I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2. Grupp 1 innehåller två klasser i årskurs 9 som valt att lägga sin undervisning inom första hjälpen redan i årskurs 7, medan Grupp 2 är en försöks grupp som också består av årskurs nio elever, men som inte haft undervisning inom momentet. I vår analys tar vi upp kopplingar mellan tidiga forskningar och jämför resultaten från enkät och intervjuundersökningen samt. Vår studie visade att förkunskaperna inom första hjälpen var bättre hos eleverna i Grupp 1, som haft första hjälpen undervisning i årskurs 7 än hos eleverna i Grupp 2. Då det inte gjorts många arbeten gällande första hjälpen undervisning i ämnet idrott och hälsa såg vi detta som en utmaning och kunskapsfrämjande för både oss och läsaren. / Our purpose in this study is to determine how students' knowledge in first aid is affected two years after training in the subject. The method we chose to make use of questionnaires and interviews, where we handed out questionnaires to 102 pupils and interviewed four teachers in physical education and health. The four primary schools that we used in our study were all located in Malmo. Through our work we used the literature to answer our questions. The four primary schools that we chose to examine were in turn divided into two groups, Group 1 and Group 2. Group 1 contains two classes in Year 9 who have chosen to put their education in first aid as early as grade 7, while Group 2 is an experimental group that also consists of grade nine students, but who have not had instruction in first aid yet. In our analysis, we discuss connections between early researches and compare the results from the questionnaire and interview survey. Our study shows that previous knowledge in first aid was better with the students in Group 1, who had first-aid instruction in 7th grade than students in Group 2. Since there has not been many works in first aid instructions in physical education and health, we saw this as a challenge and knowledge promotion for both us and the reader.

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga. Som kontrast vill flickorna ha ordning och reda, är ibland självmant passiva men oftast är passiviteten påtvingad samt att de har en misstro till den egna idrottsliga förmågan och en tilltro till pojkars förmåga. Det är också väldigt tydligt att det råder en stark könsrollsuppdelning under idrottslektionerna där både pojkarna och flickorna är medvetna om vad som uppfattas som maskulint och feminint. Inte minst syns detta då ingen anammar de egenskaper, attribut och beteende som under skolidrotten skapats och blivit synonymt med det andra könet. Det är pojkarna som dikterar och dominerar under skolidrotten där flickorna, som låter sig styras, ger legitimitet till pojkarnas dominans då de inte utmanar det genuskontrakt som existerar. / The purpose of this essay is to examine how gender is expressed during physical education in order to determine which gender is the more dominant in this environment. To help clarify the goals of the essay the following questions were proposed: “Do boy’s behavior dominate over girls behavioral traits during physical education in year nine? If so, where is this domination apparent?” A qualitative, non-participating known observation method was used to observe four classes in year nine during two lessons each in a school in Malmö. The essay is founded on Yvonne Hirdmans gender theory, gender contract and gender system where it is the male that is the contract writer and also the norm. The results of the essay show boys are more competitive, active and louder, showing a greater belief in their own athletic ability with a significantly lower belief in girl’s athletic ability. Although girls were seen as more orderly and demanded a higher degree of organization, girls put more belief in the boy’s athletic ability than themselves. Girls tend to be more passive during play which can be attributed to one of two reasons: forced passiveness from the boys domination or a voluntary passive state. It is also very clear that there is a strong gender divide during physical education, and both boys and girls are aware of what is understood as masculine and feminine. It is the boys that dictate and dominate during physical education and the girls who let them control the environment through not challenging the gender contract that exists.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun.I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan. Ett ökat inslag av det sociokulturella perspektivet i grundskolan anser vi borde bidra till ökad inlärning och social utveckling hos eleverna.

Through a discourse theoretical apparatus, this study examines Sweden's national curriculum, which is constructed for primary schools, pre-school class and leisure time classes. The study also examines the syllabus in physical education and the supplied comment material to the syllabus, the above mentioned material all valid from 1 July 2011. Using cultural researcher Marianne Winther Jørgensen's and communication researcher Louise Phillips interpretation of the political theorists Ernest Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, the study identifies several discourses in the new curriculums. The analysis shows that the curriculums writers construct their expectations through a rhetoric that is perceived as instructional and descriptive. The analysis identified eight discourses, woven into three "orders of discourse", the body, health and physical education. It also shows that the governing curriculums consider gender as a binary construct, and is therefore unprepared to the view of the exclusion of "the other", as not only an exclusion of one sex, but several. Finally, the study shows that physical education may need an additional focus on variables such as gender, sexuality, socio-economic class and nutrition.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån variationsteorin. De kritiska aspekter vi hittade var strategi för positionering, förhållandet mellan karta och verklighet, rumsuppfattning, passa kartan, tumgreppet, kartans tecken och färger, förmåga att avläsa höjdskillnader, förmåga att förstå avstånd/skala samt förmåga att använda referenspunkter. Fyra kategorier som kvalitativt skiljer sig åt har identifierats och beskrivits. Kategori 1 saknar kunskap i samtliga funna kritiska aspekter. Kategori 2 har en grundläggande strategi för hur de skall positionera sig med hjälp av kartan. Eleverna kan passa kartan till viss del och har en grundläggande förmåga att använda kartans tecken samt avläsa dess skala. Det är först i kategori 3 eleverna får syn på den kritiska aspekten kartans färger. Eleverna i kategori 3 har relativt god förmåga att passa kartan och kan i större utsträckning än kategori 2 använda sig av kartans tecken. Eleverna i kategori 3 har en utvecklad förståelse för samband mellan karta och verklighet. Det som skiljer kategori 3 från 4 är att eleverna i kategori 4 har en djupare förmåga i samtliga kritiska aspekter utom förmågan att avläsa avstånd/skala där inga nämnvärda skillnader finns mellan kategorierna. En slutsats var att det fanns en stor spridning i vad som var kritiskt i förmågan att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Det går inte att dra några större slutsatser av vår kategorisering eftersom vårt syfte var att kartlägga och inte utveckla elevernas förmåga i varje kategori. Genom att utgå från resultatet i vår studie, de kritiska aspekterna och hur de skiljer sig i de olika nivåerna, kan ett undervisningsupplägg, nästa steg i en learning study, utformas med hjälp av variationsteorin. / We have implemented a practice-based research. The aim was to identify the aspects that are critical in order to position themselves with the help of a map. The aim was also to identify the different levels of knowledge that exists in a class in 7th grade. The study's methodology is based on variation theory and elements of a learning study combined with elements of phenomenography as a research approach. The study was conducted at an elementary school in southern Sweden in a class in 7th grade with 26 students. To investigate the critical aspects in the class, we have conducted focus group interviews, a test in the form of a line orienteering, written reflections of the line orientation and observations. The collected empirical data has been analyzed and discussed on the basis of variation theory. The critical aspects we found was strategy for positioning, the relationship between the map and reality, spatial awareness, fitting the map with reality, the thumb grip, map symbols and map colors, ability to read the elevation changes, the ability to understand the range / scale and the ability to use reference points. Four categories was identified and described. The first category lack knowledge in all the found critical aspects. Category 2 has a basic strategy for how to position themselves with the help of a map. Students have a basic ability to fit the map with reality and have a basic ability to use the map's symbols and read the scale. It is first in Category 3 students find out the critical aspect of the map colors. Students in Category 3 have relatively good ability to fit the map with reality and they are better than category 2 to use the map's symbols. Students in Category 3 has an improved understanding of the relationship between the map and reality. What distinguishes Category 3 from 4 is that students in Category 4 has a deeper ability in all critical aspects except the ability to read the distance / range where no significant differences were found between the categories. One conclusion was that there were a large spread in what was critical in the ability to position themselves with the help of a map. It is not possible to draw any major conclusions from our categorization because the purpose was to identify and not develop students' ability in each category. The critical aspects we found and how they vary in the different levels can be used to create a teaching approach, the next step in a learning study, using variation theory.

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige. Vi kommer också att använda oss av vetenskapliga rapporter och studier för att komma fram till en slutsats. I vår studie kom vi fram till att den fysiska aktiviteten på lektionerna bestod mest av olika bollspel som fokuserade på prestation och tävling, tvärtemot syftet med idrottsämnet. Elever som inte är intresserade av bollspel eller är fysiskt inaktiva och stillasittande, med sämre motorik och kondition blev missgynnade, vilket kan skapa en negativ upplevelse som inte främjar ett intresse för fortsatt fysisk aktivitet i ett längre perspektiv. De slutsatser vi kom fram till i vår studie var att lärarna försöker att sträva efter att väcka ett större engagemang för hälsa och fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt i mån av tid. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det vi kom fram till är att idrottslärare måste vara väldigt noggranna i sin tolkning av läroplanen och med utformningen av sin planering. Det fungerar inte att endast planera efter egna erfarenheter utan det gäller att sätta sig in i vad som är nyckelpunkterna till intresse och engagemang. Självklart är det inte lätt att utforma lektioner där alla elevers intresse mättas varje gång, men målet för idrottslärare är att försöka få med både de viktiga delarna av läroplanen och elevernas intresse och vilja att delta på varje lektion. / We have in our thesis examined and analyzed how teachers in physical education (PE) are working to attract an interest among students for physical activity and health today and in the longer term. The research question is as follows: How do PE teachers work in today's schools with health and physical activity to engage all students and to arouse their interest in continued involvement in physical activity and health? How does a PE teacher work with teaching strategies that can help increase students' interest in further physical activity? We have in our thesis also highlighted research on the subject to pay attention to how the PE teacher creates a commitment from the student to physical activity and healthy lifestyles with a view to achieving a lasting wellness. The method used for this study is a qualitative interview method to get answers to our questions in the survey. The sample for the study consisted of nine PE teachers they were all active in primary schools in southern Sweden. We also used scientific reports and studies to reaching the conclusion. In our study, we concluded that the physical activity lessons consisted mostly of various ball games that focused on achievement and competition, contrary to the purpose of physical education. Students who were not interested in ball sports and are physically inactive and sedentary, with poorer motor skills and fitness were disadvantaged, which can create a negative experience in a way that does not promote an interest in continued physical activity in a longer perspective. The conclusions we reached in our study was that the teachers are trying to strive to bring a greater commitment to health and physical activity to the students by trying to vary the teaching as much as possible as time permits. They also gave the students influence on the teaching in hope of increasing interest. What we came up with is that PE teachers have to be very careful in their interpretation of the curriculum and the design of its planning. It works not only to plan after their own experiences without regard to familiarize themselves with what the key points of interest are and commitment. Obviously, it is not easy to design lessons where all pupils 'interest saturate every time, but the goal of the PE teacher is trying to get is both the important parts of the curriculum and pupils' interest and willingness to participate in each lesson.

Detta examensarbete redogör för huruvida ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande dokument möjliggör respektive hindrar lärare att ha en mångfald av elever i idrott och hälsa-undervisningen. Syftet är att synliggöra de möjligheter och hinder som ämnesplanen i idrott och hälsa kan innebära för lärare när de ska utmana och utveckla den mångfald av fysiska funktionsvariationer som finns bland elever. För att undersöka detta har en textanalys av Skolverkets dokument samt intervjuer av lärares tankar kring realisering av dessa dokument gjorts. I detta arbete valde vi att fokusera på den praktiska delen av ämnet där kropp och rörelse är i fokus på grund av begränsad tid och omfång till arbetet. Den övergripande frågeställningen som behandlas är: Vilka möjligheter respektive hinder kan skapas för lärare vid realisering av ämnesplanen för idrott och hälsa 1 utifrån elevers skilda fysiska funktionsvariationer?Undersökningen i detta arbete har en läroplansteoretisk utgångspunkt men analyseras även utifrån ramfaktorteorin som komplement. En textanalys gjordes för att undersöka styrdokumenten och en kvalitativ metod användes för att undersöka transformering och realisering av dessa. Ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd analyserades i förhållande till varandra. Kvalitativa intervjuer gjordes på sex lärare på sex skolor i södra Sverige. Resultatet visar att ämnesplanen för idrott och hälsa 1 överlag möjliggör för en mångfald av fysiska funktionsvariationer i undervisningen då den är öppet skriven och då lärare ska utgå från elevers skilda förutsättningar. Dock menar verksamma lärare att tolkningsutrymmet, skolans resurser, stor nivåskillnad, tidsbrist och bristande kunskap kring elevers skilda förutsättningar kan skapa hinder att realisera rådande ämnesplan, där speciellt friluftsliv framställdes som problematiskt. Slutsatsen är därmed att en eventuell konkretisering hade behövts göras för att skapa likvärdighet och att lärarutbildningen samt fortbildning är betydande för att lärare ska ha kunskap till att anpassa undervisningen för alla elever. Vidare önskas en uppföljning av hur ämnesplanen transformeras och realiseras av idrott och hälsa-lärare samt om ämnesplanen bidrar till en mångfald i undervisningen och vilka eventuella resurser som behövs för att stötta lärare i realiseringen av ämnesplanen. / This thesis explains whether the syllabus for Physical Education and Health 1 (PEH 1), as well as accompanying documents, enable Physical Education and Health-teachers (PEH-teachers) to have a variety of pupils within their teaching. The purpose is to visualize opportunities and obstacles that the syllabus for PEH 1 may imply for the variety of physical conditions among pupils. To investigate this, a text analysis of documents from ‘Skolverket’ and interviews with teachers regarding the realization of these documents have been made. In this work, we chose to focus on the practical part of the subject where body and movement are in focus, due to limited time and scope. The overall issue being addressed is: What opportunities and obstacles can be created for teachers in the realization of the syllabus for Physical Education and Health 1 based on the different physical variations of students?The empirical data collected has been analyzed and discussed based on Linde’s (2012) curriculum theory but also by the frame factor theory. A text analysis was conducted to examine the documents formulated on the formulation arena and a qualitative method was used to investigate the transformation and realization of these documents. The syllabus for PEH 1, and related commentary material and assessment support, were analyzed in relation to each other. Six qualitative interviews were conducted with six teachers at six different schools in southern Sweden. The result shows that the syllabus for PEH 1 makes it possible for a variety of pupils in the PEH teaching, mainly because it’s openly written and that teachers should design their teaching based on pupil’s different physical variations. However, according to the teachers in this study, the possibility of interpretation, the school's resources, a large variation of skills, time shortage and lack of knowledge about the pupils' distinctive conditions can create obstacles when realizing the current syllabus. Especially ‘friluftsliv’ was mentioned as problematic. The conclusion is that a clarification of the syllabus is needed to create equivalence teaching, and that the teacher education and continuing training are important for teachers’ knowledge of how to adapt their teaching for all students. Furthermore, a follow-up of how the syllabus is transformed and implemented by PEH teachers is needed to know whether the syllabus’ intentions of diversity are realized and what resources that are needed to support teachers in the realization of the syllabus.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka arbetsmiljön i yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa. Studien utgår från följande frågeställningar: ·         Hur beskriver lärarna arbetet i ämnet idrott och hälsa? ·         Hur påverkas den psykiska hälsan när man arbetar som lärare i idrott och hälsa? ·         Hur arbetar skolorna för att främja en god arbetsmiljö? Metod Studien använder en kvalitativ metod och innehåller fyra intervjuer med lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och en intervju med en rektor från en gymnasieskola. Intervjudeltagarna fick besvara frågor angående hur de trivs på sitt arbete, hur deras skola arbetar för att främja den psykiska och mentala hälsan för lärare samt hur de själva ser på eventuellt arbete som kan bidra till en främjande psykisk och mental hälsa hos lärare. Resultat Resultatet av studiens intervjuer visade att lärarna trivs med sin yrkesroll och att de känner en meningsfullhet i sin roll som lärare. De flesta lärarna poängterar att den positiva relationen med kollegorna på skolan bidrar till att de trivs med sitt arbete. De flesta lärarna upplever att det är för mycket administrativt arbete med dokumentation kring sådant som inte rör den egna undervisningen. En del lärare menar att man bör använda sig mer av utvärderingsmaterial för att synliggöra eventuell negativ psykisk och mental hälsa. Andra lärare menar att man bör skära ner på det administrativa arbetet och anställa personal som tar hand om sådant som inte handlar om lärarens egen undervisning. Slutsats De slutsatser man kan dra av den här studien är dels att lärarna trivs med sin yrkesroll som lärare i ämnet idrott och hälsa, vilket kan kopplas till begreppet KASAM. En slutsats man också kan göra är att det är tidskrävande för lärarna med dokumentationsarbetet som gäller anpassad studiegång men också vad gäller planering och bedömning. Detta dokumentationsarbete kan i flera fall framkalla stress hos lärarna. En annan slutsats från den här studien är att fler frågor kring lärarnas fysiska arbete kunde ha ställts för att få en ännu bättre syn över arbetsmiljön för en lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa / Aim The overall aim of this study is to examine the work environment in the profession as a teacher in the subject of physical education and health. The study is based on the following questions: • How do teachers describe the work in the subject of physical education and health? • How is mental health affected when working as a physical education teacher? • How do schools work to promote a good working environment? Method The study uses a qualitative method and includes four interviews with physical education and health teachers at upper secondary school and one interview with a principal from an upper secondary school. The participants in the interview answered questions about how they enjoy their work, how their school works to promote mental health of teachers and how they themselves view possible work that can contribute to the promotion of mental health among teachers. Results The results of the study interviews showed that the teachers enjoy their professional role and that they feel a sense of purpose in their role as teachers. Most teachers point out that the positive relationship with colleagues at the school contributes to their enjoyment of their work. Most teachers feel that there is too much administrative work with documentation of things that do not concern their own teaching. Some teachers believe that more use should be made of evaluation materials to highlight any negative mental health. Other teachers believe that administrative work should be cut back, and staff should be hired to take care of things that are not related to the teacher's own teaching. Conclusion The conclusions that can be drawn from this study are partly that the teachers enjoy their professional role as teachers in the subject of physical education and health, which can be linked to the concept of KASAM. One conclusion that can also be made is that it is time-consuming for the teachers with the documentation work that concerns adapted study paths, but also in terms of planning and assessment. This documentation work can in several cases cause stress for teachers. Another conclusion from this study is that more questions about teachers' physical work could have been asked to get an even better view of the work environment for a teacher who teaches the subject of physical education and health.

Studien "Distansundervisningens bidrag till undervisning i Idrott och Hälsa: en studie om lärares erfarenheter av pandemin" syftar till att undersöka lärares erfarenheter av distansundervisning och undervisning i skolan på grundskolor under coronapandemin. Målet med studien är att undersöka vilka undervisningsområden inom Idrott och Hälsa som har påverkats av den plötsliga anpassningen till distansundervisning under coronapandemin, samt identifiera vilka förändringar lärare tänker sig kunna behålla från distansundervisning under coronapandemin i den dagliga undervisningen. Baserad på en webenkät som inkluderar 26 respondenter som jobbade inom grundskolan under coronapandemin och med hjälp av mixed-metod analys, visar studien att digitala resurser som mer specifikt relateras till de teoretiska momenten kan behållas för undervisning i skolan efter pandemin. / The study " The contribution of distance teaching to the teaching of Sports and Health: a study on teachers' experiences of the pandemic " aims to examine teachers' experiences of distance learning and teaching at school in primary schools during the corona pandemic. The goal of the study is to highlight which teaching areas in Sports and Health domain have been affected by the sudden adaptation to distance learning during the corona pandemic, as well as identifying which changes they think they can keep to the daily teaching. Based on a web survey that includes 26 respondents who worked in elementary schools during the corona pandemic and using mixed-method analyses, the study demonstrates that digital resources, more specifically related to theoretical knowledge can be retained for teaching in schools.