Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt behöriga idrottslärare bedömer och betygsätter elever i idrott och hälsa gällande dans men även hur de arbetar med detta moment. För att undersöka detta avser studien besvara följande frågeställningar: ●      Hur arbetar idrottslärare med momentet dans i sin undervisning? ●     Hur bedömer idrottslärare eleverna formativt respektive summativt gällande dans? Totalt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med behöriga idrottslärare på både grund- och gymnasieskolor i Skåne. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i läroplansteori och Bourdieus begrepp habitus, fält, kapital och dispositioner. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna planerar sin dansundervisning på ett likartat sätt och genomför den i block av lektioner under ett par veckor där elever lär sig förutbestämda steg som anpassas efter den valda musikens rytm och takt. Den formativa bedömningen, i form av feedback kring vad eleven kan förbättra, sker inför den summativa bedömningen, som oftast genomförs i form av en danspresentation i grupp. Presentationen filmas av de flesta lärare för att underlätta bedömningsprocessen. Resultatet visar också att flera idrottslärare upplever en svårighet att kunna uttrycka i ord vad de olika kunskapskraven representerar i dans. Vi menar att detta kan äventyra idrottslärares möjligheter att kunna förtydliga vad de kräver av sina elever gällande olika betygssteg inom dans. Detta riskerar att minska transparensen av bedömningsprocessen. / The purpose of this study is to investigate the way in which qualified teachers of physical education assess and grade students in physical education regarding dance, but also how they work with this part. To investigate this, the study intends to answer the following questions: ●      How do physical education teachers work with the element of dance in their teaching? ●      How do teachers of physical education assess students in a formative and summative manner regarding dance? A total of six qualitative semi-structured interviews were conducted with qualified teachers of physical education at both primary and upper secondary schools in Skåne. The interviews were audio recorded, transcribed and analyzed by using curriculum theory and Bourdieu's concepts of habitus, field, capital and dispositions. The results show that a majority of the teachers plan their teaching of dance in a similar way. They execute it in blocks of lessons during a couple of weeks where students are taught predetermined steps that are adjusted to the rhythm and pace of a chosen song. The formative assessment, feedback regarding what the student can improve, takes place before the summative assessment which is often executed as a dance presentation in groups. The presentation is video recorded by the teacher to facilitate the assessment process. The results also show that multiple teachers experience difficulty in expressing in words what the knowledge requirements represent in dance. We believe that this can jeopardize the teachers opportunities to be able to clarify what they require of their students regarding different grade levels in dance. This risks reducing the transparency of the assessment process.

Bakgrund: Barn och ungdomar rör på sig allt mindre vilket medför negativa hälsokonsekvenser både fysiskt och psykiskt. Denna population spenderar stor del av dagarna i skolan vilket ger idrottsläraren en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos eleverna. Det är därför av intresse att undersöka möjligheterna till främjande av fysisk aktivitet i skolan. Detta genom att bland annat ta reda på ifall det finns behov av ytterligare resurser eller kompletterande kompetens, exempelvis i form av fysioterapi.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka idrottslärares uppfattningar och erfarenheter av hur skolan kan främja fysisk aktivitet hos elever som är fysiskt inaktiva eller har särskilda behov, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i sitt arbete på både grupp- och individnivå. Metod: Studien var av kvalitativ design och baserades på fem digitala semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet kunde sammanställas i de fyra huvudkategorierna Idrott och hälsa ska främja fysisk aktivitet, Skolan påverkar idrottslärarens möjligheter, Ytterligare resurser behövs för att främja fysisk aktivitet, och Kompletterande kompetens efterfrågas i idrottsundervisningen. Samtliga idrottslärare ville bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån och intresset för fysisk aktivitet hos eleverna. I stort uttryckte de sig klara av att tillfredsställa elevernas behov men det förekom även begränsande faktorer. Slutsats: Ytterligare resurser och kompetens i skolan upplevdes kunna gynna möjligheterna att främja fysisk aktivitet för alla elever, både på individ- och gruppnivå. En fysioterapeut lyftes som förslag för att kunna komplettera elevhälsan, men hur det skulle appliceras i praktiken kräver mer forskning. / Background: The level of physical activity in children and youth is decreasing which contributes to negative health consequences both physically and mentally. This population spends a big part of their day in school which gives the teachers in physical education an important role in facilitating the students physical activity level. Consequently, it is of interest to investigate the possibilities in encouraging physical activity in school. This by, among other things, looking into if there is a need for additional resources or supplementary competence, for example in the form of physiotherapy. Aim: The studies’ purpose was to investigate the experiences and perception on how a school can facilitate physical activity in inactive or special needs students, from the perspective of teachers in physical education. The study also aimed to explore the possibilities and limitations the teachers experienced in their job on group and individual level. Method: The study was of qualitative design and was based on five digital semi-structured interviews. The data were analyzed with qualitative content analysis. Result: The result could be compiled in the four main categories Physical education should promote physical activity, The school affects the physical education teacher's opportunities, Additional resources are needed to facilitate physical activity, and Supplementary competence is required in physical education. All physical education teachers wanted to contribute to increasing the level of physical activity and the students’ interest in physical activity. In general they were able to satisfy the students' needs, but there were also limiting factors. Conclusion: Additional competence and resources in school seem to have benefited the opportunities to facilitate physical activity for all students, both on individual and group level. A physiotherapist was suggested to be able to supplement student health, but how it would work in practice requires more research.

Syftet med denna uppsats är att belysa svenska gymnasieelevers upplevelser av sin motivation till fjärr- och distansstudier i ämnet idrott och hälsa. Detta med utgångspunkt i motivationsteorin self-determination theory (SDT). Inledningsvis presenteras syftet och de frågeställningar som denna uppsats tar sin utgångspunkt i. För att svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 10 elever från 4 olika skolor. Det genomfördes 2 fokusgruppintervjuer, 1 parintervju och 2 individuella intervjuer.Den tidigare internationella forskningen visar på att det generellt sett går att tillgodose SDT’s grundläggande behov även om undervisningen sker genom fjärr- eller distansundervisning. Framför allt lyfts den höga graden av autonomi fram som något positivt. Svensk forskning visar däremot på en svårighet att tillgodose behovet av samhörighet. Resultatet visar på att eleverna har upplevt en i huvudsak externt reglerad motivation som är präglad av en kontroll från skolan där eleven behöver bevisa sin närvaro. Men i de fall eleverna inte blivit kontrollerade har det funnits utrymme att göra annat skolarbete vilket en del upplevt som positivt. Vidare har eleverna upplevt att undervisningen stundtals har saknat ett tydligt syfte vilket har lett till att eleverna inte upplevt undervisningen som meningsfull. Slutligen har eleverna upplevt en avsaknad av samvaro men att de vidmakthållit en kommunikation inom klassen med hjälp av kommunikationskanaler.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en holistisk och fördjupad bild av ämnesspråk i dagens idrott och hälsa genom att undersöka lärares användande av, förståelse för och tankar om ämnesspråk. Vid datainsamlingen nyttjades en metodkombination bestående av strukturerade lektionsobservationer, stimulated recall samt semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av lexikal semantik, terminologilära och tematisk analys. De språkvetenskapliga resultaten indikerar att ämnesspråket som hör samman med idrott är betydligt starkare än ämnesspråket som relaterar till hälsa, både vad gäller kvantitativa och kvalitativa aspekter. Utifrån det didaktiska perspektivet tyder resultaten på att lärarna primärt använder ämnesspecifika termer för att möjliggöra görande, samt att lärarna inte använder ämnesspråk i ett kunskapsutvecklande syfte, utan snarare för att informera om, motivera eller summera lektionsinnehållet. Fynden som utgår från lärarperspektivet visar dels att det saknas en tolkningsgemenskap för vad begreppet ämnesspråk innebär, dels att majoriteten av lärarna inte anser att ämnesspråket har någon större betydelse för elevernas lärande. Ämnesspråkets svaghet i kombination med lärarnas bristande förståelse för och negativa åsikter om ämnesspråk riskerar att ge upphov till att eleverna inte får möta, lära sig eller bli bedömda på det ämnesinnehåll som anges i styrdokumenten, vilket hämmar uppfyllelsen av ämnets kunskaps- och demokratiuppdrag.

Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

Dance is represented in the main contents of the physical education curriculum in the upper secondary school but teaching dance can be a challenging task for PE-teachers because of large groups, student motivation, limited competence, lack of time or uncertainties of the benefits of dance. To gain more knowledge and possible solutions semi-structured interviews were performed with three PE-teachers, regarding their experiences of teaching dance. Data was analysed thematically leading to seven themes: teacher background, contents, dance identity, teacher/student experiences, challenges and solutions, motivation, and assessment. Experiences of teachers related to classroom management, students performance, student experiences, and previous experiences of dancing themselves. Further teacher training was requested for confidence and variation. Benefits of dancing was described as sense of rhythm, coordination, motorics, balance, flexibility, joy of movement, group connection, confidence or usefulness. Students sometimes experience discomfort when facing dance performances, body contact or dance norms, potentially leading to avoidance. The discomfort seems to be related to fear of shame and status depreciation. Suggestions that appeared for improving motivation are to downplay dancing, choose recognizable music, begin without announcing exercises as dance, explain the benefits, choose surmountable contents, demand performances, do group assignments where everyone contributes, and use inquiry-oriented tasks.

Efter ett beslut från regeringen blir skolan allt mer digitaliserad. Digitala verktyg bör dock fylla en funktion för elevernas lärandeprocess. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka, problematisera och analysera hur lärare arbetar med digitala verktyg i idrott och hälsa på gymnasiet och på vilket sätt det bidrar till elevernas lärande. Vi har ställt oss frågorna: Vilka digitala verktyg används och hur nyttjas de av de tillfrågade lärarna i idrott och hälsa? På vilket sätt anser de tillfrågade lärarna att användandet av digitala verktyg bidrar till elevernas lärande? samt Vilka för- och nackdelar anser de tillfrågade lärarna att det finns med digitala verktyg i idrott och hälsa i förhållande till lärande?   Metod Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats, där sju lärare har intervjuats i ett handplockat urval. Analysen gjordes med hjälp av en tematiserad färgkodning. Resultat Resultatet visar påfallande positiva attityder och resonemang för användandet av digitala verktyg i idrott och hälsa, exempelvis att film kan bidra till att öka elevernas rörelseförmåga och att pulsklockor ger eleverna förståelse i träningslära. En utmaning kan vara att hantera tekniska problem och att vissa verktyg distraherar eleverna från undervisningen.    Slutsats Slutsatsen är att digitala verktyg kan bidra till elevernas lärandeprocess om lärarna som använder dem har god kompetens och därav använder det på rätt sätt. Samt om eleverna har förståelse för att digitala verktyg ska användas till undervisningens ändamål och därför inte ägnar tiden åt att göra icke skolrelaterade saker på telefonen. / The Swedish school becomes more and more digitized after a decision from the Government of Sweden. However, digital tools should have a function for the pupils learning process. Aim The purpose of this study is to investigate, problematise and analyse how teachers work with digital tools in physical education at the Swedish upper secondary school and how it contributes to the pupils learning. In this study we have asked following: What digital tools are used and how are they used by the surveyed teachers in physical eduaction? How does the surveyed teachers deem that the tools contribute to the pupils learning? and According to the surveyed teachers, what are the advantages and disadvantages with digital tools in physical education in relationship to learning? Method The study is based on a sociocultural perspective and have a qualitative approach, where seven teachers have been interviewed in a hand-picked selection. The analyse was done using a thematic color coding. Results The result shows strikingly positive attitudes and arguments for the use of digital tools in physical education. For example, to show a video clip can contribute to increase the pupils movement ability and heart rate trackers can help the pupils to understand physiology. A challenge can be to deal with technical malfunctions, and also that some tools distract the pupils from the lesson.   Conclusion The conclusion is that digital tools can contribute to the pupils learning process if the teacher who use it have good skills and does it correctly. Also that pupils need to understand that digital tools should be used for teaching purposes and not for spending time on other funnier things on their phones.

I tidigare forskning går det att läsa att individers fysisk självuppfattning kan påverka deras beteende, attityder, upplevelser och känslor i förhållande till kroppen. Den fysiska självuppfattningen kan variera beroende på vilken situation personen befinner sig i. Det finns även en koppling mellan personers fysiska yttre och självuppfattningen som grundas i de västerländska normer som finns kring utseende och kroppsideal. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga elevers fysiska självuppfattning och hur de upplever att den påverkar deras deltagande och syn på idrott och hälsa. En semistrukturerad intervjumetod användes för undersökningen och sex kvinnliga gymnasieelever deltog. Resultatet visar att respondenternas fysiska självuppfattning varierar beroende på vilken situation eleverna befinner sig i. Den teoretiska undervisningen framstår problematisk då läraren pratat om hälsa på ett vilseledande sätt utan att ta hänsyn till elever med bland annat ätstörningar. Samtliga respondenter anser att undervisningen om fysisk självuppfattning kan bli mycket bättre och att det är ett arbete för hela skolan. Då begreppet hälsa har många definitioner finns det goda möjligheter att vidga undervisningen om hälsa. Samhället överöser oss dagligen med hur vi kan uppnå hälsa genom att konstant förändra oss själva. Hälsa-undervisningen borde fokusera mer på att lära elever om självkärlek. / Previous research shows that an individual’s physical self-perception can affect their behaviour, attitudes, experiences, and emotions in relation to their body. The physical self-perception can vary, depending on the social situation that a person is in. There is also a connection between a person’s physical appearance and their self-perception that is based upon western norms connected to appearance and body ideal. The purpose of this study is to examine female students’ physical body-perception, and how they feel that this perception affects their participation and view in the subject physical education. Six female high school students participated in the semi-structured interviews that were used as a method in this study. The results show that the respondents’ physical sel-perception varied depending on which situation the students are in. Parts of the theoretical education appears problematic when the teacher misleadingly talking about health without taking into consideration that there might be students present, suffering from, for example, eating disorders. All the respondents believe that education on physical self-perception could improve and that this is something that concerns all parts of the school/education. The conception of health has many definitions and there are good possibilities for the health-education/ education on health to widen. Daily, the society provides us with information on how to become healthier by constantly changing ourselves. Education on health should focus more on teaching the students about self-love, than anything else.

Friluftsliv och utevistelse är idag en huvuddel inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan sett till läroplanen. Det finns dock forskning som tyder på att det finns en problematik i undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa. Forskning visar bland annat att dagens kursplaner består av fria formuleringar vilket öppnar för lokala tolkningar av lärare, vilket kan leda till att friluftsliv och utevistelse ofta åsidosätts och förekommer lite under läsåret. För att ta reda på om det finns ytterligare antydningar till att undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse är ett bristande moment inom idrott och hälsa så formulerades studiens syfte och frågeställningar, att undersöka i vilken utsträckning elever anser sig få ta del av friluftsliv och utevistelse utifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Eftersom elevers perspektiv förekommer i låg utsträckning i tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa så ansågs det även betydelsefullt i studien att belysa just detta.  Studien utgick ifrån en kvantitativ metod i form utav en webbenkät där urvalet bestod utav 178, varav 119 deltog, högstadieelever i årskurs 9 fördelat på tre skolor placerade på tre olika orter i Sverige. I resultatet framgick det att hälften av eleverna anser sig fått tagit mycket del utav det centrala innehållet samt av kunskapskraven gällande friluftsliv och utevistelse. I resultatet framgick det också att 3/4 av eleverna anser sig nöjda med undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse. I diskussionen poängteras bland annat att för få elever anser sig fått tagit mycket del utav friluftsliv och utevistelses centrala innehåll och kunskapskrav. Avslutningsvis uppmuntrar studien till framtida kvalitativ och kvantitaiv forskning kring ämnet idrott och hälsa att framhäva och sätta elevers perspektiv i fokus. / In primary school, outdoor education is today a main part in physical education (PE) regarding the curriculum. However, todays science shows a problematic picture of outdoor education in PE. Science claims that todays syllabus is defined unclear which makes it able for PE teachers to construe it in their own way which might lead outdoor education in PE to be put aside during the school year. To search if there is more about this problematic situation regarding outdoor education in PE the purpose and questions of this study was formed to search in which extent students consider themselves taking part in outdoor education in the central content and knowledge requirement of PE. In earlier science about PE there is few studies who illuminate the perspective of the students, and that is why this study choose this matter.  This study is based on a quantitative method and consists of a web survey. In the study 178 high school students was selected and 119 participated. The students were located in three different schools in three different cities in Sweden. The result of the study showed that half of the students consider that they are taking much part in outdoor education regarding the central content and knowledge requirements in PE. In the result of the study there was also showed that 3/4 of the students consider themselves pleased with the education of outdoor education in PE. In the discussion its pointed thet there are too few students who consider themselves taking much part in the central content and knowledge requirements of outdoor education. As closure, this study encourages future studies in PE, both in quantitative and qualitative forms, to highlight the perspective of students.

The goal of this study is to analyze the research overview to investigate how newly arrived students  perceive  sports  and  how  they  integrate  through  physical  education  (PE).  The methodological framework for this study is its focus on scientific articles that have been searched in databases, and articles were subsequently selected based on formulated criteria. The results of the research show that language skills are important, culture shock has an impact  on  students'  cognition  of  learning  in  sports,  and  the  role  of  teachers  in  physical education is important. It also shows that students' experiences of sports are varied. Among other  things,  experiences  are  shaped  by  student  learning  environments  and  what  they perceive as distractions during integration. According to the study, teachers need to ensure that newly arrived students are familiar with each other properly in order to facilitate their learning experiences. This study concludes that PE is a useful tool for language learning and cultural integration, which both contribute to social integration.