Idag kan det vara problematiskt att bedöma och betygsätta elever i alla ämnen. Idrott och hälsa är ett komplext ämne där bedömning och betygsättning blir extra svårt eftersom det är ett praktiskt ämne som ska bedöma elevers rörelsekvaliteter. Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med formativ och summativ bedömning i gymnasieskolan, samt beskriva hur lärare tolkar sitt arbete med bedömning och betygsättning utifrån ett jämlikhetsperspektiv, inkluderingsperspektiv och för en likvärdig bedömning. För att besvara studiens frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, samt Lindes (2021) läroplansteori för att analysera resultatet från deltagarnas intervjuer. Resultatet visade att lärare tolkar formativ bedömning som en viktig del för elevernas lärande. I realiseringsarenan användes denna bedömning som ett verktyg för elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen som en helhetsbedömning. I transformeringsarenan tolkade lärarna att det är praktiska kunskaper som ska väga tyngst vid bedömningar. Lärarna fastställde att klimatet i idrottshallen är nyckeln för att eleverna ska inkluderas och att det var deras uppgift att skapa det. Lärarna försökte skapa relationer med eleverna i realiseringsarenan. Dessutom ansåg lärarna att likvärdigheten är ett omöjligt uppdrag, men att de ständigt försökte nå så likvärdiga bedömningar som möjligt[AH1] .  [AH1]Likvärdiga betyg? det är väl bedömningen som skall vara likvärdig?

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur lärare i idrott ochhälsa upplever och arbetar med inkluderande och differentierad undervisningsom tillgodoser elevers behov och förutsättningar i olika lärmiljöer. Studienbygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olikaskolor som är behöriga i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från följandefrågeställningar: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med att skapa eninkluderande och differentierad undervisning? Hur samarbetar de medspeciallärare/pedagoger? Vilka utmaningar stöter de på för att skapa enlikvärdig utbildning? De teoretiska utgångspunkterna som studien har utgåttifrån är tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska myndigheten ochsom analysverktyg har en tematisk analys använts för att hitta olika teman iresultatet. Resultatet som framkom i studien visade på att samtliga lärareansåg att de gjorde sitt bästa för att skapa en inkluderande och differentieradundervisning men faktorer som tid, resurser och tillgängliga lärmiljöer harstor påverkan hur lärarna kan arbeta med att skapa en god undervisning.Resultatet visade även att de flesta lärarna inte hade något samarbete ellerkontinuerlig kontakt med speciallärare och elevhälsoteam samt att lärarnaansåg att speciallärarnas kunskap och engagemang inte sträcker sig ut tillidrott och hälsa undervisningen.

Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare-elev och elev-elev har stor betydelse för elevers lärande, motivation och välmående i skolan (Aspelin 2015). Denna studies syfte var att undersöka idrott och hälsa lärares syn på relationsskapande i ämnet idrott och hälsa och dess betydelse för lärande inom ämnet samt hur lärarna beskriver att de arbetar med relationsskapande i undervisningen av idrott och hälsa. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av en semistrukturerad intervjustudie med sex verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Empirin analyserades med hjälp av Nel Noddings (2015) teori om omsorgsfulla relationer samt begreppen modellering, dialog, praktik och bekräftelse. Studiens resultat visar att samtliga lärare är överens om att relationer är oerhört betydelsefulla i ämnet idrott och hälsa och har stor betydelse för elevernas deltagande och kunskapsutveckling.  Lärarna möjliggör relationsskapande mellan sig själva och elever genom samtal, engagemang och omsorg samt genom att intressera sig av eleverna och deras intressen. Gruppindelningar, samarbetsövningar och organiserande av aktiviteter identifierades som strategier för att bygga relationer mellan eleverna sinsemellan i undervisningen. Slutsatser som kan dras av studien är att relationsskapande är en ständigt pågående process som också visar komplexiteten kring relationsskapande och dess utmaningar i skolans värld.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

The background to this study is based on a curiosity about how high school students experience the use of digital tools in the teaching of sports and health. This purpose is very current and of particular relevance because today's society is undergoing a tangible digitization process that affects society to a great extent. The purpose of the study was to investigate high school students' views on the use of digital tools in the subject of sports and health, connected to the main purpose there are two central questions that deal with motivation connected to the use of digital tools in the subject of sports and health. The study has a qualitative approach with focus group interviews and through analysis of the result three different categories was created, partly that the high school students feel that the use of digital tools can promote more enjoyable teaching. The high school students also felt that the digital tools are not used optimally, the last category was about the students feeling that the use of digital tools in the subject of sports and health can contribute to an increased performance-based teaching environment. Through discussion of the results in connection with previous research, some conclusions can be drawn, including that the physical education profession should develop its competence regarding how to interact with digital tools in a pedagogical way with the students in focus and that the digital tools create more engaged students who take to themselves knowledge.

Syftet med studien var att undersöka elevers föreställningar om ämnet idrott och hälsa och hur de föreställningarna kan kopplas till motivationen för att delta i ämnets centrala innehåll. Då cirka sex procent av alla barn och ungdomar deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa (Dartsch, Norberg &amp; Pihlblad 2017) eftersträvas mer kunskap om ungdomars föreställningar om ämnet. En kvalitativ metod användes i form av gruppintervjuer där totalt tolv elever intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Self- determination theory (Deci &amp; Ryan 2008). Studiens resultat visade att eleverna har ömsesidiga föreställningar om ämnet och de centrala innehållen samt hur de motiveras till att delta i undervisningen. Eleverna föreställde ämnet som roligt, aktivt, paus från övriga ämnen och givande men kunde också vara utpekande och ibland enformigt innehåll. Motiverande faktorer för att delta i undervisningen är gemenskapen med sina klasskompisar, att få ett önskvärt betyg men även av att lära sig nya saker. Vidare visade resultaten att läraren och gruppen har en stor betydelse för att känna trygghet och därmed våga utmana sina kunskaper och förmågor. Dessutom har ämnet stor fokus på det centrala området rörelse och innefattar till stor del bollsporter som upplevdes gynna en viss grupp elever som utför dessa aktiviteter på fritiden. De elever som inte är aktiva på fritiden eller är vältränade har svårare att lyckas i undervisningen och få ett önskvärt betyg.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande? Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever.  Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande. Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. / Aim and research questions: The aim of the study is to examine high school students' perception of their own mental health. The study also aims to investigate students' perception and need for mental health education within the school subject Physical Education. The study's questions are the following: 1. How do high school students describe their own mental health? 2. What is the differences between girls' and boys' perception in terms of their mental health? 3. What percentage of high school students believe they are in need of education about mental health? 4. What percentage of high school students consider that the education regarding mental health within the subject Physical Education is adequate and perceived as health-promoting? Theory and method: The study's approach is quantitative and the method of data collection consists of a questionnaire. The questionnaire explores high school students' mental health in relation to Antonovsky's KASAM theory and aspects that affect students' perception and need for education about mental health within the school subject Physical Education. A total of 270 high school students participated in the study. Results: The high school students rate their own mental health status as "average", of which boys estimate their mental health status slightly higher than girls. The majority of the high school students believe that they are in need of education regarding mental health within the subject Physical Education. More than two-thirds of high school students believe that the education about mental health is adequate and health-promoting. Conclusions: The survey's conclusions are that high school students' perception of their own mental health leans more towards a worse rather than a better. The accompanying consequence that girls estimate their mental health as slightly worse than boys indicates that more focus is required on girls in school. The study indicates that today's education about mental health should improve. Furthermore, efforts are required from municipal and state authorities which in turn will give teachers the opportunity to develop their teaching method in the form of various resources. Teaching the subject Physical Education should aim to develop students' mental health regardless of their mental health status in order to promote and maintain health. Ultimately, these factors contribute to better public health.

Syftet med vår studie var att undersöka idrottslärare på mellanstadiet och deras uppfattningar om betydelsen av fasta lokaliteter och lösa redskap för genomförandet av idrottsundervisning. I arbetet utgick vi från tre olika teoretiska utgångspunkter, dessa teorier var ramfaktorteorin, the theory of affordance samt the theory of loose parts. I studien använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade sex idrottslärare som var verksamma på skolor i södra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv ansats. Kategorierna vi utgick ifrån i analysen var fasta lokaliteter, lösa redskap och yttre faktorer, vilka härstammar från de teoretiska utgångspunkterna the theory of affordance, the theory of loose parts och ramfaktorteorin. Resultatet i studien visade att idrottslärarna vi intervjuade upplevde att de fasta lokaliteterna och lösa redskapen hade en stor påverkan i planeringen och genomförandet av idrottsundervisningen. Med hjälp av goda fasta lokaliteter och lösa redskap upplevde idrottslärarna att elevernas engagemang och aktivitetsnivå ökade i idrottsundervisningen. De konsekvenser som kan uppstå av att idrottslärare inte har tillgång till goda fasta lokaliteter och lösa redskap, är att kvaliteten på undervisningen sjunker. Därför är det viktigt att idrottslärarna ges bra förutsättningar i sin undervisning i form av fasta lokaliteter och lösa redskap, för att kunna främja alla elevers rörelsebehov.

Med ett stort uttryckt behov av fler idrottshallar i Stockholms stad och begränsade kommunalaresurser har genomförandeformen OPS, Offentlig Privat Samverkan, lyfts fram i politiska diskussionersom ett alternativ för framtida investeringar. Upphandlingsformen är relativt ny och av en liten utbredning i Sverige med det mest omtalade projektet Nya Karolinska Solna. OPS saknar idag en entydig definition men kan förklaras som en vidareutveckling av mer traditionella genomförandeformer. I samverkan med en offentlig part tar den privata aktören ett helhetsansvar i ett infrastrukturprojekt genom planering, byggande, drift och underhåll över en längre tid. Projektetfinansieras även av den privata parten medan det offentliga sedan betalar återkommande ersättningar enligt avtalet som ofta sträcker sig över 20 år, likt en delbetalning. Drivkrafterna för upphandlingsformen består till stor del av en tro om effektivisering genom olika incitament samt möjligheten för det offentliga att initiera projekt trots en avsaknad av budgetmedel. OPS lämpar sig dock inte för alla typer av projekt utan rätt projektförutsättningar krävs för att kunna dra nytta av genomförandeformens fördelar. Detta kandidatexamensarbete genomfördes därav med syftet att undersöka huruvida OPS lämpar sig för nybyggnationer av idrottshallar ämnade för breddidrott i Stockholm. Utifrån den bakomliggande teorin inom ämnesområdet samt verkliga erfarenheter så lämpar sig inte OPS för byggandet av enskilda idrottshallar av en enklare karaktär. Detta då sådana projekt inte uppnår den kapitalvolym och riskfylldhet som är grundläggande faktorer att beakta vid valet av genomförandeform. Investeringar i större anläggningar som exempelvis planeras på ett område medosäkra markförhållanden skulle däremot kunna vara av sådan typ att genomförandeformens nyttor är mer tillämpbara. Det kontinuerliga byggandet av idrottshallar i det befolkningsökande Stockholm skulle även kunna utveckla framtida OPS-förfaranden inom sektorn ifall sådana genomförandebeslut fattas av de styrande politikerna. Vid skrivtiden av detta arbete råder det ingen kommunalpolitisk konsensus gällande OPS-lösningar, vilket kan innebära en risk för OPS-projekt och dess långa avtalsperioder. Upphandlingsformen är ett av många alternativ för den offentliga beställaren och större investeringsbeslut bör analyseras närmare i en förstudie. I de fall där OPS är ett alternativ kan olika genomförandeformer jämföras genom en Value For Money-analys för att bedöma vilken typ av upphandling som är mest lönsam. Detta för att nyttja samhällets resurser effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. / This Bachelor thesis was produced in the purpose to discover wether a Public Private Partnership, in Sweden named as OPS – Offentlig Privat Samverkan, is suitable for projects regarding indoor sportfacilities destined for the common sports in Stockholm. Due to the great need of these sport facilitiesin the municipality and with limited governmental resources, OPS has surfaced as a potentional solution to approach this problem. This type of public procurement has, by the time writing, not been conducted in Sweden to a great extent with the most debated example being the hospital Nya Karolinska i Solna. The procurement OPS lacks a standardized definition but can be explained as a development of the more traditional types of public procurements. Instead of just building or maintaining the asset the private part takes an overall responsibility for the public investment through planning, construction,operation and mantainance as well as the initial financing. The public client then makes paymentsover the contract term and compensating the private finance company for their investment andother costs. The potential benefits regarding OPS is mainly in the belief of an increased efficiency that can be profitable but also the possibility for the public sector to initiate projects despite a lack ofbudgetary resources. However, OPS is not suitable for every type of infrastructure project. The right project characteristics are required to be able to benefit from the procurement, such as a larger need of resources and higher risk. Based on the underlying theory and experiences, OPS is not suitable for the construction of indoorsports facilities of a simpler character. Such projects do not achieve the volume of capital and riskiness that are fundamental factors to consider when choosing the type of procurement. Investments in larger facilities that are, for instance, planned in an area with uncertain soil conditions would on the other hand, be of such a type that the benefits with the method are more applicable.The continuous construction of sport facilities in Stockholm with its steadily increase of inhabitantscould also develop future models in the field of OPS. This type of development would of course onlybe made possible by decisions from the governing politicians. At the time of writing this bachelor thesis, there is no municipal consensus regarding OPS as a solution, which may entail a risk with OPSprojectsand their long contract periods. The procurement form is one of many alternatives for the public part and major investment decisions should be analyzed in a more detailed pilot study. In cases where OPS is an option, different forms ofimplementation can be compared through a Value For Money analysis to asses which type ofprocurement is most profitable. This is to make sure that society’s resources are used efficiently froma socioeconomic perspective.