Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning? Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning. Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet. Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte. / The aim of this study was to examine the metropolitan press representations of Physical education during the period 1 July 2015 - 30 June 2016. We raised the following questions, in order to fulfill the aim of the study: 1) Which – and what kind of terms are produced in connection with Physical education in the metropolitan press in the autumn of 2015 and the spring of 2016? 2) Which discourses emerges from these terms and which connections emerge in comparison to previously identified discourses? 3) What connections can be identified from the discourses and the analyzed articles, in regard to the author's profession, the quoted/referenced persons, the type of article and the designation of the school subject The chosen method of the study was discourse analysis. The source material was obtained from a database that gathers all printed press in Sweden. The collection was made through the use of keywords consisting of different designations for Physical education. Metropolitan Press is a categorization consisting of newspapers based in Stockholm, Malmo and Gothenburg. The collection, selection and analysis procedure was structured on the basis of five steps of categorization. The final selection of the study was 63 articles. The Discourse Theory was combined with the Agenda Setting Theory, whose starting point is that the agenda of the media reflects the agenda of the public. Terms produced in correlation with Physical education included among others the prevention of diseases, the benefit for other school subjects, the content of physical activity and sports in the subject and the content of bullying and exclusion caused by the setup of the subject. Based on these terms, four discourses could be identified: the Discourse of Movement and Activity (consisting of five sub-discourses), the Discourse of Exclusion, the Discourse of Diet and Wellbeing and the Discourse of Safety. The Discourse of Movement and Activity is the most frequent and regular discourse. Sports is the most common designation for Physical education. The conclusions of the study are the following: the public prioritize students' movement and physical activity as the most important mission of the subject, the subject is not considered to be an educational subject, the activity of the subject is assumed to consist of sports and other competitive activities, the subject is assumed to contribute to a culture in which masculine norm prevails, the competitive activities are considered to reproduce this culture, the activity of the subject is considered to aim for the strengthening of the society. There is a discrepancy between public interpretation and the purpose of the curriculums.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar: • På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger? • Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska? • Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena? Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen. Metod Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier. Resultat I relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet. Idrott och hälsa som det lägsta i hierarkin och matematik som det högsta, däremellan befinner sig samhällskunskap och svenska. En del av bedömningen, enligt eleverna, är intresse och deras beteende och inställning under lektionerna. Beteenden, egenskaper och intressen genusifieras av eleverna. Intresset för idrott och hälsa tillskrivs pojkarna vilket i sin tur leder till att båda könen tillåter pojkarna att dominera idrottsundervisningen. Slutsats Eleverna i vår studie förhandlar sällan, eller aldrig om sina genusidentiter framförallt inte inom intresseområden. Detta menar vi begränsar både flickorna och pojkarna. Alla aktörer i skolan medverkar till att skapa och upprätthålla genussystemet, att diskutera betyg och bedömning är ett sätt att konkretisera detta. Då idrott och hälsa, enligt eleverna, saknar tydliga mål genererar det också att ett högt betyg i idrott och hälsa inte får samma legitimitet som de övriga ämnena vi undersökt. Resonemanget att det är lätt att uppnå ett betyg i idrott och hälsa i jämförelse med matematik, svenska och samhällskunskap medför en förstärkning av detta. Däremot verkar det, enligt vårt resultat och tidigare forskning, som att höga betyg i idrott och hälsa verkar statushöjande för framförallt pojkar. Nyckelord Genus, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska, matematik, genusidentitet, genuskontrakt, ideal, maskulinitet, feminitet, genusregim, betyg, bedömning. / Abstract Aim The aim of this study has been to examine the perception of assessment criteria in the grading of Physical education in relation to Swedish, Social studies and Mathematics among girls and boys in Nature and Society programme (NS) from a gender perspective. This has been examined through using the following questions: • How do high school students at the NS programme experience the assessment in Physical education in relation to other subjects in school? • Which specific terms do the students experience they have to achieve in the various grades in Physical education, Social studies, Mathematics and Swedish? • How do the students perceive that an equal assessment is made in the chosen subjects? From this, we will interpret how students challenge or reproduce the gender order in their discussion of assessment. Method This study has had an qualitative approach and four focus group interviews have been carriedout with second year students at the NS programme. We used a strategic selection for the selected target group. To understand and interpret students' reasoning in our results, we have used the gender theory of Yvonne Hirdman and Raewyn Connell. Results The main result obtained in our study indicates that the students value the relations betweenthe chosen subjects differentially. Physical education as the lowest in the hierarchy and Mathematics as the highest. In between are Social studies, and Swedish. With this setting it is also difficult for the students to define what they should learn in Physical education. This is not seen as a problem in Mathematics. Part of the assessment, according to students, is based on their level of interest and behavior. Behaviors, characteristics and interests of the students are gendered which also becomes a part of the assessment. Interest in Physical education is attributed to the boys, which leads to both sexes allowing them to dominate Physical education. Conclusion The students in this study rarely negotiate their gender identities, especially in areas of interest. This, according to us, limits both girls and boys. All actors at the school in this study helps to create and maintain the gender system. Discussing the grading and assessment are ways of concretizing it. According to the students is there a lack of aim in Physical educationin contrast to Social studies, Mathematics and Swedish. The consequence of these arguments is according to us that the legitimacy of Physical education is minor then the other subjects in our study. However due to our result and previous science do high grades in Physical education bring higher status above all to the boys. Keywords Gender, Physical education, Social studies, Swedish, Mathematics, gender identity, gender contract, ideals, masculinity, femininity, gender regime, grading. assessment.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa?  Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende. / Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and:  i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

This study has examined the relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health and level of physical activity. In this way some of the subject´s aims has been examined. Students should, through the subject, develop knowledge and skills that enable them to take an active responsibility for their health and physical activity throughout life. A quantitative method were used where students at the upper secondary school have taken part in a survey. The results from the study were analyzed using the cultural sociological perspective as well as curriculum theory. The results show a positive relationship between student´s grades in Physical education and self-assessed health as well as level of physical activity. Relationships could also be seen between student´s grades and if they state that they make active choices regarding their health and physical activity based on knowledge and skills learned in the subject. The relationships indicate that the teaching lives up to the researched aims. However, the results also show that the answers from many students indicate that the teaching in the subject does not live up to the researched aims. The results can thus be interpreted in two different ways.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.