Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur skolledare på högstadieskolor i Stockholms län talar om elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet under skoltid. Syftet har konkretiserats i tre frågeställningar: Hur ser skolledarna på uppdraget i läroplanen om daglig fysiskt aktivitet? Hur beskriver skolledarna skolornas arbete med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet? och hur ser skolledarna på fysisk aktivitet i förhållande till lärande? Metod Studien är av kvalitativ ansats och data har samlats in genom intervjuer med fem respondenter som arbetar som rektor eller biträdande rektor vid fem olika högstadieskolor. De teoretiska utgångspunkterna i studien är läroplans- och ramfaktorteorin. Resultat Majoriteten av skolledarna uppgav att de arbetar för att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen och syftet är förbättrad inlärning och hälsa hos eleverna. Hur arbetet med fysisk aktivitet sker på skolorna skiljer sig åt och eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet genom schemalagda rörelsepass, frivilliga rörelsepass, rörelsepauser i undervisningen, förläggning av schema så att eleverna rör sig mellan lektionerna men också på raster och under idrottslektioner. Hos skolledarna finns det en tro på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevernas lärande i form av att det påverkar deras beteende i skolan, inte att de blir bättre i ett specifikt ämne.  Slutsats Alla högstadieelever erbjuds möjlighet till daglig fysisk aktivitet i mer eller mindre utsträckning beroende på vilken skola de går på och hur skolan har valt att arbeta med uppdraget i läroplanen. Utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen kan skolorna anpassa hur de ska erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet utifrån skolans förutsättningar. Mycket av den dagliga fysiska aktiviteten som erbjuds är frivillig, vilket gör att eleverna inte automatiskt blir fysiskt aktiva bara för att de får möjligheten. / Aim The aim of the study is to investigate how school leaders at secondary schools in Stockholm County talk about students’ opportunity for daily physical activity during school hours. The aim has been concretised into three issues: How do school leaders view the assignment in the curriculum on daily physical activity? How do school leaders describe the school's work in offering students daily physical activity? And how do school leaders view physical activity in relation to learning? Method The study is of a qualitative approach and data has been collected through interviews with five respondents who work as principal or assistant principal at five different secondary schools. The theoretical starting points of the study are the curriculum and framework factor theory. Results The majority of the school leaders stated that they work to offer their students daily physical activity and the purpose is to improve the learning and their students’ health. The students are offered daily physical activity through scheduled movement training, voluntary movement training, movement breaks in teaching, breaks, P.E. lessons and by moving in the school buildings. The school leaders underline that physical activity has a positive impact on students' learning and also affects their behaviour in school. However, they emphasize that the students do not perform better at a specific subject. Conclusion All secondary school students are offered the opportunity for daily physical activity to a greater or lesser extent. It depends on how the school has chosen to work with the assignment in the curriculum. The schools can choose by them selves how to offer their students daily physical activity. Based on the assignment in the curriculum they can make it from each schools own condition. Much of the daily physical activity offered is voluntary, meaning that students do not automatically become physically active just because they are given the opportunity to be physically active.

Teaching in outdoor recreation has long been an obvious part of the school, especially in the field of sports and health. In the new school reform, Lgr 11, outdoor life has more space than previous curricula. The purpose of the study is to investigate what sports teachers say about how they teach in outdoor life and to investigate what factors affect teaching in outdoor life. The result shows that all the sports teachers who participated in the survey think it is positive that outdoor life has been given a more significant role in the new curriculum, but the say that there is less outdoor life in their teaching than they wish. The biggest factors that influence their teaching in outdoor life are knowledge, time and school location. / Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt i ämnet idrott och hälsa. I den nya läroplanen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än i tidigare läroplaner. Syftet med studien är att undersöka vad idrottslärare säger om hur de undervisar i friluftsliv samt undersöka vilka faktorer som påverkar undervisningen inom friluftsliv. Resultatet visar att samtliga idrottslärare som deltagit i undersökningen tycker att det är positivt att friluftsliv har fått en mer betydande roll i den nya läroplanen men säger att det förekommer mindre friluftsliv i deras undervisning än vad de önskar. De största faktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv är kunskap, tid och skolans läge.

Allt fler elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen på grund av olika anledningar. En av anledningarna är upplevelsen av låg grad av motivation. Om elever får en känsla av autonomi, det vill säga valfrihet och självbestämmande finns en större chans till att uppleva inre motivation, menar självbestämmande teorins skapare Edward L. Deci och Richard M. Ryan (2000a). Därför blir lärarnas sätt att arbeta en viktig faktor för att elever ska bli motiverade och ett arbetssätt kan vara att använda sig av ett autonomistödjande förhållningssätt (Jonsson, 2019) i sin undervisning. Syftet med studien har därför varit att undersöka lärares upplevelser av hur elevinflytande används i idrott- och hälsa undervisningen och hur lärare kan arbeta för att elever ska få en känsla av delaktighet och inflytande. I det autonomistödjande förhållningssättet finns sex instruktionsbeteenden som kan vara till hjälp i idrottslärarnas sätt att motivera sina elever. I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där sju idrottslärare i grundskolan intervjuades. Resultatet visar att lärarna i denna studie upplever elevinflytande som ett av de svåraste uppdragen i skolan samtidigt som de vet att elevinflytande påverkar elevernas motivation. Som grund till det autonomistödjande förhållningssättet används de sex instruktionsbeteendena till stor del av lärarna samtidigt som det finns delar att jobba vidare med.

På flera skolor har det påvisats att lärare inte anpassar sina lektioner efter varje elevs behov och förutsättningar, trots att detta är något som läroplanen för grundskolan (Lgr11) påpekar att lärarna ska göra. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa anpassar sina lektioner i momentet dans för att hjälpa eleverna som har svårt att nå upp till ett godkänt betyg. Den teoretiska utgångspunktenför studien är läroplansteori där formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan presenteras. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med lärare som jobbar på högstadiet. I intervjuerna framkom det flera olika anpassningar som lärarna använt sig av. Anpassningarna som framkom var främst under momentet dans men alla lärare nämnde även flera anpassningar som skedde utanför momentet dans men där takt och rytm fortfarande behandlas. Något som också framkom i intervjuerna är att lärarna har olika syn på vad som räknas som ett godkänt betyg och har därmed olika krav för att eleven ska nå ett godkänt betyg inom momentet dans. Trots olikheterna i bedömningen av eleverna påpekar alla lärare att det endast är ett litet antal av eleverna som blir underkända i momentet dans och att det främst beror på att de inte deltagit under momentet.

Bakgrunden till denna studie grundas i tidigare forskning om bedömning i ämnet idrott och hälsa, samt egna erfarenheter av bedömning i skolmiljö. Bedömningen är ett viktigt uppdrag som lärare har i uppgift att genomföra, men det är inte alltid lätt att följa de styrdokument som ska kontrollera att det sker på ett korrekt och rättvist sätt.Syftet med denna studie är att undersöka om det går att påvisa faktorer till varför det finns skillnader i hur lärare i idrott och hälsa genomför bedömningar av sina elever. Det har genomförts många studier som säger att detta arbete varierar från en lärare till en annan, men mindre om varför det är så. Den här studien baseras i huvudsak på hypotesen att lärare som har en längre erfarenhet från föregående läroplan (Lpo94) i större utsträckning baserar sina bedömningar på faktorer som inte kan kopplas till de aktuella kunskapskraven.I studien har en enkät skickats ut till slumpvis utvalda högstadieskolor över hela Sverige. Enkäten har varit frivillig att delta i, och det är enbart undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa (årskurs 7–9) som deltagit. Sammanlagt valde 122 personer att delta.Resultatet i den här studien tyder på att ålder och lärarens erfarenhet att ha arbetat med den äldre läroplanen (Lpo94) under en längre tid kan vara påverkande faktorer till den skilda bedömning som sker. / This study is based on a lot of previous studies about assessment in the subject sports and health, as well as personal experiences of assessment in the school environment. Assessment is an important part of the job that teachers have to execute, but it’s not always easy to follow the curriculum’s instructions which are there to make sure it is done in a fair way.The objective for this study has been to determine if its possible to show some factors that affects the grading process, and creates differences, in the assessments between teachers in physical education and health. There has been previous studies that has shown that this work differs from one teacher to another, but less about why it is so. The hypothesis of this study is that teachers with a longer work experience with grading under the previous curriculum (Lpo94) in greater numbers build their assessments to components that are not part of the current curriculum’s knowledge requierments.In this study a survey has been sent out to junior high schools, randomly chosen, over all of Sweden. The survey has been voluntary, and only currently active teachers in sports and health has participated. All in all 122 people decided to participate.The results in this study suggest age and a longer experience with working with assessments under the previous curriculum (Lpo94) seems to be contributing factors to the different ways assessment is performed.

Vårt arbete utgår ifrån ett tredelat syfte. Det första syftet med vår studie är att undersöka vilka kompenserande hjälpmedel eller anpassningar som används av lärare inom ämnet idrott och hälsa för att kompensera eventuellt behov hos elever med AST-diagnos. Vårt andra syfte med studien är att mäta lärare i idrott och hälsas upplevelse av stöd i från skolledningen. Det tredje syftet är att mäta i vilken utsträckningen lärare i idrott och hälsa upplever sig ha tid till att göra de kompenserande anpassningar som vid behov finns. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket ställer krav på både kunskap och förståelse kring behov utifrån individens egenskaper. Studier visar att elever med AST-diagnos inte når målen i lika stor utsträckning som övriga elever. Därför vill vi problematisera detta och konkretisera vilka anpassningar som man vanligtvis arbetar med, samt undersöka hur lärare i sin profession upplever att de har tillräckligt med tid och stöd för att arbeta kompenserande. Vår frågeställning består av två frågor och de är:  Genom vilka anpassningar/hjälpmedel arbetar lärare i idrott och hälsa för att kompensera för eventuella behov i det dagliga arbetet med elever inom AST? Upplever lärare i idrott och hälsa att de får det stöd eller tillräckligt med tid att planera och genomföra anpassningar för att arbeta kompenserande gällande klasser där elever med AST finns?  Vi utgår från Foucaults syn på makt där styrningen ses som en maktform och vi använder den för att se hur miljön kan göras begriplig och hanterbar. Utbildning, uppfostran och undervisning är metoden för att nå förutbestämda mål. Vi ser också på kompenserande anpassningar utifrån relationell pedagogik som menar att eleven befinner sig inom en viss kontext. Vi har gjort en enkätundersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Enkäten består av både förutbestämda svarsalternativ på frågor samt frågor av mer öppen karaktär där respondenterna fått möjlighet att skriva egna svar. Denna metod möjliggjorde bredare svar. Vårt resultat visar vilka anpassningar som görs i ämnet idrott och hälsa av respondenterna i vår enkät. Vi visar också att en stor del av respondenterna anser att det inte har varken tillräckligt stort stöd eller tid för att göra de anpassningarna efter behov.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av fenomenet kamratbedömning och hur de uppfattar arbetssättet fungera i undervisningen. Projektet genomförs genom ett lektionsupplägg över tre lektionstillfällen, där data samlas in genom fokusgruppintervjuer och fältobservation. En fenomenografisk analys används för att synliggöra elevernas uppfattningar. Totalt synliggörs åtta kategorier, tre som innefattar elevernas uppfattning om fenomenet kamratbedömning och fem som framställer elevernas uppfattning av arbetssättet, efter att de erfarit kamratbedömning i undervisningen. Kategorierna presenteras utifrån det horisontala systemet.De resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar om kamratbedömning och hur arbetssättet fungerar. Eleverna uppfattar kamratbedömning kunna vara utvecklande, dömande och skapa möjlighet till lärande interaktion. Eleverna uppfattar även kamratbedömning fungera bra i undervisningen. Trots uppfattningen om att det finns problematiska inslag med arbetssättet, synliggörs hur eleverna uppfattar kamratbedömning vara utvecklande på flera sätt.Genom den fenomenografiska analysen synliggörs en djupare förståelse och en mer komplex uppfattning av fenomenet kamratbedömning. Kamratbedömning kan innebära både möjligheter och svårigheter, både för genomförandet av arbetet och för elevernas lärprocess. Detta kan vara lärorikt för elever, men framförallt för lärarstudenter och verksamma lärare.

Skolan har som uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Detta gäller även ämnet idrott och hälsa. Ett ämne i vilket lärare under lång tid kritiserats för att vara allt för enkelspåriga i sin undervisning, vilket beskrivs påverka elevers deltagande. Våren 2020 tvingades gymnasielärare bedriva sin undervisning på distans till följd av det globala viruset Covid-19. Syftet med studien var därför att öka förståelsen för hur distansundervisning har utmanat gymnasielärares undervisning och förändrat elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ ansats där åtta gymnasielärare från olika skolor och orter intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll tre teman: lektionsinnehåll, digitalisering samt elevdeltagande före, under och efter distansundervisningen. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet och TPACK - teknisk-pedagogisk ämneskompetens. Resultatet beskriver hur lärarnas förståelse för och användning av digitala verktyg har utvecklats. Resultatet visar också att distansundervisningen till viss del blev en utmaning för flera lärare men också en brygga till förändrad undervisning i ämnet. Däremot saknas ett enhetligt svar om hur distansundervisningen påverkat lärarnas val av lektionsinnehåll och förändrat elevernas deltagande i större utsträckning. Detta till följd av att distansundervisningen fortfarande pågick vid studiens genomförande, vilket anses haft effekt på resultatet.

Personer med funktionsnedsättning har samma behov av fysik aktivitet och samma hälsofrämjande vinster som personer utan funktionsnedsättning. Tyvärr har personer med funktionsnedsättning inte alltid samma möjligheter som andra. Syftet med studien är att ta reda på hur det ser ut inom idrotten och föreningslivet för personer med funktionsnedsättning, vilka möjligheter och hinder finns det. Hur arbetar föreningar och Parasportförbunden med dessa frågor? Uppsatsen är kvalitativ och har utförts med intervjuer av personer som arbetar inom Svenska parasportförbundet och två distrikt inom parasportförbunden, samt en fritidssamordnare, och en intervju med en paraidrottare inom simning. En liten enkät skickades ut till tolv föreningar med tre frågor. Resultatet visar att bättre transportmöjligheter och kommunikation behövs för att personer med funktionsnedsättning ska ha bättre möjligheter till att vara både inkluderade och integrerade. Slutsatsen är att det behöver struktureras genom att rutiniseras inom föreningsliv och organisationer för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet till en aktiv fritid.

Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på skolor placerade på den glesa och mycket glesa landsbygden i Norrbottens län. Studien avgränsades till lärarnas upplevelser om undervisningens likvärdighet och hur ramfaktorerna elevgrupp, ekonomiska resurser och lokaler påverkade deras arbete. Resultatet visade att lärarna upplevde sin undervisning som likvärdig med övriga landets trots vissa svårigheter sett till lokaltillgång och ekonomiska resurser. Exempelvis fick några lärare resa långt för att ta sig till lokaler som badhus och ishall, eller vara utan internetanslutning och ljudanläggning i sporthallen. Resultatet visade även att, till skillnad från den tidigare forskning som gjorts på idrott och hälsa-lärares arbetsmiljö, var ramfaktorn elevgrupper den mest positiva faktorn med att arbeta på en skola belägen i den glesa och mycket glesa landsbygden. Orsaken till detta var de mindre klasserna som gav lärarna mer tid med sina elever, vilket påverkade undervisningen positivt. Överlag bryter studien ny mark, eftersom det tidigare inte har forskats på lärare som befinner sig på den glesa och mycket glesa landsbygden. På grund av detta behövs mer forskning på området för att kunna inkludera fler regioner och således ger en mer representativ bild av den glesa och mycket glesa landsbygdsskolelläraren i Sverige.