Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent det är med såväl traumatiska som förslitningsskador bland lärare i idrott och hälsa – vilka skadorna är samt hur de uppstår. Vidare syfte var att undersöka hur läraren i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande.   Metod Arbetet baserar sig på en enkätundersökning bland lärare i idrott och hälsa som undervisar i skolans olika stadier. En elektronisk enkät skickades ut till 230 lärare i idrott och hälsa varav 106 av dessa besvarade enkäten. Svaren från denna enkät ligger som grund för resultatdelen. Genusperspektivet ligger som grund för den teoretiska utgångspunkten.   Resultat Resultaten från denna studie visar att lärarna i idrott och hälsa anser att det finns orsak till att vara fysiskt aktiv på sin fritid för att orka med sitt arbete. Det är vanligt förekommande med skadeförebyggande arbete bland lärare i idrott och hälsa. Kvinnor samt äldre lärare verkar mera måna om att sköta om sina kroppar och arbeta förebyggande men trots detta så verkar det som att dessa grupper är de som blir mest drabbade av skador, vilket kan vara en orsak till att just de arbetar mer skadeförebyggande. De vanligaste traumatiska skadorna verkar drabba fotleder, huvud/nacke, fingrar, ryggens nedre del samt knän. De vanligaste förslitningsskadorna verkar drabba knän, axlar samt ryggens nedre del. En vanlig orsak till att många lärare råkar ut för traumatiska skador verkar vara att många är ouppvärmda inför aktiviteterna, en annan orsak beror på helt oförutsägbara olycksfall. Hörselproblem är vanligast bland lärare som undervisar i högstadiet och de som undervisar endast i idrott och hälsa lider även de en större risk att drabbas av förslitningsskador, traumatiska skador samt röstproblem.   Slutsats Slutsatsen vi kan dra av vår studie är först och främst att det verkar vara få lärare i idrott och hälsa som fortsätter att vara aktiva inom ämnet ända fram till pensionen. En bidragande orsak är högst troligt det stora fysiska slitaget som de utsätts för i sitt arbete. Det är med en mycket stor sannolikhet att man drabbas av någon typ av förslitningsskada och det är nästan garanterat att man kommer att råka ut för någon traumatisk skada under sin karriär. Är man dessutom ett- ämneslärare, kvinna, lite äldre och/eller arbetar på högstadiet så visar resultaten från denna studie att riskerna är ännu högre.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag. Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag. På vilket sätt pedagoger och skolledare arbetade för att ge de bästa förutsättningarna för en fysiskt aktiv skoldag framarbetades genom kvalitativa intervjuer. Som resultat i studien framkom det att lektionstillfällen i Idrott och hälsa, organiserade temadagar och hälsorelaterade projekt är avgörande för att alla elever skall uppnå till de fysiska aktivitetsrekommendationerna som var utgångspunkten för studien. Resultaten visade också på att pojkar är mer aktiva än flickor. Det framgick även att pedagogerna är väl medvetna om olika verktyg för att organisera sin undervisning i en mer fysiskt aktiv riktning. Där skolgård, närmiljö och utomhuspedagogik framhävs som adekvata redskap. Föreningslivet, föräldraföreningar och lokala sportbutiker kan på olika sätt integreras i skolans hälsofrämjande arbete, vilket framhölls enligt informanternas utsagor.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares syn på orsaker till varför elever får betyget Icke Godkänt i kursen idrott och hälsa A på gymnasiet samt på vilka sätt lärarnas åtgärder motsvarar den problembild eleverna upplever. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad ligger, enlig lärare och elever, till grund för bedömning och betygsättning i idrott och hälsa A? Vilka är, enligt lärare och elever, orsakerna till att elever får betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Vilka åtgärder vidtar lärare för elever som ej uppnår kursmålen för betyget Godkänt i idrott och hälsa A? På vilka sätt motsvarar lärarnas åtgärder elevernas syn på orsaker till betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Metod: Metoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare och sju elever ifrån tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en från innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hälsa A och haft läraren som blir intervjuad som sin lärare i den kursen. Resultat: Resultatet visar att elever och lärares syn skiljer sig till viss del gällande vad som är betygsgrundande. Exempelvis upplever elever att närvaro till stor del påverkar betyget medan lärare uppger att det endast är kursmålen och betygskriterierna som avgör. Lärarna arbetar aktivt med kommunikation genom betygssamtal och dialog för att tydliggöra kursmålen och betygskriterierna för eleverna. Lärarna menar dock att närvaro är en betydande del i elevernas möjlighet att uppnå kursmålen. Gällande synen på vad som orsakar att elever ej uppnå ett godkänt betyg har studien visat att lärare och elever är överens. De främsta orsakerna är frånvaro, negativa tidigare erfarenheter samt att ämnet inte var tillräckligt roligt. Lärarnas åtgärder motsvarar dessa orsaker genom att de arbetar med undervisning i mindre grupp, kommunikation samt öppet slut på kursen. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att lärare och elever i stor utsträckning har samma syn på orsakerna till att elever ej uppnår betyget Godkänt. Dock varierar åtgärderna från lärare till lärare, vilket visar på att skolorna inte arbetar med några generella åtgärder. Ytterligare en slutsats är att ämnets laborativa karaktär gör att idrottsämnet kräver hög närvaro i större utsträckning än skolans övriga ämnen. En slutsats är att lärare som arbetar utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet har möjligheter att få sina elever uppnå betyget Godkänt samt förmedla idrott och hälsa som ett kunskapsämne. Nyckelord: Betyg, Bedömning, Idrott och hälsa, Orsaker, Skola, Åtgärder / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine teachers’ and students’ views of why students do not pass the course idrott och hälsa A and in what way the teachers actions are equivalent the problems that students experience. Our research questions are: What is, according to teachers and students, the basis for assessment and grading in the course idrott och hälsa A? Which are, according to teachers and students, the reasons to why students do not pass the course idrott och hälsa A? Which actions are teachers taking to help students that receive the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? In which way do teachers’ actions agree to the students’ views on the reasons causing the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? Method: This study is a qualitative study, which has been carried out through semi-structured interviews at three upper secondary schools in Sweden. The schools were placed in north, inner city and south part of Stockholm. The study contains interviews of three teachers and seven students. The criteria for participation was that the students should have finished the idrott och hälsa A course and been having the teacher being interviewed as their Physical Education teacher during that course. Results: The results indicated that teachers and students views to some extent differ regarding what the grade is based on. For example students experience that the grade, to a large extent, is based on student attendance while the teachers state that the only aspect that plays a part in grading the students are the course objectives and the grading criteria’s. The teachers work with communication through grading calls and dialogs to make the goals of the course and the grading criteria’s clear to the students. The teachers mean that attendance plays an important part in the students’ possibilities to reach the goals of the course. Regarding the causes of why students fail the study has shown that the teachers and students agree. The main causes are non-attendance, previous negative experiences and the level of fun in the subject. The teachers’ actions correspond with these causes through having students work in smaller groups, communication and an open ending to the course. Conclusion: The conclusion of this study is that teachers and students, to a large extent, have the same vision of the causes, but the action differs between teachers, which shows that the schools does not work with any general actions. Moreover, the subject’s elaborative nature demands a high level of attendance compared to other subjects. Teachers who work with the components comprehensibility, manageability and meaningfulness have opportunities to make their students pass the course and show Physical Education as a subject of knowledge. Keywords: Actions, Assessment, Grading, Physical Education, Reasons, School

Sammanfattning Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen. Frågeställningar: Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen? Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9? Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter? Vad kan eleverna om dans? Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen? Metod: Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv . Resultat: Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen. Skälen kan vara att de inte har haft så mycket dans i skolan, och att den dansundervisning som eleverna har haft upplevs som ointressant, vilket gör att de har svårt att se någon mening med dansmomentet i skolan. En följd av detta är att kunskapsnivån är relativt låg hos de flesta elever och en del har en negativ attityd. Från ett genusperspektiv kan man urskilja att flickorna är mer positivt inställda till dansmomentet än vad pojkarna är. Slutsats: För att eleverna ska känna meningsfullhet till dansmomentet bör lärarna ta hänsyn till och utgå från elevernas intresse och önskemål om t.ex. val av dansstilar och musik. Eleverna bör även få vara mer delaktiga i planeringen av dansmomentet. För att tillgodose så många behov som möjligt skulle de kunna använda sig av progression i sitt arbete med dansmomentet. Eleverna behöver dessutom få ta del av kursplanen, så att momentet blir begripligt och att de förstår varför de ska ha dans i idrottsundervisningen. / Summary Aim: The purpose of the study is to examine and analyze students' knowledge and attitude to dance element in physical education. Questions: • What experiences do students in grade 9 have of dance in physical education? • Do the approach and the attitude to dance differ between boys and girls in grade 9? • What are students` perceptions of the effects of dance? • What is students’ knowledge of dance? • What is grade 9 students’ attitude to the dance as a phenomenon? Method: A total of eight semi-structured interviews were conducted with grade 9 students. The material used was pen and paper, and audio recording equipment. A thorough interview plan was completed before implementation. Once the interviews were completed, audio recordings were transcribed and interpreted on a theoretical basis, in this case Antonovsky's KASAM concept and from a gender perspective. Results: Pupils have few positive experiences from dance in physical education. Some reasons for this are that they do not have so much dancing in school, and the dance education that students do have is perceived as unattractive. Therefore students have difficulties in seeing the point of dancing in school. A consequence of this is that the level of knowledge is relatively low among most students, and some of the students’ attitudes are negative. From a gender perspective, one can discern that the girls are more sympathetic to dance than boys. Conclusion: For the students to feel the meaningfulness to the dance element, teachers should take into account student interest and requests for choice of dance styles and music. Students should also be allowed to be more involved in the planning of the dance element. In order to meet as many needs as possible, they could make use of progression in their work with dance. Students also need to be aware of what it says in the steering documents, so that the element of dance is understandable and that students understand why they should be dancing in physical education.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11). Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört? I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats? Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11? Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument? Metod Studien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.   Resultat Lärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen. Dock menar lärarna att Lgr 11 i många avseenden sätter ord på det som sedan tidigare har gjorts. Lärarna arbetar främst på egen för att förstå Lgr 11. De använder sig av stödmaterial och om det finns tillgång till kollegialt samarbete är detta av stor betydelse. Tiden till kollegialt samarbete räcker dock sällan till. Lärarna tolkar att Lgr 11 är mer formativt inriktad än Lpo 94. De menar också att ämnet tenderar att bli alltmer teoretiskt. Stora förändringar i undervisningen är att de elevledda aktiviteterna tagits bort och att bollspel som ämnesinnehåll har minskat. Andra förändringar i undervisningen som lärarna framhåller är samarbete, simning, friluftsliv och orientering som fokus för lärande. Majoriteten av respondenterna menar att merarbetet vid sidan av undervisningen ökat markant, framförallt genom ökade krav på och behov av dokumentation. Nya tillvägagångssätt används för att uppfylla kraven på dokumentation, men tiden upplevs inte tillräcklig. Den nya betygskalan upplevs som rättvisare och enklare att tillämpa, men en konsekvens som lärarna tycker sig märka är att det kommer att vara svårare för eleverna att nå det högsta betyget. Slutsats En slutsats från studien är att läraruppdraget i ämnet Idrott och hälsa framträder som tydligare på transformeringsarenan efter skolreformen Lgr 11. Arbetet med undervisningen har också blivit mer formativt inriktat på realiseringsarenan i jämförelse med Lpo 94. Det ökade arbetsbördan i form av dokumentationskrav uppfattas som en avgörande ramfaktor i relation till hur lärarna uppfattar sin lärarroll efter implementeringen av Lgr 11. Hållbarheten i de utökade kraven för lärare i Idrott och hälsa kommer att visa sig i framtiden. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers perceive their role in the subject Physical Education one academic year after the introduction of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). What changes on steering document level do the teachers believe that Lgr 11 has contributed with? To what extent is the content of the subject affected? How do the frame factors influence the teachers in their work with following Lgr 11? How do the teachers reason about grades and assessment in relation to Lpo 94? Method The study has a qualitative approach and based on that we selected interview as a method. The selection was strategic due to in advanced determined criteria and contained six teachers in the subject Physical Education and Helth working in Stockholm. We processed and analyzed the answers with the help of Göran Linde’s curriculum theory. Results The respondents believe that there is an increased awareness of the curriculum content than before. This makes teachers more determined to follow the curriculum. However, the teachers say that Lgr 11 in many aspects puts words to what already has been done. The teachers primarily work on their own when trying to understand Lgr 11. The use of support materials and the availability of collegial cooperation emerge as of importance. However, there is not enough time at hand to collegial collaborations. Teachers interpret the Lgr 11 to be more oriented towards a formative way of thinking about learning than the Lpo 94. They also feel that the subject is becoming more theoretical. Major changes in the teaching of physical education are that student-led activities have been removed and that the allocated time to team ball games has decreased. Other changes of teaching that the teachers put forward are the place of cooperation, swimming, friluftsliv and orienteering as learning focus. The majority of the respondents believe that the burden alongside with the teaching activity has increased substantially, mainly through the increased demand and need for documentation.  New approaches are used to meet documentation requirements, but time is not experienced to be enough. The new grading scale is perceived as fairer and easier to apply. A consequence noted is that it appears to be more difficult to achieve the highest grade. Conclusion Respondents perceive their teaching role in the subject PEH as clearer on the transformation arena. The teaching has also become more formative in character on the realization arena with the implementation of Lgr 11 compared to Lpo 94. The workload has increased in the form of surplus labor of the documentation required after the implementation of Lgr 11. This is an important frame factor when considering substainability of the school reform and its’ influence of the PEH-teacher role.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa. I databearbetningen fokuserades essensen i flickornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att flickorna såg ämnet som "rekreation", "arena för att lära sig bollspel", "något de har nytta av i framtiden" eller visade "osäkerhet om vad ämnet är bra för". Slutsatsen är att undervisningen i idrott och hälsa behöver förtydliga ämnets uppnåendemål för flickorna i studien.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet? Metod För att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats. Dessa lärare är verksamma i två olika geografiska områden. Innehållsanalyserna omfattade den nu gällande läroplanen, Lpo 94, kursplanen för IDH samt skolornas lokala arbetsplaner. Då respektive lärare gett sitt godkännande till att delta i studien avtalades tid för intervju. Intervjuerna genomfördes på lärarens egen skola och spelades in för att sedan transkriberas. Styrdokumenten analyserades utifrån sitt innehåll dels i sin helhet, dels i detalj. Slutligen sammanställdes resultaten för intervjuerna och innehållsanalyserna och tolkades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att en del lärare har svårt att skilja mellan vad som står i läroplanen och därmed ska genomsyra verksamheten, samt vad som ska betygsättas. Att få eleverna aktiva är något lärarna anser är mycket viktigt. Resultaten visar också att eleverna i princip bara behöver delta på lektionerna för att få betyget G. Det finns moment som bedöms genom teoretiska eller praktiska prov, men dessa är utformade så att deltagande i princip är tillräckligt. De lokala arbetsplanerna innehåller kriterier som eleverna kan uppnå utan att ta till sig någon kunskap. I övrigt grundas betyget i stort på en subjektiv bedömning. Slutsats Att låta eleverna prova nya aktiviteter är ett syfte med ämnet idrott och hälsa, men detta syfte måste skiljas från vad som ska betygsättas, vilket inte alltid görs på skolorna. Om kriterierna för att få G i betyg endast omfattar deltagande är det inte kunskaper som bedöms när ett betyg ska sättas. Det är viktigt att skolorna utformar lokala arbetsplaner och låter dessa utgöra grunden vid betygsättning, för att betygsättningen ska ske på rätt grunder.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig på olika sätt till ämnets kursplan och att de uppfattar kursens innehåll på olika sätt. Gemensamt för studiens lärare är dock att de anser att vissa aktiviteter i kursen såsom dans och friluftsliv hamnar i skymundan medan aktiviteter såsom lek fokuseras. Till skillnad från tidigare forskning säger sig studiens lärare inte bedriva mycket undervisning som innehåller olika lagbollspel. Denna studie diskuterar bl.a. hur ett visst innehåll i kursen blir till och hur olika innehållsliga moment förhåller sig till kursplanen. Vissa moment fokuseras mer i idrottsundervisningen än andra, och ett visst innehåll kan inte alltid förklaras utifrån de normer och riktlinjer som ges av kursplanen. Det är möjligt att det finns en diskrepans mellan vad som är avsett att göras i idrottsundervisningen och det som faktiskt görs, men det är problematiskt att utifrån kursplanen avgöra vilka aktiviteter som är rätt eller fel att bedriva inom kursens ramar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.