Bakgrund: Skolan är en av de bästa arenorna för att genomföra insatser som syftar till att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar, då det går att nå samtliga barn och ungdomar som omfattas av skolplikt. Huruvida dessa insatser är verkningsfulla saknas det däremot information om. Trots att enskilda studier kan visa att insatserna leder till positiva förändringar i barnens aktivitetsnivåer så visar andra ingen effekt. För att få en bättre helhetsbild krävs en systematisk litteraturundersökning. Syfte: Syftet med översikten var att undersöka om skolbaserade interventioner främjar fysisk aktivitet på barn och ungdomar. Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes enligt PRISMA:s riktlinjer. Sökningen gjordes i sökmotorerna PubMed, Onesearch, ASSIA, SportDiscus, Cambridge, PMC mellan 2017-12-15-2018-03-02. Inklusionskriterierna innefattade svenska och engelska kontrollerade studier som var peer reviewed gällande barn och ungdomar i åldrarna 6–17 år. Manipuleringen av interventionsgruppens fysiska aktivitet mättes med accelerometer i minimum tre dagar. Studierna rapporterade medelvärde och standardavvikelse av antingen counts per minute (CPM) eller moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) eller båda. Resultat: Totalt identifierades 11 artiklar som motsvarade de uppsatta inklusions- och exklusionskriterierna. I en artikel gav interventionen positiva effekter gällande den totala fysiska aktiviteten med en nettoökning på 50 CPM mellan baslinjen till uppföljningen. En metaanalys kunde dock inte genomföras då studierna var allt för heterogena avseende metodologiska val, typ av intervention och population. Slutsats: En obetydande till svag evidens för att skolbaserade interventioner främjar barn och ungdomars totala fysiska aktivitet gick att urskilja, dock är studierna överlag allt för heterogena för att några definitiva slutsatser kan dras. Detta är en indikation på att skolbaserade interventioner bör på ett bättre sätt standardiseras avseende utvärderingsmetod och rapportering.

The aim is to study and reach an understanding of how upper secondary school students perceive the subject of physical education and health through the assessment practice they experience. Part of the interest concerns the content of the assessment practice and the picture of the subject emerging from this. Another part is to study what students perceive to form the basis of the actual assessment. A third field of interest is directed towards the assessment practice at large and the ways in which students perceive how far this gives them equal opportunities of showing their knowledge and skills. Focus group interviews were carried out inspired by different vignettes, based on various dilemmas identified through earlier research. Four upper secondary schools from southern Sweden are represented, with 38 interviewed students. To further understand and analyze student perceptions, a New Institutional perspective is applied focusing on normative, regulative and cultural conditions1 (Scott 2008). The regulative and normative conditions are understood on the basis of different policy documents, and the cultural conditions are interpreted through previous research in the field. It can be established that institutionalized club sport receives priority both before school policy documents and the less institutionalized health field. Some normative elements are perceived to be important, especially those linked to club sport, like cooperation, consideration, understanding and fair play, while other normative and regulative requirements are neglected or not mentioned at all, like outdoor education. The interpretation may be that above all the culturally based requirements in the form of sport affect students’ perception of the subject of physical education and health. The interviewed students perceive physical education and health as an unfair subject. There are those students who have learned to perform ”correctly” according to sport norms, while at the same time there are those who do not have these skills, and none of the students perceive that they master the sport norms correctly. / Syftet är att undersöka och förstå hur elever på gymnasienivå uppfattar ämnet idrott och hälsa genom den bedömningspraktik de erfar. Ett delintresse utgörs av innehållet i bedömningspraktiken och vilken bild av ämnet som därigenom framträder. Ett andra delintresse är vad eleverna uppfattar ligger till grund för själva bedömningen. Ett tredje delintresse är riktat mot bedömningspraktiken i stort och på vilka sätt eleverna uppfattar i vad mån denna ger dem likvärdiga förutsättningar att visa vad de kan. Elevernas uppfattningar har studerats med hjälp av fokusgruppsintervjuer med inspiration i tre olika vinjetter. I studien deltog 38 elever på fyra olika gymnasieskolor. För att vidare kunna förstå och analysera elevernas uppfattningar användes ett nyinstitutionellt perspektiv där normativa, regulativa och kulturella villkor står i förgrunden (Scott 2008). De regulativa och de normativa villkoren förstås utifrån olika styrdokument och de kulturella villkoren utifrån tidigare forskning om ämnet. Analysen visar att den institutionaliserade föreningsidrotten får företräde framför både skolans styrdokument och ett mindre institutionaliserat hälsoområde. Vissa normerande inslag uppfattas som viktiga, speciellt de som kan kopplas till fostrande aspekter så som exempelvis samarbete, hänsyn, förståelse och fair play, medan andra normerande och reglerande villkor negligeras eller nämns inte alls, som exempelvis friluftsliv. Detta skulle kunna förstås som att det framför allt är de kulturella villkoren i form av föreningsidrott som påverkar elevernas uppfattningar om ämnet idrott och hälsa. De intervjuade eleverna uppfattar idrott och hälsa i stora drag som ett orättvist ämne. Det finns de elever som kan ”rätt” idrott och samtidigt finns de som inte har dessa färdigheter och ingen av eleverna uppfattar att de kommer till sin rätt i ämnet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka språket, i allmänhet, som en lärare i idrott och hälsa använder sig av och i synnerhet språket hen använder för att främja lärandet. Följande frågeställningar ställs: Vilka ord och fraser används i den formativa bedömningen under lektionerna? och Förankrar läraren i idrott och hälsa sina uppmuntringsord till vad det är eleven gör bra och isåfall, på vilket sätt? Metod Studiens ansats är kvalitativ och har karaktären av en fallstudie på fält. Metoden för att samla in data är ljudinspelning i kombination med observation. Allt en lärare i idrott och hälsa sade under två lektioner med två årskurs sexor, spelades in, samtidigt som undertecknad satt vid sidan av och observerade aktiviteterna. Urvalet skedde genom kontakt med en person som undertecknad lärt känna på högskolan och som nu jobbar som lärare i idrott och hälsa på mellanstadiet. Resultat Läraren i idrott och hälsa förankrar oftast inte uppmuntringsorden till vad eleverna gör bra eller behöver förbättra, men det händer ibland. När läraren förankrar sina uppmuntringsord till vad eleverna gör bra i den formativa bedömningen under lektionerna är läraren specifik, tar mer tid på sig och förklarar med ord och fraser som "bra, du gör det där jättebra.." och förklarar sedan vad som görs bra eller "bra, men tänk på att.." och så vidare. Under lektionerna ägnar läraren också mycket tid åt att "agera vårdcentral" för elever som har ont någonstans, samtidigt som de förklarar för dem att de kan delta efter förmåga. Slutsats Studien av enskild lärare visar att läraren i idrott och hälsa till största del använder språket för att motivera, engagera och sporra sina elever. Det finns enstaka tillfällen under lektionerna där läraren använder språket för att främja lärandet och ger specifik återkoppling till eleverna kring vad de gör bra eller behöver förbättra. En utveckling av språket i ämnet idrott och hälsa skulle kunna vara ett steg mot att tydliggöra och främja lärandet hos eleverna samt startskottet för en etablering av ämnet som ett bildningsämne.

I denna socialantropologiska kandidatuppsats undersöks fenomenet hederskultur och hur hederskulturen påverkar idrott och- simundervisning i grundskolan, årskurs 7-9. Med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer presenteras tre idrottslärares perspektiv på hederskultur, samt en skolkurators perspektiv och en socialsekreterares perspektiv. Informanternas perspektiv bygger på deras erfarenheter av hederskulturella situationer inom deras arbetsmiljö, och uppfattningar om hederskultur. Teori om patriarkat är användbar för att förstå hederskulturen och med hjälp av lagstiftning, skollag och tidigare forskning diskuteras det empiriska materialet i denna studie, som visar ett hedersrelaterat förtryck mot elever med utländsk bakgrund. / This thesis in social anthropology aims to study the phenomenon of culture of honor and how it expresses itself in sports and swimming lessons in elementary school, grade 7-9. With qualitative method and semi structured interviews this thesis presents the perspective of three physical educational teachers considering the culture of honor, as well as the perspective of a school counselor and the perspective of a social worker. The perspectives of the informants are based on their experiences and meetings with situations related to the culture of honor in their work related environment, and how that in turn has formed their perception of the culture of honor. Theory of patriarchy are useful for understanding the culture of honors, and with help of the legislation, education acts and previous research, the empirical material in this study is discussed which demonstrates an honorary based oppression against pupils with a non-Swedish cultural background.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vilka utmaningar gymnasieelever möter under lektioner i idrott och hälsa. Studien vill även undersöka hur gymnasieelever hanterar de uppkomna situationerna samt hur eleverna upplever lärarens roll när de möter utmaningar. Studiens frågeställningar är: Vilka utmaningar möter gymnasieelever under lektioner i idrott och hälsa? Hur upplever gymnasieelever att de hanterar utmaningar under lektioner i idrott  och hälsa? När gymnasieelever möter utmaningar under lektioner i idrott och hälsa, hur upplever de lärarens roll? Metod För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med sex gymnasieelever. Eleverna kom från olika skolor i Stockholm och var fördelade över alla olika årskurser. Resultatet analyserades med hjälp av Flow-teorin och The Adventure Experience Paradigm.  Resultat Samtliga respondenter upplevde både positiva och negativa utmaningar under lektioner i idrott och hälsa. Många upplevde de största utmaningarna i sociala situationer där de förväntades visa upp något eller jämfördes med varandra. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av utmaningar samt deras reaktioner är starkt påverkade av relationen till klassen och läraren. I flera fall var även deras relation till betygen en källa till stressande utmaning och något som gjorde att de genomförde en uppgift trots starkt motstånd. Positiva utmaningar uppkom oftast i aktiviteter respondenterna var vana vid sen tidigare eller vid de tillfällen då de kände samhörighet med resten av klasskamraterna. Samtliga respondenter ansåg att lärarens personlighet och bemötande har stor betydelse för hur de hanterar utmanande situationer i ämnet idrott och hälsa. Slutsats Studien visar att den upplevda tryggheten har stor påverkan på hur elever i gymnasiet upplever utmaningar under lektioner i idrott och hälsa. Ett större fokus på att skapa en bra grupp skulle kunna leda till att fler vågar utmana sig och misslyckas. Studien visar även att elever skulle bli bättre på att hantera utmaningar och få en mer positiv upplevelse av fysisk aktivitet med mer individfokuserad undervisning och mindre fokus på betyg. / Aim The aim of this study is to gather knowledge regarding which challenges upper secondary school students experience during classes in PE and Health. Furthermore, the study intends to investigate how students manage arising situations as well as their understanding of the role of the teacher when facing these challenges. The research questions are: Which challenges do upper secondary school students meet in PE and Health classes? How do upper secondary school students perceive that they deal with challenges in PE and Health classes? When facing challenges in PE and Health classes, how do upper secondary school students perceive the role of the teacher?  Method Interviews with six upper secondary school students were performed in order to gain insight into how students relate to challenges in PE and Health classes. The students were from different schools in Stockholm and were from different years in upper secondary school. Interpretation of the interviews was aided by reference to Flow theory and the Adventure Experience Paradigm. Results All of the interviewed students experienced both positive and negative challenges in PE and Health classes. Many of the students experienced the greatest challenges in social situations when expected to demonstrate something, or when compared to each other. The results of the study show a connection between students' experiences, their methods of dealing with challenging situations and their relationship to other students and the teacher. In many cases the origin of stress in challenges was the students' relationship to the grading criteria, which was also the reason why they completed a task despite a feeling of resistance. The perception of positive challenges arose most often when the students were already familiar with the activity or in situations when they felt connected to the other students. All the interviewed students regarded that the teacher's personality and attitude were crucial to how they manage challenging situations in PE and Health. Conclusion The results of the study show that the perceived security affects how students in upper secondary school experience challenges in PE and Health classes. A greater focus on creating a good group dynamic could encourage students to dare to challenge themselves and to fail. This study also shows that students could better develop their capacity to deal with challenges and also be exposed to a more positive experience of physical activity through more individualised teaching and less focus on grades.

This is an essay about pupil’s need for movement and physical activity in school and in afterschool centers. My story is about an afternoon at the after-school center where the pupil’s possibilities to move is severely limited, even though some pupils show an obvious need to move. The purpose of the essay is to examine how the school and the after-school center can establish conditions to support the pupils in the best way regarding physical activity. I start from questions about how the school can design the activities to meet all different needs and about where the responsibility lies to create conditions for everyone to have the opportunity to move daily. I use scholarly essay writing as a research method. A method where I start from a self-experienced event and where I then examine and reflect on my experience with the helpof different theoretical perspectives. By examining the different parts of the curriculum and which positive health effects physical activity has, I discuss why and how schools can work with it. The most important conclusion I can draw from my essay is that the school can and should take great responsibility for the pupil’s physical activity. The positive health effects that physical activity results in, both physical and mental, should make it important for the whole school to work with. I see great opportunities to make physical activity and movement a natural part of the daily activities in both school and in the after-school center. / Denna uppsats behandlar elevers behov av rörelse och fysisk aktivitet i skola och fritidshem. Min berättelse handlar om en eftermiddag på fritidshemmet där elevernas möjligheter tillrörelse begränsas kraftigt, trots att vissa elever visar ett tydligt behov av att få röra på sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolan och fritidshemmet kan skapa förutsättningar för att stötta eleverna på bästa sätt när det kommer till fysisk aktivitet. Jag utgår från frågeställningar om hur skolan kan utforma verksamheten för att möta alla olika behov och om var ansvaret ligger att skapa förutsättningar för att alla ska få möjligheten att röra på sig dagligen. Jag använder mig av vetenskapligt essäskrivande som undersökningsmetod. En metod där jag utgår från en egenupplevd händelse och där jag sedan undersöker och reflekterar över min erfarenhet med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Genom att undersöka läroplanens olika delar och vilka positiva hälsoeffekter fysisk aktivitet har, diskuterar jag varför och hur skolor kan arbeta med detta. Den viktigaste slutsatsen jag kan dra av min essä är att skolan kan och bör ta ett stort ansvar över elevernas fysiska aktivitet. De positiva hälsoeffekter som fysisk aktivitet resulterar i, både fysiska och psykiska, bör göra detange läget för hela skolan att arbeta med. Jag ser stora möjligheter att göra fysisk aktivitet ochrörelse till en naturlig del av den dagliga verksamheten i både skola och fritidshem.

Several studies show that physical activity has positive effects for children with autism. Therefore, I chose to investigate the form of adaptions student in autism spectrum in the subject of sports and health and what conditions the physical education teachers have to create a favorable environment for student with autism. Through a qualitative research method with teachers in physical education and health, the material has been collected with semi structured interviews. The results show how teachers adapt teaching to student with autism spectrumdisorders. Physical education and health teachers work in different ways. The adaption can consist of preparation, the student’s special interests, structure, participation/involvement, andclarity in the teaching. Based on the discussion, all students are different and the teachers need to adapt the student’s needs. / Flertal studier visar att fysisk aktivitet har positiva effekter för barn med autism. Därför valde jag att undersöka vilken form av anpassningar elever inom autismspektrumet i ämnet idrott och hälsa och vilka förutsättningar idrottslärarna har för att skapa en gynnsam miljö för elever med autism. Genom en kvalitativ forskningsmetod med lärare inom idrott och hälsa har materialet samlats in via semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det hur lärarna anpassar undervisningen till elever med autismspektra. Idrott och hälsa lärarna arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen. Anpassningen kan bestå av förberedelser, elevensspecialintressen, struktur, delaktighet/involvering samt tydlighet i undervisningen. Utifrån diskussionen är alla elever olika och lärarna behöver anpassa elevens behov.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares idéer och tillämpning av formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt vilken typ av formativ bedömning lärarna anser hjälper eleverna bäst i deras lärande. Till studien hör följande frågeställningar: (1) Vilka idéer, värderingar och normer kännetecknar lärares uppfattning om formativ bedömning och dess tillämpning i undervisningen? (2) Vilken typ av formativ bedömning anser idrottslärare hjälper eleverna bäst i sitt lärande? (3) Vilka skillnader finns mellan idrottslärare i deras användning och konceptualisering av formativ bedömning? Studiens kvalitativa ansats har resulterat i semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa (IH) i årskurs 7-9.  Kopplingen mellan ämnet IH och idrottsrörelsen befästs bland annat genom att lärarna beskriver hur de hämtat mycket av sin inspiration kring återkoppling från föreningslivet. Det är främst den direkta och muntliga formen av återkoppling (feedback) som används och anses ha stor effekt på elevernas lärande. Motiveringen handlar om att förmågorna inom IH oftast synliggörs på sekunder och det är där och då lärarna ska stötta eleverna framåtsyftande. Lärarna ser självbedömning och kamratbedömning som problematiskt. De relaterar främst till aspekter av tid, planering och elevernas förmåga att bedöma varandra. Studien synliggör även exempel på framgångsfaktorer för när den formativa bedömningen fungerar bäst.

Eftersom att ungdomar inte rör på sig tillräckligt har en trend bland skolor i Sverige utvecklats att implementera pulsträningspass, bland annat med avsikt att främja elevers hälsa. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen av hur elever upplever det hälsofrämjande arbetet på pulsträningspass i jämförelse med det hälsofrämjande arbetet på idrottslektioner. Undersökningen utgick från en kvalitativ hermeneutisk metodansats genom att tolka elevers upplevelser med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studiens utgångspunkt baserades på Albert Banduras Social Cognitive Theory om hur beteenden kan förändras genom samspel mellan omgivningen och individen. Nio högstadieelever från en skola som har implementerat pulsträningspass intervjuades. Datamaterialet kategoriserades i teman över hur elever upplevde (1) hur deras hälsa främjades och (2) deras förväntade effekter. I båda fallen jämfördes upplevelser av pulsträningspass med upplevelser av idrottslektioner. Resultatet visade att intensitetsnivån, förmedling av teoretiska kunskaper och den sociala omgivningen var tre teman som skiljde sig beträffande hur hälsan främjades mellan passen och lektionerna. Fysiska, studierelaterade och sociala effekter var tre teman av elevers förväntade effekter som skiljde sig mellan de två olika aktiviteterna. Studien kom fram till att pulsträningspassen kan fungera som ett betydelsefullt komplement till idrottslektionerna. Men problematik kan uppstå om idrottsämnet inte upplevs lika motiverande och lekfullt som pulspassen eftersom betydelsefulla värden gällande hälsa i idrottsämnet då kan nedvärderas hos elever. Medvetenhet hos lärare om att de förväntade positiva effekterna kan fungera som incitament samtidigt som de negativa effekterna kan verka som hinder för elevers fysiska aktivitet är betydelsefullt för att kunna forma en undervisning som kan främja elevers hälsa. / As a result of physical inactivity among adolescents, Swedish schools have implemented “pulsträningspass”, a physical activity with pulse surveillance with the intention to promote students’ health. The aim of the study was to increase the understanding of how students experience health promotion in pulsträningspass in comparison with it in physical education. The study was based on a hermeneutic approach. It involved interpreting students’ experiences using semi-structured interviews. The investigation was guided by Albert Bandura’s Social Cognitive Theory about how behavior can be changed by interaction between the environment and the individual. Nine students from a secondary school that had implemented pulsträningspass were interviewed. The data were categorized regarding how students experienced (1) how their health was promoted, and (2) their outcome expectations. In both cases, pulsträningspass responses were compared with physical education responses. The results showed that: level of intensity, mediation of theoretical knowledge and the social environment differed regarding how their health was promoted between the pulsträningspass and the classes. Physical, study-related and social effects were three themes of students’ expected outcomes that differed between the two activities. Pulsträningspass can operate as a significant complement to physical education. However, problems can appear if physical education is not as motivating or playful as pulsträningspass, since students can then downgrade significant values regarding health in physical education. Awareness by teachers that positive outcome expectations can function as incentives while negative outcome expectations can work as obstacles for the students’ physical activity is important. It can help teachers to form an education that can promote students health.

Uppsatsen undersöker vilken inställning gymnasielärare har till ämnet idrott och hälsa. Tanken om detta har skapats från de historier som författaren har tagit del av, där lärare i ämnet idrott och hälsa har berättat hur andra lärare har haft en problematisk syn på ämnet och behandlat det därefter. För att få svar på ifall inställningen går att hitta på flera gymnasier, så används semi-strukturerade intervjuer som metod. Urvalet består av gymnasielärare på svenska gymnasieskolor som också utgör en heterogen grupp; det vill säga att där blandas ålder, kön, yrkeserfarenhet, ämnen de undervisar och är utbildade i samt vilken skola de tillhör. Svaren från intervjuerna presenteras i en resultatdel, och resultaten visar att majoriteten av de intervjuade, men även andra personer, verkar ha en problematisk syn på ämnet idrott och hälsa. I analysdelen så används professionsteorin, elevers syn, idrottsämnets historia samt läroplaner för att tolka resultatet. Slutsatsen är att skälen till en problematisk syn på ämnet kan vara en bristfällig förståelse för ämnets innehåll, en fördom från de gamla kursplanerna som inte har uppdaterats med innehållet i dagens kursplaner eller en oförståelse för att se praktisk erfarenhets hemhörighet i professionen.