No description available.

The purpose of the study was to investigate whether there are any connections between the secondary school pupils' goal orientation, their perceived motivation climate and whether the different directions and the climate affect whether the pupils experience joy in participating in the teaching of physical education. The sample for the survey is 125 pupils from a secondary school in Värmland. It emerged that the students had to a somewhat greater extent a task-oriented goal orientation and that they to a greater extent experienced a more task-oriented motivational climate. The students who had a task-oriented goal orientation experienced greater joy in participating in sports education compared to those who had an ego-oriented goal orientation. In addition, it emerged that the students who experienced the motivational climate as task oriented to a much greater extent experienced joy to participate in the teaching. The pupils who experienced the motivation climate as ego-oriented experienced almost no joy at all to participate in the teaching. / Undersökningens syfte var att undersöka huruvida det finns några samband mellan högstadieelevers målinriktning, deras upplevda motivationsklimat och huruvida de olika inriktningarna och klimaten påverkar om eleverna upplever glädje till att delta i undervisningen av idrott och hälsa. Urvalet för undersökningen är 125 elever från en högstadieskola i Värmland. Det framkom att eleverna i något högre grad hade en i huvudsak uppgiftsorienterad målinriktning samt att de i högre grad upplevde ett mer uppgiftsorienterat motivationsklimat. De elever som hade en uppgiftsorienterad målinriktning upplevde högre glädje till att delta i idrottsundervisningen jämfört med de elever som hade en resultatorienterad målinriktning. Därtill framgick det att de elever som upplevde motivationsklimatet som uppgiftsorienterat i mycket högre grad upplevde glädje till att delta i undervisningen. De elever som upplevde motivationsklimatet som resultatorienterat upplevde nästan ingen glädje alls till att delta i undervisningen.

Studiens syfte är med utgångspunkt i elevers perspektiv att undersöka om de upplever känsla av sammanhang i hälsodelen i Idrott och Hälsa 1. Känsla av sammanhang (KASAM) handlar om i hur hög grad man upplever komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. Forskning har visat att elevers upplevelse av ämnet Idrott och Hälsa kan påverkas positivt om denna teori tillämpas i undervisningen (Thedin Jakobsson, 2012).   Studien har en kvantitativ ansats och genomfördes genom enkäter som 163 gymnasieelever från olika skolor i Värmland besvarade. Resultaten var i sin helhet mycket positiva då majoriteten hade höga värden på alla komponenter. Elevernas begriplighet var högst angående den allmänna förståelsen för hälsodelen och dess syfte. Det som kan förbättras är tydligheten gällande kunskapskraven och vad läraren förväntar sig av eleverna. Resultaten av hanterbarhet indikerade mest positiva svar om möjligheten att utvecklas och lyckas. De negativa tendenserna förekom inom elevernas känsla av att det inte är lätt att klara hälsodelen och det fanns en viss otrygghet inför lektionerna.  Meningsfullheten upplevdes främst positivt gällande att eleverna är motiverade att förbättras inom hälsodelen och att de anser att det är en viktig del i ämnet. Eleverna har dock inte så stort intresse eller engagemang för området. Det är viktigt att lärare skapar lektioner utifrån KASAM då det kan öka den positiva upplevelsen av ämnet. Överlag framstår det som lärarna i hög uträckning lyckats med detta. Vissa delar fungerar bra och andra kan förbättras ytterligare.

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsas syn- och tillvägagångssätt vid bedömning samt betygssättning påverkar likvärdigheten i ämnet på gymnasiet. Studiens teoretiska ramverk utgår från Aaron Antonovskys KASAM och dess tre centrala begrepp; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med sex lärare i ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det förekommer olikheter bland lärarna vid exempelvis deras syn på likvärdighet, tolkningar av styrdokumenten och vilka arbetsmetoder som föreligger vid bedömning och betygssättning. Studiens slutsats är att läroplanens tolkningsbarhet skapar ett krav på lärarens subjektiva omdöme. Tolkningarnas differenser leder till icke-likvärdiga villkor för eleverna vid bedömning och betygssättning i ämnet Idrott och Hälsa. / The purpose of the present study was to examine how teachers in Physical education sees and approaches the work of assessment and grading and how that affects the equivalence in the subject. The theoretical framework of the study is based on Aaron Antonovskys SOC and its three key concepts; Comprehensibility, manageability and meaningfulness. The empirical material has been collected through qualitative in-depth interviews with six teachers in Physical education. The result shows that there are differences among the teachers in, for example, their perspective of equivalence, their interpretations of the curriculum and which working methods they are using when assessing and grading. The study’s conclusion is that the curriculum’s interpretability creates a requirement for the teacher’s subjective opinion. The differences between the interpretations leads to non-equivalent conditions for the students in the assessment- and grading process in Physical education.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av nyanlända elever i ämnet idrott och hälsa och lärares kunskaper om inkludering.   Två frågeställningar som studien undersökte var: 1. Hur lärare i idrott och hälsa arbetar med nyanlända elever och att inkludera nyanlända i ordinarie undervisning? 2. Vilka påverkansfaktorer lärarna i idrott och hälsa uppfattar är avgörande för att lyckas med att få eleverna inkluderade i undervisningen? Metod: Studien är kvalitativ och intervjuerna i studien var semistrukturerade. Urvalsprocessen skedde genom ett handplockat urval där informanterna valdes efter vissa kriterier. Informanterna skulle vara lärare i idrott och hälsa på en grundskola och ha erfarenhet av att ha arbetat med nyanlända i idrott och hälsa. Det teoretiska ramverket i studien utgår ifrån Nilholms och Göranssons (2013) definition av inkludering och inkluderingsarbete Resultat: Informanterna betonar vikten av att ha kunskaper om de nyanlända eleverna samt svårigheter som uppstår när de nyanlända kommer med begränsade kunskaper i idrott och hälsa, och/eller där kulturella/religiösa normer begränsar elevens förhållningssätt till exempelvis dans, simning. Detta påverkar lärarnas arbete med att utforma undervisningen och deras förhållningssätt till inkludering. I studien framkommer det stor skillnad avseende vilka skolerfarenheter nyanlända elever har, ett hjälpmedel på en skola kanske inte är rätt för en annan skola. Vidare framträder en liten förståelse från skolledningen kring vikten av information om eleverna till idrottsläraren. Slutsats: För att lyckas med inkludering av nyanlända i idrott och hälsa behöver skolor genom systematiska förhållningssätt ge resurser, skapa lyhördhet och aktivt arbeta för gemenskap, olikhet och deltagande. Dessa begrepp som också var studiens analysverktyg kan utgöra en grund för hur skolor kan arbeta med inkludering. Ett sådant systematiskt arbete kräver att alla på skolan står bakom arbetet och att skolor, utifrån sina egna förutsättningar, kan skapa en handlingsplan för hur arbetet med inkludering av nyanlända ska gå till. / Abstract Aim: The purpose of the study was to investigate teachers experiences of newly arrived pupils in the subject of sport and health and teacher's knowledge of inclusion. Issues that the study investigated were to find out how teachers in sports and health work with newly arrived pupils and to include new arrivals in regular teaching, as well as which influence factors the teachers perceive are crucial for succeeding in getting the pupils included in teaching and learning. Method: The study is qualitative and the interviews in the study were semi-structured. The selection process happened was made by a hand-picked selection where the informants were selected according to certain criteria. The informants should be teachers in physical education on an elementary school and have experience of working with newly arrived pupils in physical education. The theoretical framework in the study was based on Nilholm’s and Göransson's (2013) definition of inclusion and inclusion work. Results: The informants emphasize the importance of having knowledge of the newly arrived pupils as well as difficulties that arise when the pupils come with limited knowledge in physical education, and / or where cultural / religious norms limit the pupil's approach to dance, swimming, for example. This affects the teachers' work and the designing of the teaching and their approach to inclusion. In the study, there is a great difference as to what school experiences newcomers have, one tool at a school may not be right for another school. Furthermore, little understanding emerges from the school management regarding the importance of the communication of information to the PE teacher about the newly arrived pupil. Conclusions: In order to succeed with the inclusion of new arrivals in physical education, schools need to provide resources through systematic approaches and create responsiveness and actively work for the feeling of community (fellowship), inequality and participation. These concepts can be a basis for how schools can discuss and work with inclusion. Such a systematic work requires that everyone at the school is behind the work and that, based on the local conditions, schools can create an action plan for how the work with inclusion of newly arrived pupils can be planned and implemented.

Syftet med studien var att undersöka aktiva lärares tolkning och bedömning av följande kunskapskrav; ”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket 2018:51f). Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av en semistrukturerad karaktär där sex aktiva lärare i idrott och hälsa i grundskolans senare år, årskurserna 7–9, deltog i studien. Deras svar har analyserats utifrån de två teoretiska perspektiven läroplansteori och ramfaktorteori för att möjliggöra en konkretisering och verbalisering av insamlad empiri. Efter genomförd studie har nedanstående slutsatser tagits; de deltagande lärarna baserade och koncentrerade all sin simundervisning utifrån det nämnda kunskapskravet, där också kunskapskravet var lärarnas fokus vid betygsättning och bedömning av eleverna. Studien visade tillika att lärarna tenderade att tolka och värdera kunskapskravet, om än liknande, med stöd av kompletterande värdeord. Möjligheten att bedriva en kontinuerlig simundervisning var begränsad. Däremot erbjöds de elever som inte nådde upp till kunskapskravet möjligheten till extra simundervisning, vilket gjordes utan undantag.

Denna studie behandlar det främjande arbetet inom fysisk aktivitet som sker på skola och fritidshem samt samverkansformer mellan lärare i ämnet idrott och hälsa och lärare i fritidshem. Enligt en studie av Nyberg (2017) rör sig barn och ungdomar mindre än hälften av den rekommendation som lärarkåren angivit om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Vi har genomfört djupintervjuer med sju olika respondenter, både lärare i idrott och hälsa samt lärare i fritidshem. Utifrån dessa djupintervjuer har vi analyserat materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och sammanställt det i de olika teman som framkommer i resultatet. Teman som framkommer är bland annat lärare i fritidshems uppfattningar kring arbetet med fysisk aktivitet, vilket innefattar arbete med miljö, delaktighet och valfrihet. De lärare i idrott och hälsa som medverkat i vår studie har upplevt samverkansformerna som nästintill obefintliga. Utvecklingen av samverkansformerna beskrivs av våra respondenter i form av tre kategorier som är: involvering, gemensam tid och gemensamt fokusområde. Studien avslutas med en diskussion där vi ställer tidigare forskning mot det empiriska material som vi samlat in samt vår tolkning utifrån dessa. / <p>Godkännande datum:2019-06-07</p>

Fysisk beröring i idrottskontexter har tidigare setts som något självklart och naturligt men ses idag som ett riskabelt beteende. Forskning visar att fysisk beröring är bra för barn och ungas inlärning, men trots detta finns det en rädsla hos lärare inför att använda fysisk beröring i undervisningen. Forskning visar alltså att fysisk beröring mellan lärare och elev är komplext, för att förstå denna komplexitet ytterligare tar studien sin utgångspunkt i hur fysisk beröring kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet är således att undersöka vilka maktrelationer som skapas genom fysisk beröring mellan lärare och elev genom att göra en intersektionell läsning av forskning om fysisk beröring. Studien har tagit inspiration från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) metod systematisk litteratursökning. Vi har systematiskt sökt litteratur, valt ut artiklar som vi granskat genom en intersektionell läsning och fokuserat på att identifiera de intersektionella faktorerna kön, ålder, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsvariation. Studiens huvudsakliga resultat visar att fysisk beröring mellan lärare och elev påverkas av de intersektionella faktorerna kön, kultur och ålder. Resultatet visar även att sexualiseringen av kroppen är en viktig del i att förstå hur faktorerna påverkar fysisk beröring mellan lärare och elev. Studiens slutsats är således att flera olika maktdimensioner mellan lärare och elever spelar stor roll för att förstå relationen mellan fysisk beröring och undervisning. Det behövs således fler intersektionella empiriska studier för att förstå den fysiska beröringens hela komplexitet då det tar sig till uttryck på olika vis för olika människor.

Hur en människas yttre bör se ut styrs av rådande normer i samhället vilket skapar ideal som människor eftersträvar. Att vara hälsosam och ha ett attraktivt utseende är av vikt för ungdomar (Frisén &amp; Hwang, 2017). Sökandet efter hälsa i relation till kropp och livsstil blir således väsentligt för dem. Ett lättillgängligt medel att ta till i sökandet är sociala medier eftersom hälsorelaterat material finns tillgängligt där. Detta material kan förespråka en snäv hälsosyn gällande kropp och livsstil vilket kan skapa ett dilemma för lärare i idrott och hälsa eftersom ämnet ska förse eleverna med kunskap om vad hälsa är. Med detta dilemma som utgångspunkt blir således syftet med studien att undersöka vad hälsorelaterat material på sociala medier har för betydelse för ungdomars syn på hälsa. Denna studie är en systematisk litteraturstudie eftersom vi systematiskt sökt efter vårt empiriska material, granskat detta och slutligen sammanställt det (Eriksson Barajas, Forsberg &amp; Wengström, 2013). Studiens huvudsakliga resultat påvisar att den rådande fitnesskulturen på sociala medier förmedlar budskap om att en smal kropp bestående av tonade muskler är en attraktiv kropp samt att en fysiskt aktiv livsstil innehållandes en god kosthållning är hälsosam. Ungdomar engagerar sig i detta material i form av att vara medvetna och påverkbara konsumenter samt normupprätthållande producenter och de jämför sina kroppar i relation till både fitnessmodeller och jämlikar. Detta material ser vissa som motiverande och inspirerande, andra ser det som stressande och vissa är kritiska och tar avstånd. Studiens slutsats blir följaktligen att sociala medier ytterligare är en arena där ungdomar engagerar sig i hälsorelaterat material som påverkar dem och deras syn på hälsa vilket därav blir väsentligt för lärare i idrott och hälsa att ta i beaktning i undervisningen.

Syfte och frågeställningar: Studien har syftat till att få en djupare förståelse kring varför det finns gymnasieelever som har negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i ämnet idrott och hälsa. Studien har också ämnat ta reda på hur dessa elever med negativa känslor och upplevelser tycker att filmning i undervisningen bör användas. Studiens frågeställningar var följande: 1) Vilka negativa känslor och upplevelser kan filmandet framhäva hos elever? 2) Vilka faktorer, såväl inre som yttre, kan orsaka elevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade? 3) Vad händer med elevernas beteende enligt dem själva när de filmas i undervisningen? 4) Hur föredrar elever att lärare jobbar med filmning i idrott och hälsa? Metod: För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna gjordes en flermetodsstudie bestående av en enkät samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever. Totalt samlades 134 enkäter in varpå fem intervjuer utfördes. Enkäten analyserades deskriptivt och intervjuerna analyserades genom kodning och tematisering utifrån teorin om reciprok determinism. Resultat: De mest frekvent använda uttrycken för känslor och upplevelser bland de intervjuade eleverna i samband med att de blivit filmade i undervisningen var ”jobbigt”, ”nervös” och ”obekväm”. Inre faktorer handlade om elevernas bristande förmåga och självsäkerhet i den specifika aktiviteten, prestationsbehov samt att fokus tenderade hamna på att de blev filmade och inte uppgiften i lika stor utsträckning. Yttre faktorer bestod av lärarens sätt att arbeta med filmning, hur tydligt syftet med filmningen framgår enligt eleverna samt vilken relation den som filmas har till den som filmar och de som ser filmen. Filmandet verkar också kunna påverka elevernas beteende, bland annat prestation, både positivt och negativt. Det framgick även att eleverna föredrar ett visst inflytande kring hur läraren ska arbeta med filmning. Slutsatser: Det finns elever som upplever det negativt att bli filmade och detta tycks främst vara en följd av en brist på förmåga i den aktivitet inom vilken de filmas. Genom att låta elever ha inflytande över hur filmningen används tycks lärare kunna underlätta filmandet för eleverna. Elever verkar även känna ett behov av att prestera inför kameran vilket kan påverka deras beteende enligt dem själva. Teorin om reciprok determinism har visat sig vara användbar för att få en djupare förståelse för vad som kan ge upphov till negativa känslor och upplevelser hos elever av att bli filmade inom idrott och hälsa. / Aim: The purpose of this study was to get a deeper understanding of why there are upper secondary school students who have negative emotions and experiences of being filmed in physical education. The purpose was also to find out how students with these negative emotions and experiences think that filming should be used in educational purposes. The research questions that guide the investigation are: 1) What negative emotions and experiences can filming bring out in students? 2) What factors, both inner and outer, can cause students to have negative emotions and experiences of being filmed? 3) What happens to students’ behavior according to themselves when being filmed during class? 4) How do students prefer the teacher to work with filming in physical education? Method: To address the research questions a mixed method research design has been used which contains a survey and semi-structured interviews of upper secondary school students. In total, 134 surveys where collected whereafter five interviews were executed. The surveys were analyzed descriptively and the interviews were analyzed through coding and thematisation based on the theory of reciprocal determinism. Results: The expressions for emotions and experiences that were used most frequently by the students in combination with them being filmed, were ”hard”, ”nervous” and ”uncomfortable”. Inner factors consisted of the students’ lack of capability and self-confidence in the specific activity, the pressure to perform and a main focus on filming rather than the task itself. Outer factors consisted of the way the teacher works with filming, how clear the purpose of filming is and the relation between the one that is being filmed and the people who are watching the film. The filming also seems to be able to affect behavior, including performance, both positively and negatively. It also appeared that the students prefer a certain influence on how the teacher should work with filming. Conclusions: There are students that have negative emotions and experiences and these seem to mainly be a consequence of students’ lack of ability within the specific activity that is being filmed. There also seems to exist a pressure to perform well in front of classmates and teachers. By allowing students to influence how filming is used, teachers seem to facilitate filming for the students. Students also seem to feel pressured to perform well in front of the camera, which according to themselves can affect their behavior. The theory of reciprocal determinism has proved to be useful for gaining a deeper understanding of what can cause negative emotions and experiences among students when being filmed in physical education.