Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på delaktighet i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9. Eftersom det är känt att lärare saknar ett gemensamt synsätt på vad delaktighet är, är det viktigt att också undersöka vad elever i högstadiet uttrycker om delaktighet. Som teoretisk utgångspunkt utgår jag ifrån delaktighetsmodellen, som gjorts om för att anpassas till skolmiljön av specialpedagogiska skolmyndigheten. Datainsamlingen bestod av sju semistrukturerade intervjuer med elever som går i högstadiet. Resultatet visar att även eleverna resonerar olika om delaktighet. Det framkom att många av elevernas känsla av delaktighet påverkas av vilken aktivitet som utförs, några upplever att de påverkas olika beroende av deras relation till pedagogen samt hur tydlig idrottsläraren är i sitt ledarskap. Många av informanterna pekar på en uppdelning mellan de som är tävlingsinriktade och de elever som har ett annat fokus än tävling. Enligt eleverna skapar detta klyftor och vissa av eleverna väljer att inte vara delaktiga, pga. att de inte känner sig inkluderade. Denna uppsats visar att flera av eleverna inte kände sig delaktiga inom olika moment i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of this independent project is to contribute with some student's perspective on participation concerning the physical education and health subject in lower secondary school. Since it is known that teachers lack a unified way to describe what participation in school-activities means, makes it important to also investigate what the students in lower secondary school think about participation. As a theoretical starting point, I've chosen a participation model that has been remade to fit into the school environment by Specialpedagogiska skolmyndigheten (special pedagogy school authority). The data collected consists of seven semi-structured interviews with students in lower secondary school. The results shows that students also can't agree on how to view participation. It appears that many of the students sense of participation was affected by what kind of activity that was performed, some saidthat the relationship to their physical education teacher could affect them and some thought that a clear leadership could affect their participation. Many of the informants spoke of a divide between the competitive students and the ones with focus on wellbeing. According to the students this divide makes some students don’t want to participate due to a lack of inclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa arbetar med elevernas delaktighet och involvering i planering samt genomförande av undervisningsinnehåll och se om det har någon påverkan på elevernas motivation. Även hur lärarna beskriver begreppen delaktighet och involvering.  Det genomfördes sex individuella semistrukturerade djupintervjuer på idrottslärare på sex olika gymnasieskolor i Värmlands län och Stockholms län. Datainsamlingen transkriberades och analyserades genom en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visade generellt ett likt tillvägagångsätt hos idrottslärarnas arbete med elevers delaktighet och involvering i planering och genomförande av undervisningsinnehåll. Det kan bero på att deras tolkning av begreppen delaktighet och involvering var lika varandras. Det som påverkade för hur idrottslärarna gav eleverna möjlighet för att vara delaktiga och involverade i undervisningsinnehåll var främst vilken elevgrupp som undervisades. / The purpose of this studie is to investigate how physical education teachers’ work with students’ participation and involvement in planning and implementation of teaching school physical education content and if it has some impact on students’ motivation. Also to investigate how teachers describes the concepts of participation and involvement. Six individual semi-structured depth interviews were conducted with physical education teachers at six different high schools in Värmlands län and Stockholms län. The data collection was transcribed and analyzed using a qualitative research method. The results generally showed a similar approach in the physical education teachers’ work with students’ participation and involvement in the planning and implementation of teaching content. This may be because their interpretation of the concepts of participation and involvement was like each other. What influenced how physical education teachers gave the students’ opportunity to be involved in teaching content was mainly which group of students’ that was taught.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur komplexa rörelser förstås, implementeras och framställs i högstadielärares planering och undervisning i ämnet idrott och hälsa. 1. Hur tolkar högstadielärare begreppet komplexa rörelser i idrott och hälsa? 2. Hur realiserar högstadielärare det centrala innehållet och kunskapskravet komplexa rörelser i sin undervisning? Teori och metod Studien har utförts av kvalitativ karaktär. Datainsamling har skett genom fem digitala intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Utifrån bekvämlighetsurval är samtliga handplockade respondenter utbildade till ämneslärare i idrott och hälsa samt verksamma på högstadiet med fyra månader till drygt två års yrkeserfarenhet. Analysarbetet grundar sig i den hermeneutiska spiralen i relation till vald läroplansteori innefattande transformerings- samt realiseringsarenan. Arenorna syftar till att förstå hur lärare tolkar och realiserar komplexa rörelser i sin undervisning. Resultat Respondenterna transformerar komplexa rörelser till ett brett begrepp och vägen dit ter sig olika. Komplexa rörelser ses som “ett paraply” för all praktisk idrottsundervisning, var på dess innehåll och kunskapskrav också behandlas annorlunda i ämnet. Kollegor och samplanering, med utgångspunkt i styrdokument, är stöttande i planeringsarbetet av komplexa rörelser. Kommunikation till elever av begreppet utförs på olika sätt. Lärarens idrottsliga bakgrund påverkar undervisningsinnehåll och bedömning. Slutsats Begreppet komplexa rörelser uppfattas, trots bearbetning, på transformeringsarenan som brett och ges störst utrymme i undervisningen. Samplanering med kollegor är av stor vikt vid transformeringsarbete av komplexa rörelser samtidigt som dialoger kollegor emellan riskerar begreppets giltighet. Detta i relation till att även lärares idrottsliga bakgrund påverkar undervisning och bedömning. Sammantagna faktorer som tas upp ovan kan spela en allt för stor roll när det kommer till en likvärdig undervisning av innehållet komplexa rörelser i ämnet idrott och hälsa. / Aim and questions The purpose of the study is to show how complex movements are understood, implemented and presented in high school teachers' planning and teaching in the subject of physical education (P.E.). 1. How do high school teachers interpret the concept of complex movements in P.E.?2. How do high school teachers realize the central content and knowledge requirement of complex movements in their teaching? Theory and method The study was conducted of a qualitative nature. Data collection has taken place through five digital interviews to answer the aim. Based on convenience selection, are all hand-picked respondents educated as subject teachers in P.E. and are active in high school with four months to just over two years of professional experience. The analysis work is based on the hermeneutic spiral in relation to the chosen curriculum theory, including the arenas of transformation and realization. The arenas aim to understand how teachers interpret and realize complex movements in their teaching. Results The respondents transform complex movements in various ways into a broad concept. Complex movements are treated differently and seen as “an umbrella concept” for all practical teaching in the subject. Colleagues and co-planning, based on curriculum, are supportive in the planning work of complex movements. Communication to students of the concept is performed in different strategies. The teacher's sports background affects the teaching content and assessment. Conclusions The concept of complex movements is perceived, despite processing, in the transformation arena as broad and given the greatest space in teaching. Co-planning with colleagues is of great importance in the transformation work of complex movements, at the same time as dialogues between colleagues risk the validity of the concept. This in relation to the fact that teachers' sports background affects teaching and assessment. Taken together, the factors above can play an important role when it comes to an equivalent teaching of complex movements in the subject of P.E.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.

Idrottsämnet i skolverksamheten innehåller mängder av olika aktiviteter. Bakgrunden till denna studie grundar sig i tidigare forskning som bekräftar att dansundervisningen kommer i skymundan för mer populära aktiviteter och bollspel. På grund av dansens påvisade svaga genomslag i undervisningen samt att en ny läroplan har implementerats i skolan, finns vetenskapliga tomrum kopplat till dansundervisningen över tid. Syftet med denna studie är att fokusera på dansen och uppmärksamma tre olika dansformer såsom de träder fram i samtliga kursplaner mellan 1962-2022. Denna studies tillämpade metod är en kvalitativ innehållsanalys av dokument, vilket har möjliggjort granskningen av LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 och LGR22. Textinnehållet i samtliga kursplaner är i sin tur avgränsat till idrottsämnets centrala innehåll och betygskriterier. Resultatet visar att dansen har haft ett varierat genomslag i kursplanerna och att framställningen av dansformerna har förändras över tid. Vidare jämförs likheter och skillnader i hur dansformerna träder fram, för att då kunna synliggöra mönster. Den kulturella formen tenderar att avta med tiden medan den expressiva formen synliggörs mest och finns med i alla kursplaner. Träningsformen träder i sin tur fram minst, men kan tänkas få ett ökat utrymme i framtiden. I diskussionen redogörs en sammanfattande tolkning av denna studies resultat. Genom att utgå från studiens syfte och frågeställningar ställs dessa i relation till tidigare forskning. Med hjälp av läroplansteorin motiveras tolkningar och ställningstaganden där förklaringsmodeller i första hand kopplas mot bland annat samhället och dansens genomslag i undervisningen. / Physical education in school contains many different activities. The background for this study is based on previous science and research, which confirms that dance lessons are reduced by more popular activities and ball games. Since the dance demonstrated as a weak impact in school, there are scientific gaps connected to dance lessons over time. The purpose of this study is to focus on dance and then pay attention to three different forms of dances, as they appear in all curricula between 1962-2022. This study´s method is a qualitative content analysis of documents, which made it possible to review the content in LGR62, LGR69, LGR80, LPO94, LGR11 and LGR22. The content in all curricula is in turn limited to physical educations syllabuses and specific the core content and grading criteria. The results of this study confirm that dance has had a varied impact in the syllabuses and the forms of dance represents changes over time. Furthermore, did a comparison show similarities and differences of how the forms of dances appear over time, which made patterns noticeable. The culture dance tends to decline over time, while the expressive dance is most visible and the only one that is included in all syllabuses. The training dance, fore’s the least, but could conceivably get an increased space in the future. The discussion presents a summarized interpretation of the results of this study. Based on the study's propose and questions, these are placed in relation to previous research. With the help of curriculum theory, interpretations and positions are justified where explanatory models are primarily linked to society and the impact of dance in physical education.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i hjärt-lungräddning kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa styrdokumenten vad gäller HLR i årskurs 7-9? Hur undervisar lärare i HLR i årskurs 7-9? Vilka förutsättningar har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisning i HLR i årskurs 7-9?  Metod: Studiens metod är en kvalitativ ansats, varpå datainsamling har genomförts med semistrukturerade intervjuer. De sju lärare som deltar i studien har valts ut genom två olika urval, målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, Meet och Teams. Empirin transkriberades digitalt samt genom manuell hantering, och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Lärarna anser att läroplanen genom centralt innehåll är undervisningens kodex. HLR är ett explicit begrepp i centralt innehåll men saknar definition vilket lämnar utrymme för lärarna att göra sina tolkningar av begreppet. HLR sätts i relation till simning och anses vara ett viktigt moment i undervisningen. Undervisningen i HLR kommer till uttryck i varierande omfattning. Momentet undervisas såväl teoretiskt som praktiskt, där video är en återkommande metod i undervisningen. Eleverna ges möjlighet att öva praktiskt med hjälp av övningsdockor. Praktisk träning av bröstkompressioner ingår i samtliga lärares undervisning av HLR, medan inblåsningar är ett teoretiskt moment. Lärarnas förutsättningar ser olika ut där ramfaktorer som exempelvis kunskap, utrustning och tid påverkar undervisningen i HLR.  Slutsats: Lärarna tolkar HLR i det centrala innehållet sett från eget perspektiv och förmåga. Det är lärarnas kunskaper i och om HLR samt deras förutsättningar som är avgörande för hur HLR kommer till uttryck i undervisningen. Lärarna tolkar och navigerar styrdokumenten med hjälp av erfarenhet och kunskap, vilket innebär att undervisningen i HLR kommer till uttryck på olika sätt. Lärarna utmanas av en mängd olika ramfaktorer vilka har mer eller mindre inverkan på undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to investigate how teaching in cardiopulmonary resuscitation is expressed when teaching physical education and health. In order to achieve the aim of the study, the following questions will be answered: How do teachers in physical education and health interpret the curriculum regarding CPR in grades 7-9? How do teachers teach CPR in grades 7-9? What prerequisites do physical education and health teachers have to teach CPR in grades 7-9?  Method: The study's method is a qualitative approach, after which data has been collected with semi-structured interviews. The seven teachers participating in the study have been selected through two different samplings, goal-directed sampling and convenience sampling. The interviews were conducted digitally via Zoom, Meet and Teams. Data was transcribed digitally as well as through manual handling, and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework is curriculum theory and frame factor theory. Results: The teachers believe that the curriculum, through central content, is the teaching code. CPR is an explicit expression of the concept in central content but lacks a definition, which leaves room for the teachers to make their own interpretations of the concept. CPR is put in relation to swimming and is considered an important part of teaching. Teaching in CPR is expressed to varying extents. CPR is taught both theoretically and practically, where video is a recurring method in the teaching. The students are given the opportunity to practice practically with the help of a practice dummy. Practical training of chest compressions is included in all teachers' teaching of CPR, while inhalations are a theoretical part. The teachers' conditions look different where frame factors such as knowledge, equipment and time affect the teaching of CPR. Conclusions: The teachers interpret CPR in the central content from their own perspective and ability. It is the teachers' knowledge of and about CPR as well as their prerequisites that are decisive for how CPR is expressed in teaching. The teacher’s interpret and navigate the curriculum with help of experience and knowledge, which means that the teaching of CPR is expressed in different ways. The teachers are challenged by a variety of frame factors which have more or less impact on the teaching. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.

Inom en idrott och hälsa (IDH)-miljö, är syftet med denna studie (1) att fastställa effekten av motorisk träning på barn; (2) identifiera korrelerade prediktorer för motorik. Genom en systematisk informationssökning tillhandahålls en omfattande bakgrund som beskriver en uppsjö av framgångar inom motoriska inteventionsstudier och påverkade områden. Genom en hypotetiskt-deduktiv ansats, influerad av ett konstruktivistiskt perspektiv, med specifikt fokus på Piagets teorier om kognitiv utveckling och lek, problematiseras lärande och motorisk utveckling genom genomförandet av en interventionsstudie. Deltagarna (n=19, medelålder 7,16 SD 0,37 år), genomgick en fem veckor lång intervention. Motoriska färdigheter utvärderades före och efter intervention med tillämpning av MUGI Observationsschema. En poweranalys kunde inte utföras på grund av saknade parametrar och studien föll därför under ett typ II-fel, följaktligen omdöpt till en deskriptiv pilotstudie. Resultaten, som visar en förbättring av ett medelvärde på 1,65, SD 0,92, indikerar att motorisk utveckling kan förbättras genom medveten riktad träning. Korrelationer mellan variabler var icke-signifikanta, sannolikt till följd av en otillräcklig urvalsstorlek. Andra resultat, exv. deltagarnas entusiasm och undervisningsmetoder beskrivs tillika. Slutligen diskuteras motorisk träning, idrottspedagogens avgörande roll och stark betoning vid utveckling av kroppslig kompetens, utifrån tillämpningen av Piagets konstruktivism. Dessutom möjliggör det piagetiska perspektivet problematiseringar av avgörande pedagogiska aspekter av innehållet i idrott och hälsa relaterade till motoriska färdigheter och barns utveckling. / Within a physical education (PE) ambience, the objective of this research is (1) determine the effect of motor training on children; (2) identify correlating predictors for motor skills. Through a systematic information retrieval an extensive background is provided, outlining a plethora of success in motor interventions, and affected areas. Utilizing a hypothetic-deductive onset, influenced by a constructivist perspective, with specific focus on Piaget’s theories of cognitive development and play, learning and motor development are problematized through the conduction of an intervention study. The participants (n= 19, mean age 7.16 SD 0.37 years), underwent a five-week intervention. Motor skills were evaluated pre and post intervention applying MUGI Observationsschema. Unable to execute a power analysis due to missing parameters, the study concluded a type II error, therefore renamed a descriptive pilot study. The findings, displaying a mean improvement of 1.65, SD 0.92, indicate motor development can be improved through deliberate aimed training. Correlations between variables were insignificant, presumably from an inadequate sample size. Other findings, e.g., participants’ enthusiasm and teaching methods are detailed, too. Lastly applying the Piagetian aspect, motor skills training, the necessity of the PE teacher and heavily emphasizing development of physical literacy, are discussed. Furthermore, the Piagetian perspective additionally enables problematizations of crucial educational aspects of PE content related to motor skills and child development.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om och hur en tvåårig intervention med ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet upplevdes som en behovsstödjande miljö för eleverna. Fyra frågeställningar var centrala för studien: a) Hur beskrev eleverna sina möjligheter att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet genom ett inriktningsval? b) Hur beskrev eleverna sin motivationskvalité när de fått genomföra kursen idrott och hälsa 1 genom ett inriktningsval? c) Hur upplevde elevernas lärare interventionens möjligheter att tillfredsställa de psykologiska behoven hos eleverna? d) Hur arbetade elevernas lärare med behovsstödjande ledarskap i sin undervisning i interventionsgrupperna? Metod: Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sju elever rekryterades genom ett bekvämlighetsurval från grupperna ”dans och träning till musik” och ”boll-, slag- och nätspel”. Elevernas undervisande lärare i interventionen intervjuades också. Intervjuerna transkriberades och därefter användes Braun och Clarkes (2019) sex steg för tematisk analys som grund i analysarbetet med en abduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att interventionen upplevdes som en stödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens. Behovet av tillhörighet hämmades för en del av eleverna. De tre behoven samvarierade starkt med varandra och den grupp som upplevde behovsfrustration på grund av bristande tillhörighet beskrev en kontrollerad motivationskvalité som följd. För de elever som beskrev en behovstillfredsställelse upplevdes det inverka positivt på den självbestämmande motivationskvalitén. Vidare framkom det att de homogena grupperna som bildades upplevdes positivt både utifrån kompetens- och tillhörighetsbehovet, men också för lärarnas behovsstödjande arbete som resultatet visade upplevdes som stort. Slutsats: Resultatet tyder på att ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet kan skapa en behovsstödjande miljö men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna. / Aim: The purpose of the study was to investigate if and how a two-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school was perceived as a need-supporting environment for the students. Four questions were central to the study: a) How did the students describe their opportunities to satisfy the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness through a choice of specialization? b) How did the students describe their motivation quality when they were allowed to complete physical education through a choice of specialization? c) How did the students’ teachers experience the intervention´s opportunities to satisfy the students’ psychological needs? d) How did the students’ teachers work with need-supporting leadership in the intervention groups? Method: The method was qualitative semi-structured interviews. Seven students were recruited through a convenience selection from the group “dance and training to music” and “ball-, stroke- and net games”. The students‘ teachers in the intervention were also interviewed. The interviews were transcribed and Braun and Clarke´s (2019) six steps were used for thematic analysis as a basis for the analysis work with an abductive approach. Results: The results showed that the intervention was perceived as a supportive environment primarily for the psychological needs autonomy and competence. The need for relatedness was thwarted for some of the students. The three needs covaried strongly with each other and the group that experienced need frustration due to lack of relatedness described a controlled motivation quality as a result. Students who described greater need satisfaction, it was felt to have a positive effect on the self-determination quality of motivation. Furthermore, it emerged that the homogeneous groups that were formed were experienced positively both on the basis of competence and the need for relatedness, but also for the teachers´ need supporting leadership as the result showed was perceived as large. Conclusions: The results indicate that a choice of specialization in physical education in upper secondary school can create a need-supporting environment, but that it needs to be combined with other methods to meet the need for relatedness among students.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning elever och idrottslärare har till att använda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lärare fördelat på 5 skolor i Skåne. De metodologiska tillvägagångssätten utgjordes av intervjuer med lärarna och en enkätundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i Roger Säljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar. Vidare har resultaten ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Undersökningen visar att både lärare och elever, generellt sett, har en positiv inställning till de IKT-praktiker och användningsområden som varit i fokus. Eleverna var, till skillnad från lärarna, emellertid negativa till att använda bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet pekar på att elever som använt en IKT-praktik är mer positivt inställda till praktiken än de elever som inte använt praktiken. / The purpose of this study was to examine the attitude amongst students and physical education teachers towards using mobile phones, films, and blogs during physical education teaching. The selection group consisted of 225 students and 5 teachers from 5 schools in the Skåne region, Sweden. Questionnaires have been issued to the students and the teachers have been interviewed. The results have been analyzed with the help of Roger Säljös further development of Lev Vygotskij’s sociocultural perspective on learning, and Thomas Ziehe’s theory on colliding realities. Furthermore, the results have been put in relation to earlier studies within the research field. The results show that both students and teachers, generally, have a positive attitude towards the studied ICT-practices and uses. The students did however, unlike the teachers, have a negative attitude to using blogs in physical education. The results indicate that students who have used an ICT-practice have a more positive attitude towards that practice than students that haven’t used it.