Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur användningen av digitala verktyg i idrottsämnet sker, vilka digitala verktyg som används samt de möjligheter och hinder som elever och lärare ställs inför vid ett användande av digitala verktyg. För att kunna undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjustudier och vi har även använt av oss teoretiska modeller som TPACK och sociokulturellt perspektiv för att kunna analysera de resultat som vi har samlat in. Studien gjordes på fem stycken gymnasielärare som tjänstgör i Malmö och som undervisar främst i ämnet idrott och hälsa.De områden som lärarna främst har använt sig av digitala verktyg i har varit i det administrativa fältet, teoretiska moment samt praktiska moment som exempelvis videoinspelning vid dans samt orientering. Vid insamlingen av svaren från intervjuerna såg vi att implementering av digitala verktyg i de praktiska momenten i idrottslektionerna inte var något som alla lärare tyckte var positivt utan att åsikterna var splittrade. Anledningen till varför lärarna inte såg det som något positivt var för att de gjorde kopplingen mellan digitala verktyg i praktiska moment och lite rörelse och såg digitalisering som ett område som inte främjar fysisk aktivitet. Dock så tycker alla de intervjuade lärarna att digitala verktyg som används administrativt eller i teoretiska moment var bra verktyg att ta hjälp av i sin undervisning.När det kommer till användningen av olika digitala verktyg så finns det olika fördelar som exempelvis bättre kommunikation med eleverna, tydliggör var eleverna ligger någonstans betygsmässigt med hjälp av olika administrativa verktyg samt att det enligt vissa studier ökar elevmotivation vid användande av digitala verktyg. De nackdelar som vi fick ta del av var främst kopplade till kunskapsbrist när det kommer till användningen av olika digitala verktyg och de ekonomiska faktorerna som är kopplade till de olika verktygen, antingen från skolans håll eller från eleverna.

Studien avser att undersöka om ämnet idrott och hälsas kursplan återspeglas i före detta elevers minnen av ämnet. Halvstrukturerade tematiska intervjuer genomfördes med 5 före detta elever av ämnet idrott och hälsa 1. Dessa intervjuer sammanställdes med en fenomenografisk analysmetod och resultatet av dessa analyserades med hjälp av Bourdieus teorier samt ställdes de mot kursplanen. Studien visar att före detta elever har många tankar kring ämnet även idag och att deras upplevelser bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det vill säga att kursplanen inte följs vilket leder till att ämnet får en svagare position på skolans fält.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av amotivation på en högstadieskola i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en amotivationskola undersöka tillförlitligheten och tydliggöra den för att undersöka amotivation, därav i sin tur undersöka diverse arbetssätt för att motivera elever. Med hjälp av 111 elever som deltog i enkätundersökning kunde ett resultat tas fram. Den teoretiska utgångspunkten som genomsyrar hela arbetet är self-determination theory (SDT), dens.k. självbestämmande teorin. Min studie visar att instrumentet är tillförlitligt och att förekomsten av amotiverade elever är låg i totalt fem klasser. En stor anledning till att det förekommer så få amotiverade elever är lärares arbetssätt och deras sociala support till elever.

Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). Samtidigt visar rapporter från Skolverket att frånvaron i ämnet idrott och hälsa är hög jämfört med andra ämnen. Detta arbete behandlar idrottslärares olika metoder i processen att stärka elevers motivation i idrottsämnet. Syftet med kunskapsöversikten är dels att belysa frånvaron i idrottsämnet men också redogöra för bakomliggande orsaker till varför amotiverade elever inte är närvarande på idrottsundervisningen. Huvudsakligen är vi intresserade av hur idrottslärare arbetar med att främjar elevernas motivation vilket vi kan ta med oss till vår framtida yrkesprofession. Genom att använda self-determination theory har vi en grund för vad motivation är samt vilka grundbehov som behöver tillfredsställas för att elever ska känna sig motiverade. Vi använde oss av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer där vi fick svar från sammanlagt 4 lärare och 78 elever i årskurs 9 och 8. Då vi endast utgår från fyra lärare och deras klasser i vår undersökning kan vi inte ge en generell bild över hur det ser ut runt om i Sverige. Däremot överensstämmer resultaten med de studier som gjorts inom self-determination theory vilka pekar mot att de lärare som använder sig av autonomistödjande undervisning tillfredsställer de grundläggande behoven som eleverna har. Dessa elever är mer motiverade till ämnet än de vars lärare är mer kontrollerande i undervisningen (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b). / According to the syllabus for the subject of sport and health, the teaching must create the conditions for all pupils to continuously participate in the school's physical activities throughout their school hours and contribute to the pupils developing a good body image and confidence in their own physical ability (the Swedish Agency for Education, 2011). At the same time, reports from the Swedish Agency for Education show that absence in the subject of sport and health is high compared to other subjects. This work deals with sports teachers 'different methods in the process of strengthening students' motivation in the sports subject. The purpose of the knowledge overview is partly to highlight the absence in the sports subject but also to account for the underlying reasons why amotivated students are not present at sports education. We are mainly interested in how sports teachers work to promote the students' motivation, which we can take with us to our future professional profession. By using self-determination theory, we have a basis for what motivation is and which basic needs need to be satisfied for students to feel motivated. We used quantitative surveys and qualitative interviews where we received answers from a total of 4 teachers and 78 pupils in grades 9 and 8. Since we only start from four teachers and their classes in our study, we cannot give a general picture of how it looks out around Sweden. However, the results are consistent with the studies done in self-determination theory, which indicate that the teachers who use autonomous support teaches the basic needs that the students have. These students are more motivated to the subject than those whose teachers are more controlling in the teaching (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b).

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska metoder verksamma idrottslärare använder sig utav för att integrera normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning. Fortsättningsvis är syftet ävem att granska den grad av medvetenhet respondenterna har om samt upplevelser av heteronormativitet, och hur de kan bearbetas och hanteras med hjälp av queerteorin. Forskningen vilar på queerteorin som belyser normer som berör sexualitet, identitet, genus och makt. Queerteorin centrala område är även att analysera och problematisera normaliseringsprocessen av normer i sociala, kulturella och historiska kontexter som existerar inom de heteronormativa ramarna. Jag använde mig utav kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. De som blev intervjuade var verksamma legitimerade idrottslärare, en av respondenterna undervisar för årskurs 1–6 och resterande fyra respondenter arbetar för årskurs 7–9. Resultatet visar att respondenterna anser att de integrerar normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning, men att den i någon utsträckning kan förändras och förbättras. Resultatet visar även att respektive respondent har upplevelser av heteronormativitet, som har orsakat ett visst händelseförlopp eller scenario över tid. Slutsatsen är att queerteorin kan vara användbart som normkritiskt verktyg och fundament till att konkretisera och problematisera de normer som kan orsaka spänningar, intriger och utanförskap. / The purpose of this study is to investigate which pedagogical methods physical education teachers use to integrate norm-critical approaches into their physical education. Furthermore, the purpose is also to examine the degree of awareness the respondents have about and experiences of heteronormativity, and how they can be processed and handled with the help of the queer theory. The research rests on the queer theory that highlights norms that affect sexuality, identity, gender and power. Queer theory does also analyze and problematize the normalization process of norms in social, cultural and historical contexts that exist within the heteronormative framework. I used6qualitative interviews in semi-structured form. Those who were interviewed were active licensed sports teachers, one of the respondents teaching for grades 1-6 and the remaining four respondents working for grade 7–9. The result shows that the respondents believe that they integrate norm-critical approaches into their sport and health education, but that it can to some extent be changed and improved. The result also shows that each respondent has experiences of heteronormativity, which has caused a certain sequence of events or scenario over time. The conclusion is that queer theory can be useful as a norm-critical tool and foundation for concretizing and problematizing the norms that can cause tension, intrigue and exclusion.

Studiens syfte var att undersöka vilka didaktiska utmaningar som lärare ställs inför i sin dansundervisning. Vi har avgränsat oss till didaktiska utmaningar som är relaterade till könsroller och kulturella skillnader. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi genomförde en semistrukturerad intervju med fyra aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa. Empirin som vi har samlat analyseras och diskuteras ur ett feministiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pardanser och viss expressiv dans kan upplevas som lite mer utmanande att undervisa i för lärarna. Beröring och en machokultur anses vara grundläggande koncept för dansens didaktiska utmaningar. För att hantera dessa utmaningar använder lärarna en variation av redskap och planering av gruppindelning för att undvika protester från eleverna. Beröring gällande religiösa såväl som kulturella skäl hanterades genom att arbeta runt problemet och låta eleverna själva välja vilka de vill dansa med och tolererar fysisk kontakt med. Det här riskerar att skifta utmaningen från beröring av religiösa skäl till att vissa elever känner sig exkluderade för de inte har någon att dansa med. Att finna metoder för dansundervisning som är inkluderande och respekterar varje elevs förutsättningar blir därför en utmaning som kräver noga planering och samarbete med andra lärare såväl som elever.

Examensarbetet redogör för hur diabetes fungerar allmänt och specifikt under träning. Det redogör också för vilka ansvar och möjligheter skolan, läraren och andra runt omkring en elev med typ 1-diabetes har för att inkludera dem i undervisningen. Samt hur verkligheten för en elev med typ 1-diabetes i svensk skola idag ser ut. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verkligheten i svensk grundskola för en elev med typ 1- diabetes, med särskilt fokus på idrottsundervisningen, ser ut. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är följande: Hur ska man förstå de skyldigheter enskilda lärare har för egenvård och inkludering och uppfylls dessa i idrottsundervisningen? Och Hur ser möjligheterna för inkludering av elever med typ 1-diabetes ut? För att hjälpa till vid analysen så valdes det kompensatoriska perspektivet och Orems egenvårdsteori ut som teoretiska perspektiv. Under tidigare forskning hittas både nationell och internationell forskning kring mina frågeställningar. Metoden som använts i arbetet har varit en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de undersökta skolorna när det kommer till hur de uppfyller de skyldigheter som de har. Resultatet gav också många förslag på möjligheter för lärare att inkludera elever med typ 1-diabetes i undervisningen. / This master thesis describes how diabetes works in general and specifically during exercise. It also describes what responsibilities and opportunities the school, the teacher and others around a student with type 1-diabetes have to include them in the teaching and how the reality of a student with type 1-diabetes in the Swedish school looks today. The purpose of this master thesis is to investigate how the reality in Swedish school for a student with type 1 diabetes, with a particular focus on sports education, looks like. The issues on which the work is based are as follows: How should one understand the obligations of individual teachers for self-care and inclusion and are these fulfilled in sports education? And What are the possibilities for inclusion of students with type 1 diabetes? To help with the analysis, the compensatory perspective and Orem's self-care theory were chosen as theoretical perspectives. In previous research, both national and international research on my issues is found. The method used in the work has been a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The result shows that there are differences between the schools studied when it comes to how they fulfill the obligations they have. The result also gave many suggestions for opportunities for teachers to include students with type 1-diabetes in the teaching.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur motivation kan utgöra underlag för lärares undervisningspraktik och att identifiera framgångsfaktorer i lärarnas arbetssätt med att motivera elever. Detta görs genom att utgå från motivationsteorier som är centrala för en lärares undervisningspraktik och därefter identifiera vilka framgångsfaktorer som går att urskilja i lärares arbete med att motivera elever.Arbetet tar inledningsvis upp de val av metoder som ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Litteratur och olika vetenskapliga artiklar har sammanställts genom läsning av kurslitteratur och sökningar i vetenskapliga databaser. Informationssökandet ledde sedan in på de två motivationsteorier varpå uppsatsen vilar på, ”Self-determination theory” (SDT) och ”Achievement goal theory” (AGT). Med hjälp av att avgränsa uppsatsen kan en djupare förståelse skapas för de valda motivationsteorierna.Bakgrunden inleds med att läsaren ges en förståelse för motivation som begrepp och den komplexitet som ligger bakom detta begrepp med hjälp av vetenskaplig förankring. Vidare ges en redogörelse för de båda motivationsteorierna och dess mest centrala innehåll.Resultatet utgörs av fyra rubriker som var och en redogör för hur elevers motivation kan påverkas på olika sätt. Rubriken kompetens tar upp vikten av att elever får uppleva kompetens och då med inriktning på bedömning och återkoppling. Vidare förklaras varför autonomi gynnar elevers motivation samt hur ledarskapet kan styra den upplevda autonomin. Sociala relationer och socialt stöd har varit återkommande i den litteratur som berör motivation. Under rubriken förklaras hur sociala relationer kan kopplas ihop med motivation. Slutligen lyfts ”flow” som begrepp i resultat där det även ges en förklaring för hur flow kan utgöra grunden för inre motivation.Avslutningsvis förs en diskussion kring uppsatsens frågeställningar kopplat till det resultat som framkommit. Diskussionen förs kring elevers uppfattning av kompetens med speciellt fokus på bedömning och återkoppling. Därefter tas autonomistödjande ledarskap upp med en problematisering kring ledarskap och kontroll. Sist lyfts vikten av att skapa förtroendefulla relationer i syfte att motivera elever.

Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

Länge har pojkar dominerat i betygen inom kunskapsämnet Idrott och Hälsa i skolan. Påsenare år har man kunnat se en förändring av detta då pojkar tenderar att i allt högreutsträckning inte uppnå betyget E eller högre enligt Skolverkets betygsstatistik. Syftetmed detta examensarbete är att presentera orsaker som kan leda till skillnaderna mellanflickors och pojkars betyg inom skolämnet idrott och hälsa i grundskolan ur ettlärarperspektiv och den övergripande frågeställningen är följande; Vad berorförändringen mellan flickors och pojkars betygsresultat i idrott och hälsa på, enligt lärarepå fältet?Fokus har varit att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju behörigaidrottslärare, som arbetat med grundskolans senare år, få insikt i hur de tänker kring denna förändring och vilka orsaker de tror kan ligga bakom. Studien tar avstamp i genusteorioch resultatet visar att lärarna tror på snarlika orsaker till varför betygsstatistiken ser utsom den gör. Lärarna betonade framför allt att läroplansskiftet 2011 var enbakomliggande orsak till denna förändring. Skiftet gjorde ämnet mer teoretiskt vilketlärarna tror gynnar flickorna mer. Detta kopplar de i de flesta fallen till flickornas tidigareoch högre mognadsgrad. Att teoretiska arbetsmoment gynnar flickor lyfts även iuppsatsen under “tidigare forskning”. Här lyfts också hjärnans utveckling och mognad,vilket generellt sett sker två år tidigare hos flickor än pojkar, som en bidragande orsak tillatt flickor presterar bättre i alla skolans ämnen än vad pojkar gör.I diskussionen vävs tidigare forskning och resultat samman med våra egna tankar. Det ärtydligt att det finns en tanke kring flera bakomliggande orsaker till varför betygsresultatenser ut som det gör hos de idrottslärare vi intervjuat. I de flesta fall har lärarna sett enutveckling i sin egen betygssättning som speglar den som återges av Skolverkets statistik.Mer forskning behövs göras för att kunna vända en eventuell negativ trend där allt fler imindre utsträckning blir godkända. Detta är dock något som behöver diskuteras inom allaskolans olika ämnen. / For a long time, boys been most successful when it comes to grading in the subject ofSport and Health in school. In recent years, we have been able to see a change in thegrading’s since boys tend to increasingly not achieve the grade E or higher according tothe National Agency for Education's grading statistics. The purpose of this study is topresent reasons that could contribute to the difference between the grades of girls andboys in Sport and Health in elementary school, from a teacher's perspective. Thecomprehensive question of issue is; What is the cause of the change between gradesamong girls and boys in Sports and Health, according to teachers on the field? The studyhas been focused at teacher in the secondary school, from year seven to nine.The study is based on gender-scientific theory and through qualitative semi-structuredinterviews, seven qualified sports teachers have been interviewed about the reasons theybelieve could be the reason behind the change. The result shows that the teachers believe in similar reasons why the grading statistics look like they do. Factors such as theintroduction of the new curriculum, the students 'and teachers' expectations of the sportssubject and the concept of gender are highlighted as common themes in almost allinterviews.