Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

Syftet med denna examensuppsats är att synliggöra högstadieelevers upplevelser och deltagande i skolämnet idrott och hälsa (IDH). Detta med utgångspunkt i motivationsteorin självbestämmandeteorin (SDT). Metoden som används i denna uppsats är kvalitativa intervjuer. Totalt utfördes 6 intervjuer med 7 olika elever från 2 skolor i sydvästra Skåne. Den tidigare nationella och internationella forskningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet. Flera av dessa vetenskapliga studier synliggör att det är möjligt att öka elevers deltagande och motivation till ämnet genom att förändra olika aspekter i lärandet som gör eleverna nyfikna och mer motiverade. Resultatet visar att de flesta elever har en externt reglerad motivation som regleras av främst belöning i form av närvaro och betyg. Resultatet visar att det finns flera olika skäl till låg motivation till ämnet. De viktigaste aspekterna som redovisas är ämnesinnehåll, lärarens egenskaper, kommunikation och bedömning samt sociala och kulturella aspekter i lärandet. Mot bakgrund av dessa diskuteras elevers upplevelser av IDH, faktorer som påverkar deltagandet i ämnet samt vad lärare kan göra för att öka elevers deltagande och motivation till ämnet. / The purpose of this master thesis is to make visible the experiences and participation of high school students in the school subject physical education and health (PEH). This is based on the motivation theory self-determination theory (SDT). The method used in this essay is qualitative interviews. 6 interviews were performed with 7 different students from 2 schools in southwestern Skåne. Previous national and international research identifies several factors that affect students' motivation for the subject. Several of these scientific studies make it clear that it is possible to increase students' participation and motivation in the subject by changing various aspects of learning that make students curious and more motivated. The results show that most students have an externally regulated motivation in connection to attendance and grades as well as there are several different reasons for low motivation for the subject. The most important aspects in this regard are subject content, the teacher's characteristics, communication and assessment as well as social and cultural aspects in learning. Finally, the thesis discusses students 'experiences of IDH, factors that affect participation in the subject and what teachers can do to increase students' participation and motivation in the subject.

Problem: Barn och ungas psykiska hälsa har fått stor uppmärksamhet, då forskningen tyder på att den blir allt sämre. Forskningen tar upp faktorer som ökad ångest, depression och psykisk obalans bland barn och unga men också ungas brist på fysisk aktivitet samt att användningen av sociala medier har ökat. Forskningen tyder även på att skolresultaten blir sämre. Skolan som arena är unik då alla barn och unga befinner sig i skolan under större delen av sin uppväxt oavsett socioekonomisk status samt levnadsförhållande. Hur kan skolan på bästa sätt förebygga psykisk ohälsa bland eleverna i Båstad kommun?  Syfte: Att få en tydligare bild över ungdomarnas mående i Båstad kommun och identifiera hälsofaktorer som kan kopplas till elevernas psykiska hälsa när det gäller både positiva och negativa effekter och deras relationer till varandra. Utifrån detta är min förhoppning att komma fram till vad skolan faktiskt kan bidra med för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Metod: En empirisk undersökning i form av en kvantitativ digital enkät på elever i årskurs 6-9 som går i grundskolan i Båstad kommun Resultat: Studien kom fram till att de flesta elever upplever att deras hälsotillstånd är bra, men är man tjej och går i årskurs 8 verkar man må sämre. Eleverna i Båstad är aktiva på många plan efter skoltid så som användning av sociala medier, goda sociala relationer, lägger ner tid på skolarbete samt är fysisk aktiva vilket enligt forskningen är positivt för hälsan. Det jag kom fram till som var negativ var brist på rekreation hos eleverna, dvs de var för aktiva på alla plan för att gynna sin psykiska hälsa.  Slutsats: Då studiens fokus var hur skolan som arena kan göra för att främja elevers psykiska hälsa kom jag fram till tre olika delar som skolan kan fokusera på och det är 1. Elevhälsoteamets betydande roll både för eleven, pedagogerna samt vårdnadshavare.2. Rekreation under skoltid3. Mer fysisk aktivitet samt fokus på elevers hälsa under skoltid.

Syfte och frågeställningar Målet med denna studie var att undersöka hur elever upplever omklädningsrummet och omklädningssituationeni skolan samt vad som påverkar upplevelsen. Syftet med studien var således att problematisera tidigareforskningsresultat kring upplevelsen av omklädningssituationen kopplad till prestation inom ämnet samt attutifrån den förståelse som dessa resultat genererar kunna föreslå åtgärder. Utifrån detta syfte formuleradesforskningsfrågorna “Hur upplever högpresterande respektive lågpresterande elever omklädningssituationen?” samt “Vilka faktorer anser högpresterande respektive lågpresterande elever påverkar situationen?” Teori och metod Studien utfördes i form av en komparativ undersökning med sex respondenter från en gymnasieskola iStockholms innerstad. Dessa var indelade i två elevgrupper utifrån hög/låg närvaro, höga/låga betyg samttidigare idrottsbakgrund. Materialet skapades genom kvalitativa intervjuer av reflexiv och semistruktureradkaraktär, transkriberades sedan med orthographic och analyserades slutligen med inspiration från kvalitativ ochtematisk meningsinnehållsanalys. Det teoretiska ramverket för analysen bottnade i strukturalistisk,poststrukturalistisk och poststrukturalistisk feministisk teoribildning inspirerad av bland annat Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre och Jean Baudrillard. Resultat Gemensamt för eleverna i båda grupperna är att de inte använder skolans duschar och även till viss del undvikerskolans omklädningsrum. Sammanhanget kring både dusch och ombyte upplevs som mer eller mindreobekvämt, onormalt och exponerande. Det sociala sammanhanget, nakenhet i grupp och den egna kroppen iandras ögon ses som centrala faktorer. Även tidsbrist, schemaläggning och behovet att ta med sig en handdukmenas påverka. De två elevgruppernas upplevelser verkar enbart skilja sig i viss mån från varandra. Dehögpresterande eleverna ser skolämnet som något positivt, ser det fysiska rummet som bristfälligt och önskarförändringar i schemat i högre grad. De lågpresterande eleverna verkar i högre grad se handduken som ett problem. Slutsatser Den vanligaste orsaken till att undvika dusch eller ombyte verkar handla om vad som anses normalt, snarare änupplevt obehag på grund av nakenhet. De elever som har större erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolanverkar dock vara mer bekväma med både ombyte och nakenhet i grupp, något som förklaras genom habitus ochsymboliskt kapital. Nakenhet och exponering är dock centrala faktorer för vissa elever. Upplevelsen av att kroppen som både objekt och subjekt inte lever upp till de förväntade kraven skapar tillsammans med en upplevelse av övervakning och dömande blickar ett beläggande av skuld- och skam på sig själv. Ett samband mellan hög frånvaro, låga betyg, en negativ inställning till ämnet och obehag kopplat till omklädningsrummet motsägs delvis av denna studie. Det är snarare upplevelsen av normalitet i sammanhanget som påverkar valet attanvända dusch- och omklädningsrum eller inte, oavsett närvaro, betyg eller inställning. / Aim and research questions The aim of this study was to investigate how students experience their school’s changing room and whatinfluences this experience. The purpose of the study was thus to problematize previous research results regarding the experience of the changing situation linked to performance within the school subject and to beable to propose measures based on the understanding these results generate. Based on this aim, the following research questions were formulated: "How do high-achieving and low-achieving students experience the changing situation?" and "Which factors do high-achieving and low-achieving students think influence thesituation?". Theory and method The study was carried out in the form of a comparative survey with six respondents from an upper secondaryschool in inner city Stockholm. These were divided into two student groups based on high/low attendance,high/low grades and previous sports background. The material was created through qualitative interviews of areflexive and semi-structured nature, then transcribed using orthographic and finally analyzed with inspirationfrom qualitative and thematic content analysis. The theoretical framework for the analysis was rooted instructuralist, poststructuralist and poststructuralist feminist theorizing inspired by, among others, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre and Jean Baudrillard. Results Common to the students in both groups is that they do not use the school's showers and also to some extentavoid the school's changing rooms. The context surrounding both showering and changing is experienced asmore or less uncomfortable, abnormal and exposing. The social context, group nudity and one's own body in theeyes of others are seen as central factors. Lack of time, scheduling and the need to bring a towel are also said tohave an effect. The experiences of the two student groups only seem to differ from each other to a certain extent. The high-achieving students see the school subject as something positive, see the physical space as deficient anddesire changes in the schedule to a greater degree. The low-achieving students seem to see the towel as aproblem to a greater extent. Conclusions The most common reason for avoiding showering or changing appears to be about what is considered normal, rather than perceived discomfort due to nudity. However, the students who have more experience of sportsactivities outside school seem to be more comfortable with both changing and nudity in a group, something thatis explained by habitus and symbolic capital. However, nudity and exposure are central factors for somestudents. The experience that the body as both object and subject does not live up to the expected requirements,together with an experience of surveillance and judgmental looks, creates a coating of guilt and shame ononeself. An association between high absenteeism, low grades, a negative attitude towards the school subjectand discomfort linked to the changing room is partially contradicted by this study. Rather, it is the experience ofnormality in the context that influences the choice to use the shower and changing rooms or not, regardless of attendance, grade or attitude.

Att som lärare hantera en hel klass och se till allas olika förutsättningar är inte alltid lätt. Det kräver kännedom om utmaningar i det sociala samspelet. Goda relationer både elever emellan och mellan lärare och elever är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet (Skolforskningsinstitutet 2020). Syftet med denna studie är att undersöka gruppdynamik i skolämnet idrott och hälsa ur ett lärarperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade lärare i idrott och hälsa. Insamlade data analyserades genom en tematisk analys och som teoretiskt ramverk tillämpades Tuckmans teori om grupputveckling. Resultatet visar att lärare upplever gruppdynamik som viktigt i idrott och hälsa eftersom att flertalet aspekter, så som aktiviteter, deltagande, insats, inkludering och lärande kan påverkas antingen positivt eller negativt beroende på vilken dynamik som finns i klassen. Vidare visar resultatet att gruppdynamik påverkas av flertalet faktorer, vilket leder till utmaningar som lärare behöver förhålla sig till. Lärarna reflekterar och arbetar för att skapa en god gruppdynamik både i början av grupputvecklingen och kontinuerligt under kursens gång. Slutligen visar resultatet att lärarna upplever att det är viktigt att fokusera på gruppen som helhet i undervisningen då en väl fungerande grupp skapar bättre förutsättningar för individerna inom den att prestera.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka variabler som påverkar lärares syn på hälsa och på så sätt också hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: Vilken är lärares syn på hälsa? Vilken är lärares syn på hälsa, kopplat till ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna om hälsa inom ämnet idrott och hälsa? Påverkar kön, ålder och erfarenhet lärares syn på hälsa och slutligen hälsoundervisningen? Metod Studiens metod är en enkätundersökning som riktas mot undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa. Den utformades som en webbenkät som sedan publicerades via en sluten facebookgrupp vid namn Idrottslärare, samt skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Stockholm. Av de tillfrågade valde 340 lärare i idrott och hälsa att delta i studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analys av empirin valdes Antonovskys teorier: Känslan av sammanhang (KASAM) och det patogena och salutogena perspektiven på hälsa. Resultat Samtliga deltagare i studien anser att hälsa främst är fysiskt. De yngre deltagarna anser däremot att hälsa är mer holistiskt, salutogent, samt att psykiska och sociala aspekter av hälsa värdesätts högre hos yngre än hos äldre. Kvinnor och äldre har generellt en mer patogen syn på hälsa och fokuserar mer på riskfaktorer. Dessa resultat gäller för både den generella synen av hälsa och synsättet inom ämnet idrott och hälsa. Vad gäller undervisningen i hälsa så är yngre lärare mer benägna att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen än äldre. De äldre lärarna är istället mer angelägna att planera sin undervisning inom ämnet, men är även mindre benägna att ändra den efter skilda erfarenheter hos klasser och elever. Slutsats Variablerna kön, ålder och erfarenhet påverkar lärares syn på hälsa, samt hur undervisningen bedrivs inom ämnet. Lärares bakgrund påverkar alltså i slutändan undervisningen i idrott och hälsa.