Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 9 har för syn på deltagande och ombyte i samband med lektioner i idrott och hälsa. Metoden som användes i studien var av kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Elever i årskurs 9 intervjuades i grupper om tre-fem personer.  I resultatet framkom att eleverna anser att ämnet idrott och hälsa är roligt och att de oftast deltar. Vidare var det en stor variation vad gäller ombyte till lektionerna. Deltog några elever i föreningsidrott var det större sannolikhet att de valde att byta om till lektioner i idrott och hälsa. De elever som inte byter om till lektionerna anser att det beror på orken, lektionsinnehållet och hur omklädningsrummen är uppbyggda. Det kan dras likheter mellan tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Om det finns en inre motivation till deltagande byter eleven oftare om. Anledningar till att eleverna inte byter om beskrivs liknande i den tidigare forskningen som visar att omklädningsrummen kan vara en orsak då det är en otrygg plats.  Studien kan bidra till en ökad förståelse för lärare i idrott och hälsa, för hur elever känner i samband med deltagande och ombyte till lektioner i idrott och hälsa. / The purpose of this study is to examine what pupils in Grade 9 think of participation and changing clothes in physical education lessons. The method used in this study was of a qualitative approach in the form of focus group interviews. Pupils in Grade 9 were interviewed in groups of three to five people. The result showed that the pupils think that the subject of physical education is fun, and they usually participate. Furthermore, there were varying conditions for pupils to change clothes before the lessons. If some pupils participated in club sports, they were more likely to choose to switch clothes to lessons in physical education. The pupils who do not change before lessons believe that it depends on the energy, the lesson content, and how the dressing rooms are structured. Similarities between previous research and the theoretical background can be drawn. If you are motivated to participate, you are more likely to change clothes because you feel an inner motivation. The reasons why pupils do not change are described similarly in previous research, which shows that the changing rooms can be a reason for this, with it being an unsafe place. The study can contribute to an increased understanding of how pupils feel concerning their participation and changing habits before the physical education and health lessons for physical education and health teachers.

This essay is about the significance of group climate for students in physical education. Groupwork and group processes are dealt with in the essay and its importance to students' experiences of the subject and goal attainment. During the autumn of 2015 two different classes in high school were studied in the subject physical education and health. These classes were observed at two different occasions and eight students, four in each class, were selected to participate in the study based on “the role of assumptions” described in the previous research section. Questions regarding group climate and groupwork were asked in order to investigate how the groups were composed, and how the students explained the significance of group climate. Students' responses were connected to Bion’s group theory and the FIRO model which was used as the theoretical foundation and previous research explains groupwork and group processes. The results of the study indicate that students experienced group climate in the class as problematic. Students in the selected classes were divided into many small groups and they explained that they were not talking to the other small groups. The group climate influenced some of the students to the extent that they did not attend classes which may obstruct their goal attainment. According to students, classes had not had any practice in trusting eachother which contradicts the fact that many researchers indicate that it is the teacher's responsibility to create a better climate in classes. Therefore, it may be important for teachers to work actively with exercises that promote group climate. Authors point out that it is becoming more important in today's society to cooperate in most professions. This was also something the students felt they had the opportunity to practice during group work. Students felt that it could sometimes be effective to let the teacher decide the groups in advance because they had the opportunity to get to know more people in the class. Even though a student wants to be in the same group as his best friend it does not mean that it is mutual.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan bedriver och utformar sin simundervisning. <ul type="disc">Vilka möjligheter eller hinder anser idrottslärare påverkar deras simundervisning? Hur gör idrottslärare för att alla elever ska nå kunskapskraven i simning? Hur konkretiserar idrottslärare kunskapskraven i simning? Metod Denna studie består av intervjuer utförda med sex idrottslärare på grundskolan. Intervjuerna var riktat öppna och hade förutbestämda frågeområden. För att hitta intervjupersoner skedde först ett handplockat urval av kommuner i Stockholmsområdet, sedan ett slumpmässigt urval för att få fram skolorna. Lärarna kontaktades sedan via mail. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De valda teoretiska ramverken för denna studie är ramfaktorteori och Lindes teori om de tre utbildningsarenorna. Resultat Utöver sin ordinarie simundervisning erbjuder alla skolor någon form av extra undervisning för de elever som är i behov av det, ofta i form av simskola men också rest- och extratillfällen. Gällande de två kunskapskraven i simning råder det skillnader mellan lärarna i avseende hur de tolkar och betygsätter, både mellan och inom respektive kunskapskrav. Lärarna i studien är dock ganska eniga om tolkningen och betygsättningen av kunskapskravet gällande simkunnighet, medan hur de tolkar och betygsätter det andra kunskapskravet om nödsituationer vid vatten skiljer sig mer åt. Simundervisningen verkar framförallt styras av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.    Sammanfattning Simundervisningen verkar inte ha ändrats allt för mycket jämfört med när vi själva gick i skolan. Hur idrottslärare bedriver sin simundervisning tycks bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven och utformningen styrs framför allt av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education. <ul type="disc">What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education? How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming? How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming? Method This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education. Results A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management. Summary Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra mängden och nivån på fysisk aktivitet under skoldagen, där även lektioner i idrott och hälsa ingår, hos elever på gymnasie- och gymnasiesärskolan. Metod: Målgruppen utgjordes av en klass från gymnasiesärskolan bestående av sex elever och45 elever från fyra klasser från årskurs 1–3 i gymnasieskolan. För att undersöka mängden och nivån av den fysiska aktiviteten användes som mätinstrument stegräknare och pulsmätare. Undersökningen pågick under två skoldagar som inkluderade lektioner i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk kommer uppsatsen utgå från begreppet fysisk aktivitet, indelat i nivå och mängd, vilket kommer analyseras utifrån begreppet moderate to vigorous physical activity (MVPA) samt hälsorekommendationerna gällande antal steg per dag. Resultat: Undersökningen visade att eleverna i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i genomsnitt ackumulerade ungefär lika många steg under en skoldag. Det var däremot signifikant skillnad när det gällde hur många av skoldagens steg som utfördes under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan gick ca 34 procent av skoldagens totala antal steg under lektionen i idrott och hälsa medan eleverna i gymnasieskolan gick ca 50 procent. Det var också signifikant skillnad gällande vilken nivå av fysisk aktivitet eleverna låg på under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade ca 33 procent av lektionen i MVPA medan motsvarande var 70 procent av lektionen för eleverna gymnasieskolan.    Slutsats: Resultatet gällande total fysisk aktivitet under skoldagen indikerar att eleverna i gymnasiesärskolan har en mer fysisk aktiv skoldag utöver lektionerna i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Detta eftersom resultatet visar att de kommer upp i liknande antal steg över en hel skoldag, trots att de har färre antal steg på lektionen i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Beträffande nivån på fysisk aktivitet under lektionen i idrott och hälsa visade resultaten signifikanta skillnader gällande tid spenderad i MVPA mellan grupperna. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade mindre än hälften av lektionstiden i MVPA jämfört med eleverna i gymnasieskolan. En förklaring till det skulle kunna var olika lektionsinnehåll eller problematiken kring utvecklingsstörning. / Purpose: The main purpose of this study was to examine and compare amount and level of physical activity during the school day, which also include a physical education lesson, among pupils in upper secondary school with and without mental retardation. Method: The target group of this study composed of six high school students from one class from special school and 45 students from four classes of first to third grade in the upper secondary school. In order to examine the amount and level of physical activity, the study used pedometers and heart rate monitors. The survey of this study lasted two whole school days which included physical education lessons. As for theoretical framework, this study presupposes from the concept physical activity which is divided into level and amount of physical activity. It will be analyzed with the concept moderate to vigorous physical activity (MVPA)and the recommendation of health regarding steps taken per day. Results: The study showed that students from the special school and upper secondary school on average accumulated the same amount of steps during one school day. There was however a significant difference in how much of the total steps of the school day that was accumulated during the physical education lesson. For the students in the special school about 34 percent of the steps taken during the school day came from the physical education lesson and equal result for the students in upper secondary school was about 50 percent. There were also significant differences regarding the level of physical activity among the students during the lesson in physical education. Students in special school spent about 33 percent of the lesson in MVPA while the students in upper secondary school spent 70 percent of the lesson in MVPA. Conclusion: The result indicates that the students in special school overall have a more active schoolday beyond the lessons in physical education than the students in upper secondary school. This is because the results show that they have the same amount of steps during the whole school day, despite the fact that they have fewer steps than the students in upper secondary school during the lesson in physical education. Regarding the level of physical activity during the lesson in physical education the result showed significant difference between the study groups. The students in the special school spent less than half the time in MVPA compared with the students in upper secondary school. An explanation to that could be different lesson content or the complex of problems regarding intellectual disabilities.

Physical literacy (PL) is defined as the motivation, confidence, physical competence, knowledge, and understanding to value and take responsibility for engagement inphysical activities for life. The concept has become more prominent during recent years and has also inspired the latest curriculum for physical education and health (PEH) in Sweden. There has not yet been many empirical studies on the concept. The aim of this study was to explore elementary school PEH teachers’ knowledge, understanding and application of the psychological domains of PL. Five PEH teachers working with school children in grades 1-3 were interviewed and the data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the teachers were used to teaching knowledge and understanding, and they had strategies to foster confidence but did not have the same systematic approach or understanding of motivation. In addition, the teachers emphasised emotions and social relations as important dimensions in PEH. The implications of this study is that there is a foundation for letting PL influence PEH in Sweden to a greater extent but there are also challenges to this aspiration. More empirical research on implementation of PL is needed. / Rörelserikedom eller ”physical literacy” (PL) definieras som att med motivation, självförtroende, kunskap, förståelse och fysisk kompetens värdesätta och utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. Konceptet har fått stort genomslag under senare år och har också inspirerat den senaste läroplanen för idrott och hälsa i Sverige. Empiriska studier av konceptet har inte ännu gjorts i någon större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, förståelse och tillämpning av de psykologiska domänerna i PL hos idrottslärare i lågstadiet. Fem lärare som undervisar idrott och hälsa i årskurs 1-3 intervjuades och data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att lärarna var vana vid att lära ut kunskap och förståelse, de hade strategier för att främja självförtroende men de hade inte samma systematiska angreppssätt eller förståelse för motivation. Utöver detta så betonade lärarna känslornas och de sociala relationernas vikt inom idrott och hälsa. Studien implicerar att det finns underlag för att låta PL influera idrott och hälsa i Sverige i större utsträckning, men det finns också utmaningar till denna strävan. Det behövs mer empirisk forskning på implementering av PL.

<p>I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:  Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?  Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?  Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.

Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer.   Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne. Resultatet visar på att den uppfattningen är generell bland det manliga könet. Pojkar som svarat på enkäten menar att dans är ”tjejigt”. Elevers inställning är att dans rent generellt är till för båda könen.