Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt. Klyftan mellan fysiskt aktiva barn och fysiskt inaktiva barn ökar allt mer och som följd av detta kan det leda till en ond cirkel. Denna cirkel bör brytas i tid för att inte elever med motoriska svårigheter ska komma allt längre bort från sina jämnåriga klasskamrater. Kosten kan ha en stor betydelse för elevers lärande och koncentration. Om elever inte äter tillräckligt kan det vara många faktorer som påverkas negativt t ex, de får mindre ork, svårare att koncentrera sig och att den allmänna hälsan försämras. Studiens syfte har varit att studera faktorer som idrott och hälsa, kost och motorisk träning och om dessa faktorer kan påverkar elevers lärande eller inte. Studien har genomförts genom intervjuer på fem lärare på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna tycker att idrott och hälsa, kost och motorisk träning tillsammans är viktiga faktorer för elevers lärande, men de tycker också att valmöjlighet, elevvård och familjeförhållanden är faktorer som påverkar. Att eleverna får vara fysiskt aktiva leder till att de har lättare att koncentrera sig under skoltid. De intervjuade lärarna anser att kosten också har en stor betydelse för att eleverna ska kunna orka hela dagen i skolan. Den motoriska träningen bör tränas redan i tidig ålder, eftersom den kan hjälpa till att utveckla skriften och språket. Det som framkom framförallt i vår studie var att de intervjuade lärarna anser att dessa tre faktorer tillsammans blir en ”höjdare” för elevers lärande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa. På vår väg till vårt resultat och vår diskussion, har vi studerat Röris, profession och yrkesstatus för lärare i idrott och hälsa, för att få ett empiriskt underlag. Vi finner i denna studie att Röris är en produkt som går med vinst för Friskis & Svettis, men även att produktens inne-håll utför moment som läraren i ämnet idrott och hälsa utför. Därmed finner vi att det kan kom-ma att påverka professionen för lärare i ämnet idrott och hälsa, för att lärare med andra ämnen lär ut kunskap som ligger till grund för professionen för lärare i idrott och hälsa.

The challenge for any teacher in physical education lies within being able to stimulate students who do no like physical activities or for some other reason decides not to participate. The aim of this study was to examine factors within physical education that could be the reason for students not participating and what could be done better in order to stimulate the less motivated. The study is based on interviews with ten students that went to school in two different counties. They did not consider their level of interest in sports to be influenced by their family or friends. They pointed out other factors that had been the reason for them failing Physical education. The results show that the students, mainly the girls, felt that the problem was within the corriculum, not in the syllabus. For the most part they wanted more variaty, strenght training and also a different kind of group formation. Girls also prefered more individual sports, such as different kinds of dances over too much ballgames. The students wanted the subject to teach them more about things they could benefit from in the future. The conclusion was that it would be good for the students to be divided into groups that have the same aims and interests, if possible. The teacher had a big responsibility as well as the time-schedules.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar: • Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa? • Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning? • Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning? Metod Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika. Resultat Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar. Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet. Slutsats En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen?   Metod Vi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått.   Resultat De intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda. En av lärarna bedrev extra undervisning i friluftsliv för sin rullstolsburna elev så att denne skulle kunna nå målen. En annan lärare upplevde att han inte gjort tillräckligt för att erbjuda sin elev en fullgod friluftslivsundervisning och menade att hans utbildning inte förberett honom för den situationen. En tredje lärare beskriver dilemmat med att anpassa undervisningen för mycket, eftersom det då kan ha en negativ inverkan på kvalitén i undervisningen för de andra eleverna.   Slutsats Det verkar inte vara möjligt för en rullstolsburen elev att delta fullt ut i friluftslivsundervisningen som den ser ut idag. Idrottslärarna har i två av fallen inte fått någon möjlighet till fortbildning, vilket är en begränsning enligt tidigare forskning. Med mer resurser och kunskap skulle friluftslivsundervisningen kunna göras mer rättvis för rullstolsburna elever.

Sammanfattning Med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier. Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts. Med hjälp av dessa båda innehållsanalyser sökte vi svar på fyra frågor som utkristalliserades från syftet. Vi fann måttligt med tidigare genomförd forskning som precist tangerade undersökningens fokus (lokala betygskriterier för ämnet idrott och hälsa) men däremot fanns det flera exempel på forskning kring betyg och bedömning i allmänhet. Den tidigare forskningen visar på brister med lokala betygskriterier och dess innehåll. Exempelvis förekommer uppförande- och ordningskriterier samt att vissa grundskolor inte formar lokala betygskriterier. Sådana brister fann vi också frekvent i vår studie. Flertalet grundskolor inom Gävle verkar ha misstolkat uppdraget med de lokala betygskriterierna då delar av kriterierna innehåller detta. En övergripande slutsats man kan dra av denna studie är att lokala betygskriterier i ämnet idrott och hälsa undergräver en likvärdig och rättvis bedömning vid betygsättning för höstterminen i skolår 9 inom Gävle kommuns grundskolor.

Bullying is a serious problem for many children and youths in today’s society. Surveys have shown that more than 145 000 children and youths are concerned by the problem as a victim or as bullies. The purpose with this survey is to obtain a clear picture of the students’ views of bullying in physical education and health. The main questions in this study are: ·         Does bullying occur in a bigger extent within the subject physical education and health than within other subjects? ·         In which elements during physical education lessons is the risk highest to be exposed to bullying? ·         Are there any differences concerning the students’ views of physical education in relation to what age they are.  To acquire an understandable picture of bullying I have chosen to do a literature study where different kinds of definitions are presented. There are also different varieties of bullying such as physical or social.  Further, to answer my research questions, I have done interviews with students in secondary school. Physical education and health is a subject where bullying is more common than in other school subjects according to my results. Further the survey shows that lessons in swimming is an element where the risk to be exposed to bullying is highest. Since bullying is a big problem in today`s school I think that it`s important that the staff has good knowledge when it comes to bullying. With open eyes and a big commitment I think that we can go far when it comes to the problems with bullying. / Mobbning är i dagens samhälle ett allvarligt problem för många barn och ungdomar, och då framförallt i skolan men även på fritiden. Undersökningar har visat att mer än 145 000 barn och ungdomar är berörda av problemet som offer eller som mobbare. Syftet med den här undersökningen är att få en inblick i elevers uppfattningar angående mobbning inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna jag använt mig av är: ·         Förekommer mobbning i större utsträckning inom ämnet idrott och hälsa än inom övriga ämnen? ·         Under vilket moment inom ramarna för idrott och hälsa är det störst risk att bli utsatt för mobbning? ·         Hur skiljer sig uppfattningarna i årskurserna 5-9 åt då det gäller mobbning under lektioner i idrott och hälsa? Jag har genomfört en litteraturundersökning för att få en klarare bild av begreppet mobbning. I denna undersökning presenteras olika definitioner, liksom att det finns olika typer av mobbning såsom fysisk och social. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort en intervjuundersökning med elever i årskurserna 5-9.  Enligt mina resultat är ämnet idrott och hälsa ett ämne där mobbning förekommer i större utsträckning än inom övriga ämnen. Vidare visar också min undersökning på att bad är det moment inom ämnet där risken att bli utsatt för mobbning är som störst Eftersom mobbning är ett stort problem i dagens skola anser jag att det är viktigt att all berörd personal har goda kunskaper om mobbning. Med öppna ögon och ett stort engagemang tror jag att det går att komma långt med mobbningsproblematiken.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser. Vikten av goda relationer och en bra kontakt mellan lärare och elev är punkter som kan anses vara väldigt betydelsefulla. Engagemanget från alla inblandade aktörer är även väldigt viktigt. Resultatet visade även att var och en av eleverna var nöjda med sin situation i idrott och hälsa på respektive skola, trots att en av eleverna visade en negativ inställning till ämnet. Studien visar även att kunskaper om hur undervisningen kan bedrivas med fysiskt funktionshindrade elever är nödvändiga. Att se möjligheterna istället för problemen, och att se det som en utmaning att lyckas är något som både idrottslärare och fysiskt funktionshindrade elever bör arbeta utifrån.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A. En studie av läroplanerna visar att bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter. Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet. Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om bollspel. De viktiga är inte ”jaget” det viktiga är laget. De vill hellre se att de starka eleverna stöttade upp sina klasskamrater.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa. <!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--> Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller. <!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--> Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.