Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande. Informanterna betonar vikten av att eleverna lär sig hur arbetet kring förebyggande av funktionella idrottsskador kan implementeras för att kunna använda kunskaperna för ett livslångt lärande. Baserat på Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete utformade vi en ny modell för att förebygga skador. Ur ett framtida perspektiv är vår önskan att lärare använder modellen till att strukturera och organisera en lärorik undervisning. / The purpose of this study was to elucidate whether and how teachers in physical education and health work to prevent injuries. We used qualitative method and interviewed eight educated teachers specializing in sixth to ninth grade in physical education and health. The results are based on Haddon´s (1980) strategies for injury prevention. The results showed that teachers consciously work to prevent functional sports injuries and integrate the preventional work into the education. The informants believe that it is primarily the activity that is focused on and not whether the education takes place indoors or outdoors, but mentions that there are differences regarding planning and execution. The informants emphasize the importance of students learning how to work preventively with functional sports injuries and how to use the knowledge for lifelong learning. Based on Haddon´s (1980) strategies we created a strategy model for injury prevention. From a future perspective, it is our desire that teachers use the model to structure and organize a worthwhile education.

<p>Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. </p><p>Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. </p><p>Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.</p><p>Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren. Det ligger i funktionshindrets natur att ha brister i den sociala förmågan, det är därför lärarens uppgift att vara extra uppmärksam i grupp- och samarbetsövningar. De intervjuade lärarna i Idrott och Hälsa är positiva till integrering av barn med autism i grundskolan, men många poängterar vikten av små grupper. Vid bedömningen av barn med autism tar alla intervjuade hänsyn till funktionshindret och menar att bedömningen ska utgå från individens förutsättningar.</p><p>De slutsatser vi kan dra är således att undervisningen av barn med autism ska innehålla korta och tydliga instruktioner samt att lektionsinnehållet bör visas med hjälp av ett schema. I de fall där barn med autism är integrerade så måste läraren i Idrott och Hälsa kunna anpassa undervisningen till varje barns nivå. Läraren behöver inte ha speciella övningar för barn med autism, utan barnen kan delta i alla övningar så länge övningarna anpassas efter deras förutsättningar. Vi kan också dra slutsatsen att barn med autism trivs i mindre grupper. Lärare i ämnet Idrott och Hälsa ska ta hänsyn till funktionshindret vid bedömning och betygsättning. Det är vår uppgift som lärare att försöka ge barn med autism en bra skolgång!</p>

Bakgrund: Skillnaden mellan de fysisk aktiva och de fysiskt inaktiva ungdomarna blir allt större idag. Hjärt och kärl-sjukdomar är en av de dominerande folksjukdomarna som kan uppstå av fysisk inaktivitet. Skolan är en arena där barn utvecklas och får en möjlighet att röra på sig under skoltid. Som blivande idrottslärare är det då viktigt att kunna motivera eleverna i ämnet för ett fortsatt fysisk aktivitet. Syfte: Det primära syftet med undersökningen är att undersöka hur några idrottslärare arbetar för att motivera sina elever i idrott och hälsa. Därför valdes det att studera hur ett begränsat urval av idrottslärare i Karlstad kommun motiverar sina elever i ämnet idrott och hälsa. Metod: Arbetat är en kvalitativ metod i form av intervjuer vilket också har använts i undersökningen. Sex idrottslärare, tre som arbetar på ett högstadium och tre idrottslärare inom Karlstad kommun har undersökts. Intervjuerna har sammanställts och blivit resultatet av min studie. Respondenterna är konfidentiella och är skyddade av etiska rättigheter. Resultat: Resultaten visar att många av respondenterna upplever att motivationen är bra på skolorna och det har och göra med att många är fysiskt aktiva på fritiden. Resultaten visar även att variation i undervisningen och att det är viktigt att se eleverna och kunna erbjuda aktiviteter där varje elevs behov tillfredsställs samtidigt som eleverna får inflytande på idrottslektionerna. Detta leder i sin tur att de tre psykologiska behoven som kompetens, självständighet och samhörighet uppfylls och den inre motivationen stärks i ämnet. Studien har även kopplats i hop med tidigare studier och Self Determination Theory som är studiens teoretiska utgångspunkt. Nyckelord: Idrottslärare. Idrott och hälsa. Motivation. Skola. / Background: The difference between the physically active and the physically inactive young people is increasing today. Cardiovascular disease is one of the dominant endemic diseases that can be caused by physical inactivity. The school is an arena in which children develop and get an opportunity to move on during school hours. As future physical education teachers, it is then important to be able to motivate students in the subject of continued physical activity. Purpose: The primary objective of the study is to examine how physical education teachers can work to motivate their students in sports and health. Therefore it was chosen to study how a limited selection of the teachers in Karlstad municipality works to motivate their students in physical education and health. Method: I have used a qualitative approach in the form of interviews, which has also been used in the investigation. Six education teachers, three working at a high school and three physical education teachers in the municipality of Karlstad have participated in the investigation. The interviews were compiled and became the result of my study. The respondents are confidential and are protected by moral rights. Result: The results show that many of the respondents feel that the motivation is good at the schools and it has to do with the fact that many are physically active during their leisure time. The results also show that the variation in teaching, and that it is important to see the students on a more personal level and offer activities where each student's needs are met while students gain influence in PE classes. This leads in turn to the three psychological needs of competence, autonomy and affinity are met and internal motivation is strengthened in the subject. The study has also been linked to previous studies and Self Determination Theory is the study's theoretical base.   Keywords: Physical education teacher. Physical education and health. Motivation. School.

This thesis examines how teachers in physical education work with gender and gender roles in two religious schools in Stockholm. My main research questions were how the teachers relate to gender roles, if they think of gender when planning the lessons and do the boys or the girls get more attention from the teacher, if so, how do they get it? This study is based on interviews and observations, which makes it a qualitative study. The P. E. teachers in my study work in two religious schools. Two of them work at a Muslim school where segregated education exists, which means that boys and girls don’t have physical education classes together. The third teacher works at a Christian school that has co-education. The main theory in my study is that gender is socially created by humans. Masculinity and femininity are created when people are in integration with each other. The conclusions in my study are that the teachers relate to gender roles in different ways. All teachers find it difficult to work with gender in an active way, which means that this is something that’s not given priority during the lesson. By my analysis, I have also found that teachers to some extent follow the curriculum requirements for overcoming gender roles, but the lack of awareness from the teachers can actually lead to the reinforcement of gender roles. All the teachers in my study would like to have some form of training or practical exercises that they can improve their skills in becoming more aware of working with gender. The teachers therefore share awareness that they could be better. I can also say from my empirical evidence that teachers in my study did not prioritize gender in their planning of the lesson. During my observations in the Muslim school I found it a bit difficult to see whether the girls or the boys got more attention from the teacher. I noticed, however, that girls more often received more praise from both teachers B and C, than boys did in teacher A and C’s lessons. I felt, however, in teacher C’s lessons in the Christian school, girls received more praise from the teacher and more attention by the way he spoke to them.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen.   Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott? Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen? Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet. Resultat Resultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna. Slutsats Studiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg. Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever. De är även medvetna om den hämmande effekten. Dilemmat blir då att hitta en balansgång för att fånga alla elevers intresse. Dock finner vi att mindre tid tillägnas de teoretiska kunskaperna vilket har en stor del i kursplanen och som även har betydelse för elevernas djupare förståelse för hälsa i ett livslångt perspektiv.   Nyckelord: Idrott, Idrott och hälsa, tävlingsmoment, bedömning och hälsa / Abstract Aim The intention of the study is to examine how physical education teachers in the current study understand the concept of sport and how this is reflected in their teaching.   What definitions have PE teachers on the concept of sport? What are teachers’ thoughts about competition in their teaching? What difficulties do teachers find on assessment within the subject? Method To collect the data needed for the study we used qualitative interviews. Sample group consisted of four teachers who teach physical education in all grades, elementary school through high school. The reason why all age groups are included in this study is to get a wider perspective. Results The results show that teachers’ definition of sport partly reflected their past experience but it does not seem to affect their teaching in any significant way. The competition is seen as a motivating factor, but also something that can have an inhibitory effect. Difficulties are also in the assessment because it is subjective, however, teachers who have been working as PE teachers for a long time doesn’t distinguish the same difficulties as the less experienced. Conclusion Our results shows that past experiences of sport influences how one defines it. This does not seem to affect the teaching approach. All teachers agree that competition motivates many students. They are also aware of the inhibitory effect. The dilemma is then to find a balance in order to capture all students' interest. However, we find that less time is devoted to the theoretical knowledge which is a big part of the curriculum and which also are important for the students' deeper understanding of health in a lifelong perspective.   Keywords: Sport, Physical Education, competitive activities, assessment and health

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet.

Aim The aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective. In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented? What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective? Method The issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).   Results The majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective. The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development. Conclusion With the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils’ interest for different kinds of physical activities. Keywords Physical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, i ämnet idrott och hälsa på skolor i Montana, USA, ser på värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. På vilket sätt anser läraren i idrott och hälsa att vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv kan förmedlas till eleverna?  Vilka hjälpmedel finns till förfogande för läraren att förmedla värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv? Metod Frågeställningen har besvarats genom kvalitativa intervjuer gjorda på sex lärare, i ämnet idrott och hälsa, i Montana, USA. Lärarna som medverkade bestod av fyra kvinnor och två män. En lärare arbetade på låg- och mellanstadiet (30 år som lärare), tre lärare på högstadiet (20, 10 respektive 8 år som lärare) samt två lärare på gymnasienivå (30 respektive 3 år inom yrket). Resultat Majoriteten av lärarna ansåg att en bred variation av aktiviteter, anpassning till individnivå samt kunskaper om en hälsosam livsstil är viktiga medel för att kunna förmedla vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna ansåg sig ha tillräckligt med hjälpmedel, i form av utrustning, för att förmedla värdet av fysisk aktivitet, där skolans budget erbjuder lärarna att inhandla material varje år. Utöver budgeten hade samtliga lärare 12 timmar av professionell utveckling varje år i form av konferencer eller annan egen vald professionell utveckling. Slutsats Med hjälp av de hjälpmedel som skolan erbjuder i form av konferenser, samtal med andra lärare samt egna valda alternativ för utveckling, kan lärarens undervisning förbättras och på sätt fånga fler elevers intressen. Nyckelord Idrott och hälsa, fysisk aktivitet, KASAM, känsla av sammanhang.

Gymnastics is a reoccurring event in the physical education of many students. Despite this, there is still today limited research which describes the students’ perspective and interest for this activity and if there are any differences between genders. The purpose of this study has therefore been to investigate students’ interest for gymnastics and if there are any experiences, which can affect this interest. The study also aims at comparing girls’ and boys’ interest for gymnastics and if there are any experiences that can be effective. The method in this study has been two focus group interviews. The result shows that both focus groups have an equal interest for gymnastics. Although, they sometimes describe different experiences that affect their interest for the activity. In many ways this study confirms the results of earlier studies on students’ interest and affective factors for different parts of physical education. / Redskapsgymnastik är ett återkommande inslag i många elevers undervisning i idrott och hälsa. Trots detta finns det idag begränsad tillgång till forskning som beskriver elevers upplevelser och intresse för aktiviteten, samt om det finns några skillnader mellan könen. Studiens syfte har därför varit att undersöka elevers intresse för redskapsgymnastik samt att se om det finns upplevelser som inverkar på intresset. Syftet med studien var även att jämföra flickors och pojkars intresse för redskapsgymnastik samt vilka upplevelser som påverkar deras intresse. I studien har det används två strukturerade fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Resultatet visar även att flick- och pojkgruppen har ett likvärdigt intresse för redskapsgymnastik. Dock beskriver flick- och pojkgruppen stundtals hur olika upplevelser inverkar på intresset för aktiviteten på olika sätt. På många sätt liknar studiens resultat det som tidigare forskning visar om elevers intresse och påverkande faktorer för olika delar inom idrottsämnet.

Abstract Aim The aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011. The questions that are addressed in this paper are, Which expression of competence code can be found in the different curricular? What are the expressions for performance code can be found in the different curricula? Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students? Method   As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum. The publications are based on relevance to the study. Results  The study shows examples of the similarities between the syllabuses way to look at how teachers must assess students. You can also see that all four different curricula in physical education is based on the assessment that correspond well with Bernstein's curriculum codes, especially when it comes to performance code. The study also shows that training programs over time have not changed appreciably applicable assessment. Conclusions  The syllabuses studied the expression of the same type of performance-based assessment "performance code". In all four curricula studied is the "performance code" that dominates, however, it is possible in Lpo 94 to find a rating criterion that signals "competence code". Moreover study indicates that "competence code" more found in the syllabuses "Goals to strive for" and "Purpose". Keywords Gymnastic, physical education, curriculum, curriculum codes, assessment / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att med hjälp av läroplanskoder analysera och jämföra fyra kursplaner i ämnet idrott och hälsa. Studien startar i och med grundskolans införande 1962, och därefter görs ytterligare tre nedslag 1980, 1994 samt 2011. Frågeställningarna som behandlas i denna uppsats är, Vilka uttryck för competence code går att finna i de olika kursplanerna? Vilka uttryck för performance code går att finna i de olika kursplanerna? Sker det en förändring i kursplanen gällande vilken kod lärarna ska bedöma eleverna utifrån? Metod Som underlag används de fyra kursplanerna Lgr 62, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 i idrott och hälsa. Dessa fyra kursplaner studeras och jämförs med avseende på likheter och förändringar i bedömning med hjälp av komparativ innehållsanalys. Ett antal publikationer inom läroplanskoder används vid analysen av kursplanerna. Publikationerna väljs utifrån relevans till studien. Resultat Studien visar exempel på likheter mellan kursplanernas sätt att se på hur lärare skall bedöma elever. Det går även att se att alla fyra olika kursplaner i idrott och hälsa utgår från bedömning som stämmer väl överrens med Basil Bernsteins läroplanskoder, framförallt när det kommer till performance code. Studien visar även att kursplanerna över tid inte har förändrats nämnvärt gällande bedömning. Slutsats Kursplanerna som har studerats ger uttryck för samma typ av prestationsinriktad bedömning ”performance code”. I alla fyra kursplaner som studerats är det ”performance code” som dominerar, dock går det att i Lpo 94 finna ett betygskriterium som signalerar ”competence code”. I övrigt pekar studien på att ”competence code” mer återfinns i kursplanernas ”Mål att sträva mot” och ”Syfte”. Nyckelord Gymnastik, idrott och hälsa, kursplaner, läroplanskoder, bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>