Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna har formuleras på följande vis: Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning? Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen? Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades. Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande. Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT. De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen. / Aim: The aim with the report is to examen to which extent, in which ways and for what reasons ICT is being used or not used by newly graduated teachers in physical education. The questions have been formulated as follows Is ICT included in newly-educated teachers' lessons in physical education? In such case how and to what extent? What are the views of newly graduated teachers on using ICT in teaching? Method: The report is built on two methods. One method is a qualitative semistructured interview done on four different newly graduated teachers where the teacher has been working for a maximum of three years. The other method is a observational study done on twelve lessons led by the four teachers in the interviews. Results: The results showed that the use of ICT among the four teachers varied between almost no use of ICT up to almost half of the lessons. The most occuring ICT useage were in the shape of music, video recordings, video playbacks and different presentation tools. The advantages of ICT were a good helper, variation and time savings when used continuously. The drawbacks of ICT that were mentioned were accessibility and initially timeconsuming. Conclusions: ICT use in physical education varies for different teachers at different schools. Factors that affect the teachers from above are for example unclear curricula, the schools guidelines, resources and the resources availability. The teachers capital and habitus will affect how susceptible the teacher are towards the introduction of ICT. New graduates are positive about ICT but they don't take advantage of the oppertunities as much as the would like. Mainly because of the school resources, availability, lack of time and/or the guidelines. A possible solution that is being debated for is a state or municipal resource bank that makes it easier for teachers to save time and helps easing the introduction of ICT in teaching.

Bakgrund - Varje år skadas uppskattningsvis 280 000 människor i Sverige i samband med fysisk aktivitet. Vid en mjukdelsskada bör behandling ske omedelbart för att stoppa blödning samt för att minska på läkeprocessen. Erfarenhet av idrottsmedicin är av fördel för samtliga individer. För att få den bästa läkeprocessen bör behandlingen utgå från PRICE-modellen. Syfte - I denna studie undersöks vad lärare i idrott- och hälsa från västra Sverige anser om hantering av skador vid fysisk aktivitet som en del av undervisningen i idrott- och hälsa och om det borde ingå i läroplanen. Med hantering av skador vid fysisk aktivitet menar vi till exempel hur en stukad fot behandlas eller vad som ska göras om en kompis får hjärnskakning m.m. Metod - Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer genomförda på fem stycken aktiva lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna har varit både strukturerade och icke-standardiserade Resultat - I intervjuerna var samtliga lärare i idrott och hälsa positiva till att ha med skadehantering i läroplanen. Det kom fram både fördelar och nackdelar som till exempel att det är bra om en elev kan hantera en stukning om någon skadas där ingen medicinskt kunnig vuxen är i närheten, respektive att det finns viss tidsbrist hos lärare i idrott hälsa för att hålla ett nytt moment. Studien visar att fördelarna väger över nackdelarna.

Alla elever ska kunna medverka på lektioner utifrån sina egna förutsättningar och känna att de är delaktiga i undervisningen. Att alla har rätt till en likvärdig utbildning är en självklarhet för många. Därför är det viktigt att lärarna har kunskap om hur de kan lyckas med en inkludering för alla elever. Trots detta framkom det i Skolverkets rapport att några skolor har det svårt att ge alla elever en likvärdig utbildning.Syftet med denna studie är att undersöka hur högstadielärare inom idrott och hälsa uppfattar och hanterar problematiken kring inkludering och bedömning för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Sex lärare med varierad arbetslivserfarenhet har intervjuats.Alla lärare ansåg att det är viktigt att alla elever ska kunna medverka på lektionerna. Lärarna ansåg att glädje och samhörighet är de centralaste delarna i klassen, för att kunna uppnå en inkluderande undervisning. Gemensamt för lärarnas uppfattningar var att de såg många positiva fördelar till att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar på idrottslektionerna. Ingen av lärarna ansåg att det brukar vara någon större skillnad på lektionerna när man inkluderar en elev med fysiska funktionsnedsättningar. Samtliga lärare poängterade att man bedömer eleverna individuellt och att de därför har lika stor chans att lyckas.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur aktiva elever är under en idrottslektion och få fram resultat om hur den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan olika moment under idrottslektionerna. Hur aktiva är elever under en lektion i idrott och hälsa? Hur skiljer sig den fysiska aktiviteten mellan olika moment under lektionerna i idrott och hälsa? Hur har läraren agerat gällande tidseffektivitet under lektionerna i idrott och hälsa? Metod En observationsstudie har utförts och hur fysiskt aktiva eleverna är under några lektioner i idrott och hälsa har mätts med hjälp av stegräknare. Urvalet var två klasser, en sjua och en nia i högstadiet. Respektive klass har observerats under två lektioner vardera. Data som samlats in registrerades och sammanställdes efter observationerna. Resultat Efter observationen hade lektionen med beeptest ett medelvärde på 1176 steg, lektionen med beeptest och killerboll på 1960 steg, lektionen med bollspel på 1527 steg och lektionen med orientering på 2127 steg. Stegen såväl som aktiviteterna skiljde sig mellan varandra varje lektion. Största skillnaden var mellan lektionen med beeptest och lektionen med orientering med 951 steg. Flera faktorer kan påverka antalet steg en elev tar per lektion, en av de större faktorerna var längden på lektionerna och hur läraren använde sig av tiden. Slutsats Med hjälp av observation och stegräknare har studien kommit fram till att den fysiska aktiviteten mätt i steg skiljer sig åt beroende på idrottslektionens innehåll och att aktiviteten som tog plats utomhus bidrog till en ökad fysik aktivitet hos eleverna jämfört med de lektioner som tog plats inomhus för att ytan är större och att aktiviteten fick eleverna att röra sig längre distanser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika projekt med extra fysisk aktivitet och hur dessa projekt påverkat undervisningen i idrott och hälsa. Sju lärare i idrott och hälsa på grundskolan och gymnasieskolan har intervjuats om deras upplevelser av projekt med extra fysisk aktivitet som genomförts på deras skolor. Analysen av intervjuerna har utgått från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultaten visade att idrott och hälsa lärarna haft en generell positiv inställning till projekten och att projekten haft en gynnsam påverkan på undervisningen i ämnet idrott och hälsa. De vanligast förekommande projekten har haft en fokusering mot fysisk aktivitet och dess påverkan på akademiska resultat.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetade med motivationsstödjande mot elever med en låg motorisk förmåga i undervisningen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod vilket innebar att vi genomfört intervjuer med fem verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Det som våra intervjuer grundade sig på var att vi fick en inblick i hur lärare arbetade motivationsstödjande med hjälp av läroplanen samt hur de tolkade och använde läroplanen. Vidare önskade vi att belysa hur lärare arbetade för att undvika att peka ut en elev med låg motorisk förmåga samt vilka åtgärder de använde sig av för att öka motivationen hos eleverna. Det resultat som framkom i de intervjuer som genomfördes var att informanterna tolkade läroplanen och kursplanerna relativt lika dock var tillvägagångssättet olika men målet var detsamma. I vårt resultat framkom det även hur informanterna arbetade med att undvika att elever upplevde att de kände sig utpekade på grund av en låg motorisk förmåga. Ytterligare något som låg till grund för vår studie var att vi var intresserade av vilka åtgärder som informanterna använde för att öka motivationen hos eleverna.

Den aktuella ämnesplanen för idrott och hälsa betonar att undervisningen ska syfta till att utveckla elevernas förmågor och kunskaper inom området. Detta tycks dock inte riktigt stämma överens med undervisningen som sker ute i skolorna. Där tycks syftet med undervisningen vara mer implicit och ett större fokus ligger på att aktivera eleverna än att utveckla förmågor. I och med Covid-19 pandemin så ställdes lärarna inför en ny utmaning då all gymnasieutbildning flyttas över till distans för att minska smittspridningen. Vissa källor menar på att undervisning på distans skapar tillfällen för lärarna att fundera över undervisningens syfte vilket kan ha bidragit till förändringar i undervisningen. Undersökningen syftar därför till att undersöka vad som framställs som undervisningens syfte när lärare i idrott och hälsa beskriver sin undervisning och de uppgifter eleverna fått på distans i och med Covid-19 pandemin. För att göra detta har jag gjort en diskursanalys på data från sex lärare. Datan bygger på en kvalitativ enkät och uppgifter som lärarna har använt sig av under våren 2020. Resultatet visar på tre diskurser som har analyserats ur datan: riskdiskurs, aktivitetsdiskurs och bedömningsdiskurs. Riskdiskursen var starkt förknippad med distansundervisningen då lärarna poängterade elevernas stillasittande under pandemin. Distansundervisningen återfanns även i bedömningsdiskursen då lärarna uttrycker svårigheter i att bedöma elevernas kvalitativa rörelseförmåga på distans. I bedömningsdiskursen fann jag även starkast kopplingar till ämnesplanens syfte som att utveckla förmågor och kunskaper hos eleverna. Jag ser med fördel att distansundervisningen kan skapa möjligheter till en mer individualiserad undervisning som kan fokusera mot att utveckla elevernas kunskaper och förmågor. För att göra detta ger jag förslag på att inkludera mer teknologi i distansundervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.