The purpose of the study is to pay attention to teachers' thinking about methodological forms. When and why they use methodical forms in teaching. The concepts that are central to the study are social forms and forms of action. Through a qualitative research method, the study examines differences and similarities regarding teachers' reasoning regarding the usefulness of methodical forms in teaching in the field of Sport and Health. Data is collected using qualitative semi-structured interviews. In the result and conclusion, the study found that the majority of teachers had pronounced and reasoning linked around methodical forms in teaching, the sports teachers had both knowledge and understanding of how they relate to methodical forms. What influences the choice of form for the sports teachers are different frameworks they must relate to.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser av den betygsgrundande bedömningen inom ämnet idrott och hälsa. Studien syftar vidare till att undersöka hur lärarna tydliggör och praktiserar det arbete som tillhör den betygsgrundande bedömningen, såsom dokumentation och återkoppling. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer varav fyra gymnasieelever som fått slutbetyg inom kursen idrott och hälsa 1, samt fyra legitimerade lärare med behörighet i ämnet. För teoretisk grund och genomförd analys har Bernsteins teori använts. Resultatet av studien visar att eleverna har svårt att se vad kunskaper inom ämnet är och att de snarare fokuserar på förutsättningar för bedömning än kunskaper. Det finns en viss brist på återkoppling inom ämnet som kan påverka elevernas syn på kunskap. Lärarna har svårt att med ord beskriva vad de bedömer, men studien pekar på att planering av bedömningstillfällen bidrar till en tydligare dokumentation och tydligare sammanfattning. Genom att lärare samlar in mer bedömningsmaterial som eleverna kan ta del av kan elevernas syn på kunskap inom ämnet idrott och hälsa utvecklas, samt ge en bättre uppfattning av vad som bedöms. / The purpose of this study is to investigate students' experiences of the grade based assessment in the subject of physical education. The study further aims to investigate how teachers clarify and practice the work that belongs to the grade based assessment, such as documentation and feedback. The study is based on eight qualitative interviews, of which four high school students who received a final grade in the course idrott och hälsa 1, as well as four certified teachers with eligibility for the subject. Bernstein's theory has been used for theoretical basis and analysis. The conclusion of the study is that the students have difficulty seeing what knowledge in the subject is and that they focus on conditions for assessment rather than knowledge. There is a certain lack of feedback within the subject that can affect students' views on knowledge. Teachers find it difficult to describe what they assess with word description, but the study indicates that planning of assessment opportunities contributes to clearer documentation and a clearer summary. By teachers collecting more assessment material that students can take part in, students' views on knowledge in the subject of physical education can be developed, as well as give a better idea of what is assessed.

The focus of this study is on invasion games in the lessons of physical educationduring high school. Earlier studies shows that invasion games in physical educationare faced with certain challenges, as they are usually interpreted with different ideasof what the game should be like as written by the association of sports. Therefore, itis difficult for both teachers and students to understand what to focus on whilelearning the invasion games.The purpose of this study is to investigate the students´ experiences of what theythink invasion games in physical education is about and also to analyze from theirexperience what they should be learning in invasion games in during their highschool. The theoretical approach in this study is in reference to Bourdieu´sconcepts of habitus, the logic of practice and doxa. To find this out a qualitativemethod has been used in form of interviews.The results of the study are divided into four categories, these are; how to play thegame, how to move, how to do something you can or cannot, and students´ ownideas about teaching invasion games. The students that participated in the studyshows that invasion games are something one either can or cannot do. There is nomiddle ground. The students feel that there is no clear purpose of learning aboutinvasion games, although it is a fun part of physical education. The students whoplay invasion game on their spare time do not find the lessons useful, as far asdeveloping their skills in invasion games is concerned.The results of this study also show that majority of the participating studentsappreciate invasion games in spontaneous teaching manner where previousexperience and conditions do not matter. This results to majority being active duringthe lessons. The results also show that students have difficulty in verbally expressingwhat invasion games teach them.

Syftet med denna studie var att få en förståelse kring hur specialidrottselever upplever ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Målet med studien var även att se hur elevernas upplevelser kring innehållet är i förhållande till den definierade ämnesplanen, det vill säga om undervisningen exempelvis anpassats utefter eleverna som specialidrottsklass. För att uppnå detta användes en kvalitativ intervjustudie för att på bästa sätt belysa hur respondenternas tankar och uppfattningar tedde sig utifrån idrott och hälsas innehåll. Där resultatet framhävde viktiga delar av respondenternas tankar såsom variationen av idrotter, korsning av fälten och anpassning av specialidrottselever som grupp. Intressant är deras skildring av hur lärarna inte förmedlar och bearbetar ämnesplanen tillsammans med dem. Därefter skildrades resultatet i en analys samt diskussion utifrån läroplansteori och den tidigare forskning som fanns tillgänglig. Några saker som diskuterades var dels hur deras lektioner var anpassade efter dem som specialidrottsklass, dels hur lektionerna var upplagda som ett smörgåsbord av aktiviteter, dels hur lika deras upplevelser av innehållet i idrott och hälsa var jämfört med deras diverse idrotter och dels deras okunskap om ämnesplanen för idrott och hälsa. Vidare visade det sig även att respondenternas tankar i mångt och mycket stod i linje med det som tidigare forskning sagt.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om betydelsen av digitala verktyg i idrott ochhälsa. Syftet är att se vilka möjligheter som finns, och vilka hinder digitala verktyg kanmedföra i undervisningen. Digitala verktyg är högst relevant sett till vår profession, givetden digitaliseringsstrategi som svenska skolan förväntas följa. Frågeställningarna har varit:Vilka möjligheter och fördelar kan digitala verktyg tillföra i idrottsundervisningen? och Vilka hinderfinns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?. Metoden hargrundat sig i vad Friberg (2017) beskriver som en sökprocess och sökningen är gjord pådatabaserna Education Research Complete, SPORTDiscus och Google Schoolar.Resultaten påvisar att det finns potential och möjligheter med digitala verktyg men att detinte kommer utan rätt resurser och kunskap. Större delar av resultatet visar upp hindersnarare än möjligheter och dessa hinder presenteras djupare i diskussionen under rubrikenVilka hinder finns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?med teman: Digital Kompetens, Resurser och Rörelse. I rubriken Digital Kompetens diskuterasbland annat bristen på rätt kompetens gentemot regeringens digitaliseringsstrategi ochSkolverkets rapport om “IT-användning och IT-kompetens i skolan”. Resurser är den deleni diskussionen som belyser att lärare åskådliggör faktorer som tid, ekonomi och att detråder en materiell ojämlikhet mellan skolor. I rubriken Rörelse ser vi resultat som indikerarpå en lägre fysisk aktivitet när elever använder digitala verktyg. Detta diskuteras gentemotSkolverkets reviderade kursplan om en ökad digitalisering i skolan och beslutet om detutökade antalet timmar i idrott och hälsa.

Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag. Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.

Denna studie handlar om en för många okänd diagnos vid namn Developmental CoordinationDisorder (DCD) eller i svenska uttryckt motorisk koordinationsstörning. Syftet är att undersökakunskapsläget kring DCD bland lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger samt beskriva arbetetför att skapa en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa för dessa elever. Den teoretiskautgångspunkten bottnar i den humanekologiska teoribildningen och närmare bestämt i en modell vidnamn M.A.T.C.H vilken utformats för att i skolan kunna bedriva ett främjande arbete för elever medDCD. M.A.T.C.H fungerar även som ett analysverktyg i tolkningen av empirin. Studien är avkvantitativ och kvalitativ karaktär och metoden som användes för datainsamling är enkät. Enkätenbesvarades av 56 lärare i idrott och hälsa och 60 specialpedagoger. Resultaten visar att knappt hälftenav respondenterna har hört talas om DCD och att 25 % eller färre anser att de har kunskap kring hurDCD påverkar ett barns motorik. Gällande kunskap kring hur undervisningen kan anpassas efter elevermed DCD anser knappt hälften av lärarna och färre än 10 % av specialpedagogerna att de har detta.Vidare visar studien att de flesta lärare gör anpassningar för dessa elever och att dessa framförallthandlar om nivåanpassningar. Gällande specialpedagogernas delaktighet i anpassningarna uppger färreän hälften att de bidragit i detta arbete. Resultatet visar också att färre än hälften av lärarna väljer attkontakta en specialpedagog för handledning i arbetet. Orsakerna till varför många inte gör detförklarar de med att specialpedagogerna ofta har brist på kunskap och tid. Knappt hälften avspecialpedagogerna uppger att de ger handledning till lärarna och beskriver bland annat att det krävsbättre organisatoriska förutsättningar. I resultatdiskussionen förs ett resonemang kring hur ökadkunskap och samverkan kan bidra till att utveckla arbetet för att möta elever med DCD. Slutsatsernaformuleras i begreppen kunskap och samverkan. En ökad kunskap kring DCD samt en närmresamverkan mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger kan fördjupa det arbete som redangörs gällande anpassningar samt främja en tidig upptäckt av elever med DCD.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har arbetat med distansundervisning under covid-19. Frågeställningarna formulerades på följande vis: ●      Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under covid-19?   ●      Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19? ●      Hur anser lärare i idrott och hälsa att elevernas lärande påverkas av distansundervisning under covid-19? ●      Hur har idrottsundervisningen i fysisk aktivitet bedrivits under covid-19? Metod  Studien innefattar fem lärare i idrott och hälsa på gymnasiet som valdes ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Metoden som användes för datainsamling till denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Data från intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat   Övergripande visade resultatet att det (1) finns många nackdelar och få fördelar med distansundervisning. (2) Lärarna upplevde digital undervisning väldigt olika där lärarna som var tekniskt kunniga upplevde den som enkel att implementera och lärarna som var mindre tekniskt kunniga upplevde svårigheter. (3) Lärarna upplevde att eleverna lärde sig mindre med distansundervisning och (4) eleverna har arbetat med uppgifter enskilt för att sedan filma sitt lärande och progression. Slutsats  I likhet med tidigare forskning visade studien att det finns många nackdelar och problem med distansundervisning. Studien visade även att skolorna och lärarna var dåligt förberedda och hur de upplevde distansundervisningen berodde mycket på teknisk kompetens. Pandemin är levande i allra högsta grad och studien visar att lärare behöver mer teknisk kunskap och skolorna behöver ha en plan för hur distansundervisning ska gå till här och nu men även om det behövs i framtiden. / Aim  The purpose of this study was to investigate how high school teachers taught physical education during distance learning and covid-19.   The study has following research questions:  ●      Witch pros and cons appeared while working with distance learning in physical education during covid-19?  ●      How did teachers experience working with digital tools and internet-based programs during covid-19?  ●      What is the teacher’s opinion about students learning and how it's affected by distance learning during covid-19?  ●      How did teachers educate students in physical education during covid-19?  Method  The study involved five high school teachers in physical education and a qualitative method which included semi structured interviews was used. The collected data was transcribed and then analyzed using a content analysis.   Results  The overall results show that (1) there are many cons and few pros regarding distance learning. (2) Teachers experienced distance learning very differently depending on their internet and digital skills. (3) The students learned less during distance learning and (4) the students worked with different tasks alone and recorded their learning and progression.   Conclusion  Like the other studies the results show that there are many cons and few pros regarding distance learning. The schools and teachers were not prepared for this pandemic and the conclusion is that teachers need more digital knowledge, and the schools need to be prepared.