Situationen inom idrott och hälsa och dess bedömningspraktiken har påverkat av den förändring av styrning som skett i det svenska skolsystemet. Det som styrdokument och läroplaner har formulerat används inte alls på samma sätt som de är menade att göra i praktiken, i och med att det skett en decentralisering av ämnet och innehållet får bestämmas på lokal nivå. Syftet med vår litteraturstudie är att, genom tidigare empirisk forskning identifiera den otydlighet som finns inom kursplansnivå, lärarperspektiv och elevperspektiv på bedömning. För att nå vårt syfte gjordes sökningar i tidskrifter och urvalet blev 23 artiklar som kategoriseras in en nivå och två perspektiv och analyserades. Resultatet visade att det råder en otydlighet med bedömning på kursplansnivå, lärarperspektiv samt elevperspektiv. Slutsatserna som studien kommer fram till är att det finns en balansgång i bedömningspraktiken. Studien lyfter även fram behovet av vidare forskning för att förstå bedömningspraktiken som helhet, för att på så sätt få mer förståelse för balansgången.

En trygg lärandemiljö är en förutsättning för elevernas deltagande och attityd till ämnet idrott och hälsa. Trots det har Skolinspektionen (2018) vid en nationell kvalitetsgranskning identifierat att hälften av skolorna brister i att åstadkomma en trygg lärandemiljö. Det har bidragit till att en femtedel av eleverna inte deltar i undervisningen samt har negativa attityder till idrott och hälsa. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning belysa den praktiska innebörden av begreppet ”en trygg lärandemiljö”. För att besvara syftet har två forskningsfrågor formulerats, 1) vad kan läraren göra för att skapa en trygg lärandemiljö för varje elev? och 2) vilka faktorer anger elever som viktiga i skapandet av en trygg lärandemiljö?Utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier har studien inkluderat 20 artiklar för att besvara forskningsfrågorna. I dataanalysen har vi konstruerat teman och mönster utifrån studierna som sammanställts i artikelmatrisen (se bilaga B). Resultatet av litteraturstudien visar på lärarens möjligheter att tillämpa olika pedagogiska modeller för att främja en trygg lärandemiljö. De faktorer som eleverna anser påverka deras attityd och upplevelse av trygghet har de i studierna belyst fem huvudsakliga områden: motivation, påverka innehåll, variation, glädje och tillhörighet samt omklädningsrummet. Vår slutsats är att arbetet för en trygg lärandemiljö är komplext och viktigt. En lärares förmåga att vara lyhörd och flexibel och med en positiv inställning möta eventuell problematik är viktigt i arbetet för en trygg lärandemiljö.

One of the important tasks of the school is to provide students with the conditions to participate. Young people with intellectual disability have less favorable conditions for participation in physical activities than other peers. Physical activities can contribute to increased health and quality of life for these young people. The study aims to generate increased knowledge about students own experiences of participation in physical education and health-promoting physical activities. Research questions: What experiences and expectations of participation in health-promoting physical activities in physical education and in leisure time, students tell about? What factors in teaching and leisure appear to be central to creating the conditions for student participation in health-promoting physical activities? In order to gain increased knowledge about students' own experiences of participation, qualitative interviews were chosen as the survey method. Six individual interviews were conducted, transcribed and analyzed based on a narrative approach and the questions were designed based on a participation model, with six aspects of participation. The results of the study are presented through six different narratives based on the participation aspects, and were also analyzed based on them, and even the Sense of coherence theory. The study's results indicate that the students experience good participation in physical education and experience physical activities as fun and meaningful even outside school. This compared with less participation and meaningfulness earlier in compulsory school. The students now experience interaction, that they are accepted and have equal relationships with other young people in the group. Students get to experience, recognition through positive encouragement, responsiveness to their needs from the teacher. They experience a varied teaching content that is comprehensible and manageable and which they can influence. Central to the participation is an accessible teaching in physical education that meets students together and have the conditions to develop an engagemen / En av skolans viktigaste uppgifter är att ge elever förutsättningar att vara delaktiga i undervisningen och samhällslivet. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har mindre goda förutsättningar till delaktighet i fysiska aktiviteter än andra jämnåriga. Fysiska aktiviteter kan bidra till en ökad hälsa och livskvalitet för dessa ungdomar. Studien avser att generera en ökad kunskap kring elevers egna upplevelser av delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och hälsofrämjande fysiska aktiviteter. Frågeställningar: Vilka upplevelser och förväntningar av delaktighet i hälsofrämjande fysiska aktiviteter i ämnet idrott och hälsa och på fritiden, berättar elever om? Vilka faktorer framstår som centrala för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan och i fysiska aktiviteter på fritiden? För att få en ökad kunskap om elevers egna upplevelser av delaktighet valdes kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Sex individuella intervjuer genomfördes, transkriberades och analyserades utifrån ett narrativt förhållningssätt och frågorna är utformade utifrån SPSM:s delaktighetsmodell med sex aspekter av delaktighet. Studiens resultat presenteras i form av berättelser vilka utarbetats utifrån delaktighetsmodellen. Berättelserna analyserades även utifrån denna samt teorin KASAM. Studiens resultat pekar på att eleverna upplever en god delaktighet i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan i jämförelse med en mindre upplevd delaktighet tidigare under grundskolan. Eleverna upplever samhandling, att de är accepterade och har jämlika relationer med andra ungdomar i gruppen. Eleverna får uppleva erkännande genom positiv uppmuntran, lyhördhet för deras behov från läraren. De upplever ett varierat undervisningsinnehåll som är begripligt och hanterbart utifrån elevernas förutsättningar och som de kan påverka. Centralt för delaktigheten är en tillgänglig undervisning i ämnet idrott och hälsa som bemöter och utvecklar elever på ett sätt så att de på egen hand och tillsammans med andra får förutsättningar att utveckla ett engagemang. Ett engagemang som i sin tur gör att eleverna förhoppningsvis upplever en meningsfullhet i att vara delaktiga i fysiska aktiviteter även på fritiden.

Ungdomar når inte upp till rekommenderade dosen av fysisk aktivitet, den psykiska ohälsan har ökat, samtidigt som många ungdomar inte trivs i skolan. Idrottsämnet som innefattar undervisning om hälsa har visat sig betona den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala hälsan. Elever riskerar då att inte få tillräckliga kunskaper om hälsa som ett holistiskt hälsoperspektiv kan bidra med. Idrottsämnet har även historiskt betonat den fysiska hälsan. Läroböcker kan användas som verktyg i undervisningen och främja kunskaper om exempelvis hälsa. Syftet med studien har således varit att undersöka hur hälsa skildrats i gymnasieläroböcker författade åren 1988 och 2012. Det har visat hur mycket utrymme och på vilket sätt olika typer av hälsa beskrivits i läroböckerna. Frågeställningarna har varit: Vilka hälsodiskurser kan urskiljas och hur skildras de i läroböckerna? Vad finns det för likheter och skillnader gällande skildringen av hälsa i läroböckerna och vad kan det få för eventuella didaktiska konsekvenser i undervisningen? Diskursanalys har använts som metod i kombination med en hälsoteori med sedan tidigare identifierade hälsodiskurser. Även en komparativ metod har använts för att jämföra likheter och skillnader i läroböckernas hälsoskildring. Resultatet visar att flera hälsodiskurser har identifierats, där fysiologidiskursen och riskdiskursen dominerar. Fördelningen av hälsodiskurser var liknande i läroböckerna. Läroboken från år 2012 var mer detaljerad i skildringen av hälsa än läroboken från år 1988. Läroböckerna utgår från WHO:s definition av hälsa, dock skiljer sig hälsoskildringen. Läroboken från år 1988 domineras av den fysiska hälsan, och när psykisk och social hälsa skildras är det endast i relation till fysisk aktivitet. I läroboken från år 2012 får den fysiska hälsan mest utrymme, men hälsoskildringen är mer holistisk, när exempelvis psykisk och social hälsa skildras är det inte enbart i relation till fysisk aktivitet. Läroböckerna förhåller sig till de motsvarande läroplanerna Lgy 70 och Lgy 11. Lärare och elever bör vara kritiska till innehållet i läroböckerna, då de förmedlar olika hälsoideal som på olika sätt kan kategorisera elever. Kommunaliseringen kan ha en påverkan hur hälsa skildras i undervisningen. Läroboken från år 1988 kan i stor grad likställas med forskningsläget där det problematiserats att den fysiska hälsan dominerat. Lärobok från år 2012 motsäger sig en majoritet av forskningsläget då den förmedlar hälsa mer holistiskt, vilket kan främja en god kunskap om hälsa hos elever, i nuet och även i framtiden.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i år 7-9 motiverar sitt val av bollspel som moment i relation till kursplanen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kursplanen och det centrala innehållet i idrott och hälsa? På vilket sätt motiverar idrottslärare i år 7-9 bollspel i relation till kunskapskraven i idrott och hälsa? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är den salutogena KASAM-modellen. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare kunskap och förståelse för frågeställningen. Metoden som valts är semistrukturerade intervjuer där rapportförfattarna utgår från förutbestämda frågor men kan även ställa följdfrågor utifrån respondentens svar. Samtliga respondenter arbetar i år 7-9 i fyra olika kommunala grundskolor i en storstad i Sverige. Resultat Bollspel motiveras utifrån att elevernas samarbetsförmåga främjas och att roliga bollspelslektioner kan motivera elever till fysisk aktivitet. Genom att få utöva olika bollspel kan elever lära sig olika komplexa rörelser och få en grund i flera bollsporter. Elever bedöms i hur väl de deltar och hur väl de anpassar sina rörelser till olika aktiviteter. Utöver det bedöms elever i om de kan förebygga skador och beskriva risker som finns i bollspelet samt huruvida de kan sätta upp mål och planera sin träning. Slutsats Denna studie förstärker bilden av att bollspel är frekvent förekommande i idrottsundervisningen. Bollspel är ett bra sätt för eleverna att lära sig att kombinera olika kroppsdelar i de bollspelen som förekommer i undervisningen. Bollspel kan främja fysiska förmågor som kondition och styrka men även dansförmåga. Det framkommer dock att bollspelet kan inverka negativt på grund av tävlingsmomentet. Resultatet indikerar även att kursplanen är otydlig och lämnar utrymme för tolkningar vid bedömning.

Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv. Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoomdär vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklassereller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användest ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker. Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elevermöjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade sammamöjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader. Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever somvar mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv. / Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor lifeelement can function as an integration arena for the development of language, knowledge andculture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor lifeeducation can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect theirattitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life. Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom wherewe interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatoryclasses or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiencesof nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM andsociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performedusing thematization. Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries incomparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students andteachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to theexperience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance totry out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likelyto engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students. Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and theymay generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Thosewho were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. Thestudents' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception ofoutdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access tonature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.

Bakgrund: Motivation är något som behövs för att utöva en prestation, motivationen är även något som är väsentligt i skolan. Men hur ser motivationen ut idag och var kommer den ifrån? Efter min vfu period började jag se att elevernas motivation grundades i att få bra betyg istället för kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers generella motivation i Idrott och Hälsa samt om det finns något samband mellan olika motivationsformer under lektionstid och eleverna fysisk aktivitet efter studietid. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ undersökning och en enkätundersökning som besvarades av 57 elever på en högstadieskola. Resultat: Resultatet som framgick var att den generella motivationen hos elever var bra (m=3,6). Tjejer (m=3,8) hade en högre generell motivation än killar (m=3,4).                 Det starkaste sambandet var mellan integrerad reglering och fysisk aktivitet efter studietid (r=0,77) även sambandet mellan identifierad reglering och fysisk aktivitet var starkt (r=0,66). Skillnaden mellan tjejer och killar var stor vad gäller samband och varierade noterbart. Diskussion: Resultaten visar att motivationen hos eleverna är bra men att tjejer har högre generell motivation till ämnet idrott och hälsa än killar som går emot forskningen, vilket kan bero på idrottskultur i staden där studien utfördes. Studien visade även att det finns positiva samband mellan motivationsformer och fysisk aktivitet efter studietid. Mellan könen varierar det väldigt mellan sambanden

Bakgrund: De senaste 50 åren har oron kring kroppskontakt mellan lärare och elev ökat vilket gjort att många pedagoger har ändrat i sitt utformande av undervisningen. Detta för att lärare vill skydda sig mot anklagelser utifrån om kroppskontakten går till på rätt sätt mellan lärare och elev. Syfte: Studiens syfte var att få förståelse för hur gymnasielärare i idrott och hälsa uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt med elever i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt fyra utbildade gymnasielärare. Med hjälp av Foucaults begrepp diskurs och styrningsmentalitet kunde det insamlande materialet analyseras för att ge förståelse för lärares uttalanden om, och strategier för hur de hanterar kroppskontakt med eleverna i sin undervisning gällande musik och rörelse samt dans. Resultat: Studien visade att lärare uttalade sig om att de använde sig av kroppskontakten i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans för att utövandet kräver det och för att uppnå lärande hos eleverna. Lärarna talade om att de behövde bygga upp en stark tillit för att möjliggöra kroppskontakt där undervisning i rörelse till musik samt dans var på vårterminen och lärarna planerade innehållet utifrån de individuella eleverna. Resultatet i studien visade också att lärarna dansade på avstånd och under korta stunder med eleverna samt korrigerade eleverna hur utförandet går till. Lärarna vävde också in kroppskontakten efter ett tag med eleverna i undervisningen och försökte avdramatisera detta undervisningsinnehåll för att möjliggöra kroppskontakten. Slutsats: Studiens resultat hade likheter med tidigare forskning inom området kroppskontakt i ämnet idrott och hälsa. Detta utifrån hur lärarna uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt i ämnet i stort. Mer forskning i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans behöver göras för att få en säkrare och en mer allmängiltig bild över hur lärare i idrott och hälsa arbetar med kroppskontakt. Vilket möjliggör ännu mer vägledning för andra lärare i deras arbete när det gäller detta område i undervisningen. / Background: In the last 50 years concerns about body contact between teacher and student have increased, which have caused that many pedagogues change the way they design their teaching. This is because teachers want to protect themselves against accusations if the bodycontact is done in the right way between teacher and student. Purpose: The purpose of the study was to gain understanding of how high school teachers in physical education talk about body contact and how they design strategies in relation to bodycontact with the students in the subject content of movement to music and dance. Method: The study used qualitative semi-structured interviews with a total of four highschool teachers. With the help of Foucault's concepts of discourse and governmentality the collected material could be analyzed to provide understanding of teachers talk about, and strategies for how they handle body contact with students in their teaching regarding music and movement and dance. Results: The study showed that teachers talked about that they used body contact in the subject content movement to music and dance to achieve learning among the students and because the exercise requires it. The teachers gave expression that they needed to build a strong trust to be able to use body contact, so the teachers planned teaching in movement to music and dance in the spring term and planned the content based on the individual students. The results of the study also showed that the teachers danced with distance and for short moments with the students and corrected the students on how the performance is done. The teachers also used the body contact after a while with the students in the teaching and tried to de-dramatize the teaching content to be able to use body contact. Conclusion: The result of the study is similar to previous research in the field of body contactvin the subject physical education. This based on how the teachers talked about body contact, and design strategies in relation to body contact in the subject in general. More research in movement to music and dance must be done to get a safer and more general picture about how teachers work in physical education with body contact. Which would make even more guidance for other teachers in their work regarding this area of teaching.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.