidigt tycks det ha varit svårt för lärare att bedriva en undervisning som lever upp till både skolverkets och ämnets mål om att motverka just stereotypiska och traditionella könsmönster. Ett verktyg som lärare använder för att bedriva undervisning i ämnet idrott och hälsa är läroböcker. Läroböckernas syfte i undervisningen är dels att förmedla kunskaper, dels att överföra vissa värden. Föreliggande studie tar avstamp i det senare uppdraget. Syftet med den här studien har varit att ur ett text- och bildperspektiv undersöka hur män och kvinnor skildras i läroböcker från åren 1988, 1999 och 2012 i ämnet idrott och hälsa för gymnasiet, samt undersöka om framställningen i läroböckerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna i studien har varit: Hur ser fördelningen av mannen och kvinnan ut i läroböckerna? Hur framställs kvinnan och mannen i läroböckerna? Vad finns de för likheter och skillnader i de olika läroböckerna? Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys, med både komparativa och kvantitativa inslag. Analysen utgår ifrån ett teoretiskt ramverk om genus, vilket har sin tyngdpunkt i tidigare identifierade genusformler. Likväl är analysen strukturerad utifrån tidigare identifierade diskurser i ämnet idrott och hälsa. Resultatet i studien vittnar om att både läroboken från åren 1988 och 1999 har fler bilder på mannen än på kvinnan, samtidigt som läroboken från år 2012 har fler bilder på kvinnan än mannen. Resultatet pekar på att det skett en förskjutning över tid, där kvinnan tagit allt större plats utifrån hur många bilder som mannen och kvinnan representerats på. Resultatet visar även på att det inte skett så stora förändringar vad gäller hur mannen och kvinnan framställs i läroböckerna. Alla tre läroböckerna reproducerar eller förstärker stereotypa föreställningar om vad som manligt och kvinnligt. Resultatet pekar på att beroende av diskurs i läroboken så framställs könen olika mycket stereotypiskt, där föreställningar om könens olikheter tar mer eller mindre utrymme beroende av vilken diskurs vi befinner oss i. Studiens resultat bidrar med kunskap om: trots både skolan och ämnet idrott och hälsas ambitioner att motverka stereotypa föreställningar om könen så har läroböckerna i ämnet över tid istället motarbetat ambitionerna. Läroböckerna kan sägas ha misslyckats med skolans värdegrundsuppdrag.

Rörelse är en grundpelare för människors välmående och hälsa, dock har studier visat en expansion av skador kopplat till fysisk aktivitet. Då fysisk aktivitet är en väsentlig del av ämnet idrott och hälsa var syftet med denna studie att undersöka hur lärare hanterar skador i deras undervisning samt vilka didaktiska utmaningar skador kan medföra. Fyra lärare med gedigna undervisningserfarenheter inom ämnet intervjuades, sedan analyserades den insamlade empirin mot två teoretiska modeller. Den första modellen är Bolling et al. (2018) reviderade version av van Mechelens ”Sequence of Prevention” (1992) som används för att konstruera verklighetsbaserade skadeförebyggande åtgärder utifrån skadans kontext. Den andra modellen är Chelladurais (2007) multidimensionella ledarskapsmodell som används för att bekräfta ledarskapsstilens betydelse för deltagarnas tillfredsställelse. Studiens resultat visade att idrottsrelaterade skador är en didaktisk utmaning för samtliga lärare, men med hjälp av medvetna didaktiskt val, såsom rehabiliteringsprogram och undervisningsanpassningar kan idrottsrelaterade skador i undervisningen både hanteras och minimeras.

The purpose of this study is to investigate physical education teachers, from the upper secondary school's, view of martial arts teaching in the subject of physical education. The study also examined physical education teachers' views on challenges and self-strengthening elements that are linked to martial arts teaching in the subject of physical education. The study was carried outwith six semi-structured in-depth interviews with physical education teachers from western. The results showed that a large proportion of the teachers had similar views on the suitability of martial arts in school. Their responses were consistent with previous research on the benefits of martial arts lessons for students. Based on self-strengthening elements and challenges with martial arts, the teachers had different points of view. This was due to the different levels of knowledge in the martial arts.

The aim of this study is to visualize examined physical education teachers' IT skills and implementation of IT in homeschooling during the pandemic. The studies ambition is also to visualize if the physical education teachers' IT skills were good enough to conduct the teaching according to the school's curriculum. The survey wants to highlight the reality that physical education teachers experienced during these periods of distance education. The methods are a mixed methods based on an interpretivist approach, which means it stands between the hard data of positivism and the interpretations and understanding of hermeneutics in text. The essay is based on an already existing theoretical framework which the collected empirical evidence is presented against. The empirics were collected through online survey in Facebook groups and through emails to PE teachers. The total number of intermediaries is 50 PE teachers. The theoretical framework is based on the frame factor theory, developed by Dahllöf & Lundgren (2014) The results of the study show that the physical education teachers largely had sufficient IT knowledge to conduct homeschooling. IT support from the school was available to most of the teachers and if they had problems, it was mostly with group division, internet connection, screen sharing and the audio. Most teachers had to change their lesson planning and several parts of the curriculum suffered, mostly movement and friluftsliv. The teaching was more theoretically based with focus on health and lifestyle. If movement was taught, it was mostly dance and individualized training based on strength and conditioning. This type of teaching often took place through platforms such as Youtube and Runkeeper. The conclusion is that many teachers without ICT education have completed homeschooling on their own through their own ability. The teaching has suffered from the pandemic and teachers consider that they lost assessment data and student contact.

Tidigare forskning visar att arbete med formativ bedömning kan ha en stark effekt på lärandeprocessen både för lärare och elever. Denna form av bedömning delar ansvaret för lärandet till tre olika aktörer: lärare, elev och även kamrat som tillsammans ska stödja och fördjupa lärandet. Det forskning även pekar mot är att det finns en utmaning med användandet av formativ bedömning för idrott och hälsa-lärare inom deras ämne. Det uppstod även nya utmaningar på grund av coronapandemin där Folkhälsomyndighetens direktiv krävde att gymnasieskolorna skulle stängas ner och att undervisningen skulle utföras på distans. Distansundervisningen resulterade i att idrott och hälsa-lärare med sitt praktiskt inriktade ämne tvingades förändra sin planering och bedömning. Studien syftar därför till att undersöka och bidra med kunskap kring hur gymnasielärare uppfattar och använder formativ bedömning, detta med utgångspunkt från Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Både inom vanlig fysisk undervisning och även under perioden med distansundervisning.  Undersökningen av detta utfördes genom sju kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som distansundervisade ämnet idrott och hälsa. Resultatet i denna studie visar att idrott och hälsa-lärare utnyttjar aspekter av formativ bedömning som att ge feedback och att skapa belägg för lärandet, men aspekter som att skapa förståelse för lärandet utnyttjas mindre. Att undervisningen inte kunde bedrivas på plats i skolan gjorde att idrott och hälsa-lärarna upplevde svårigheter med att använda och ge formativ bedömning. Lärarna planerade om momenten på distans till att bli mer teoretiska för att bättre kunna veta vad eleverna faktiskt har lärt sig. Elever som föredrar teoretiska uppgifter före praktiska motiverades av det större ansvarstagandet, jämfört med de elever som behöver rutin och lärare vid sig.

Den svenska och den finländska hälsoundervisningen skiljer sig på många sätt men har även många likheter. I Sverige undervisas hälsa och idrott i en ämneskombination medan i Finland blev hälsa ett självständigt ämne, hälsokunskap, år 2001. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om undervisning av hälsa i grundskolan åk 7–9 i relation till idrottsämnet i Sverige respektive gymnastikämne i Finland. I studien har det genomförts sex intervjuer med idrott- och hälsalärare i grundskolan åk 7–9 i Sverige och sex intervjuer med grundskolelärare i hälsokunskap/gymnastik i Finland. I resultatet framkommer det att de intervjuade lärarna upplever att svenska elever har lättare att se en koppling mellan området idrott och området hälsa än vad de finländska eleverna har. De svenska intervjuade lärarna är delvis positiva till att dela upp ämnet idrott och hälsa men har svårt att se hur ett till ämne skulle få plats tidsmässigt i grundskolan åk 7–9. De finländska intervjuade lärarna i studien har svårt att ställa sig positiv till en ämneskombination av hälsokunskap och gymnastik eftersom lärarna anser att den breda hälsoundervisningen som finns i Finland idag skulle försvinna.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils. The pupils express neither any clear definition of health nor any connection between activities at school and their own physical condition or their health. It is also shown that no intrinsic motivation for participating is expressed, while amotivation and different kinds of extrinsic motivation are present. The results indicate the need of a mutual definition of what is going on at physical education lessons and what the aims are. The importance of teachers' competence, especially when working with pupils with special needs, is pointed out, and further research focusing motivation among these pupils is suggested.

Föreliggande licentiatuppsatsen tar sitt avstamp i forskningen kring den svenska läroplanens revideringar med ett särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa. Begreppet komplex rörelse visade sig vara särskilt problematisk för idrottslärare i den senaste versionen och valdes därför som undersökningsobjekt och som exempel på begreppstransformering. Osäkerheten kring betydelsen av begreppet skapar ett praktiskt problem för lärare då det uttalade politiska direktiven om tydlighet medför större behov av gränsdragningar vad gäller betyg och bedömning. Licentiatuppsatsen synliggör en problematik avseende introduktionen och transformeringen av centrala begrepp. Mer specifikt är avsikten att undersöka vad som händer när ett specifikt begrepp transformeras från formuleringar i styrdokument till att det tolkas och beskrivs av idrottslärare. Syftet i uppsatsen som helhet uppnås genom två delarbeten och en jämförelse av resultaten från två delarbeten.  Delarbete ett har som syfte att identifiera hur diskursen om komplex rörelse är sammansatt i Lgr11 med tillhörande stödmaterial avseende idrott och hälsa. Arbetet sker med hjälp av diskursanalys och ger kunskap om tänkbara betydelser av komplex rörelse inom ramen för skolämnet idrott och hälsa i Sverige. En diskursanalys av Lgr 11 och dess stödmaterial visar därigenom hur intentionerna med komplex rörelse kan förstås. Delarbete två har som syfte att identifiera hur idrottslärare i Sverige har tolkat komplex rörelse hämtat ur Lgr 11 och dess stödmaterial. Det sker genom diskursanalys av intervjuer med sex idrottslärare. Jämförelsen av de båda delarbetena avseende transformeringen från policy till praktik visar att det finns vissa likheter mellan diskurserna som har identifierats i de båda delarbetena men till största delen skiljer de sig åt. De ursprungliga intentionerna med komplex rörelse har redan i formuleringsarenan transformerats med flera diskurser. Dessa diskurser transformeras på nytt av idrottslärarna med ytterligare diskurser i transformeringsarenan. Att det existerar konkurrerande och till viss del motsägande sätt att beskriva komplex rörelse på är ett resultat av att begreppet har transformerats.  Den här uppsatsen kommer att: (i) hjälpa till att ur ett yrkesperspektiv bättre förstå innebörden av komplex rörelse; (ii) hjälpa forskningen att förstå hur nya skrivelser tas emot ur ett yrkesperspektiv för framtida läroplansarbete och i utformning av dess implementerings- eller genomförandearbete (enactment); (iii) bidra till att belysa problematiken av effekter nuvarande implementeringsarbete har på undervisningskvaliteten, (iv) bidra med kunskap om vilken betydelse dagens implementeringsarbete har för ämnets innehåll och status, samt (v) komma med förslag på en framtida modell för ett görande (enactment).

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.