I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen. Urvalsgruppen har varit idrottslärare eftersom friluftsliv endast berörs i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Alla idrottslärare i studien är bosatta på orter i närliggande landskap till Gästrikland. Samtliga har förutsättningar till att bedriva friluftsliv och friluftsaktiviteter med hänsyn till den natur som beskrivs i intervjuerna. Resultatet i studien pekar på att idrottslärarnas yrkesmässiga erfarenheter tycks har en mer ofördelaktig påverkan på undervisningen än de personliga erfarenheterna. De personliga erfarenheterna kan sammanfattas med att idrottslärarna, oberoende bakgrund, idag äger både intresse och engagemang för friluftsliv. Vilja att bedriva friluftsundervisning finns hos idrottslärarna, men som ensam ansvarig för momentet blir det svårt att genomföra den undervisning som önskas. Ekonomi, kollegor, organisation och tid är de faktorer som majoriteten av idrottslärarna begränsas av i sin undervisning i friluftsliv och utevistelse. Studien påvisar att miljön kan vara avgörande för vilka aktiviteter som bedrivs, men däremot inte att miljön är avgörande för att kunna bedriva friluftsliv. Alla skolor bevisar att de arbetar med friluftsliv utefter de förutsättningar som finns. Friluftsundervisningen i stort påverkas inte av skolans läge i förhållande till naturen, men däremot friluftsdagarna. Antalet friluftsdagar tycks vara beroende av de naturtillgångar som finns i närområdet.

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet.

Läroplanens innehåll har genom tiderna förändrats. Enligt dagens läroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lärare och rektorer jobba på ett sådant sätt så eleverna har möjligheter att uppnå undervisningsmål genom ämnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslärare arbetar ämnesintegrerat mellan Idrott och hälsa och andra ämnen, och då mer specifikt med naturvetenskapliga ämnen. Syftet har även varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sådan undervisning. Det som framkommit är att man arbetar ämnesintegrerat i mindre utsträckning i form av temaarbeten och det är främst med lärare inom naturvetenskapliga ämnen, genom friluftslivet och hälsodelen. Lärarna jobbar ämnesintegrerat dels för att minska på arbetsstoffet men också för att de tror att det förstärker idrott och hälsa som ämne. Vissa av lärarna beskriver hur man når fler elever och hur det ter sig mer lättförståeligt för eleverna. Ämnesintegreringen definieras i litteraturen på ett något djupare plan än lärarna beskriver, vilket gör att det kan problematiseras i diskussionen kring sökandet efter och/eller fördjupningen av kunskapen. Tiden är det största problemet/hindret för att jobba ämnesintegrerat enligt lärarna, men i diskussionen väcks frågan om det kanske är positiv inställning och fantasi som saknas. / The content in the curriculum has changed over time. According to today’s curricula (Lgr 11 and Lgy 11) teachers and principals should work in way so student have an opportunity to achieve learning goals through interdisciplinary work. The purpose of this study was to investigate if physical educators are working subject integrated with PE and other subjects, more specific with science subjects. The aim has also been to see how they work with it and why or why not they work that way. In the results you can see that the teachers work subject integrated with teachers in science, in shorter thematic works. The teachers work subject integrated because they want to reduce their own workload and they think that it enhances the PE as a subject. Some teachers describe how they can reach out to more students and how it’s more understandable for the students. Subject integration is described in the literature on a deeper level, which can be problemized in the discussion of deepen their knowledge. Time is the biggest problem/obstacle of working subject integrated according to the teachers, but the question is if they lack of positive attitude and imagination?

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa. I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak. Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ”spelregler” där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen. Respondenterna upplever också en problematik med tolkning av begreppen natur och friluftsliv som är mångfasetterade. Natur beskrivs som å ena sidan orörd vildmark och å andra sidan som en park i staden. En aktivitet betraktas som friluftsliv i ett sammanhang och samma aktivitet betraktas som idrott i ett annat.  Resultatet visar också på en samsyn hos respondenterna vad gäller hur undervisning i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ska genomföras i framtidens skola. Intresse eller smak för friluftsliv är enligt respondenterna en förutsättning för att kunna undervisa på ett professionellt sätt. Det räcker inte med att vara kompetent didaktiskt och färdighetsmässigt och en viktig aspekt för respondenterna är också att följa styrdokumentens intentioner vad gäller friluftsliv. / The purpose of this study is to investigate the prospective PE teachers' experiences of and taste for nature and outdoor life, how it is reflected in their beliefs about nature and outdoor activities in education and school physical education. The method of the study, which has a qualitative approach, has been unstructured interviews and focus groups. The results are analyzed with the help of Bourdieu's theories and concepts of field, capital, habitus and taste. The result shows that the respondents in this study have had experiences of outdoor activities that are of a simple nature. When they start their teacher training in outdoor activities, there is a collision between the respondents' habitus with simple outdoor life in their local environment and the teacher training "game rules" where the experience of more upscale and advanced outdoor activities are recognized and valued. Taste or distaste for outdoor activities is amplified during training. Respondents also experience problems with the interpretation of the concepts of nature and outdoor activities that are multifaceted. Nature is described on the one hand as untouched wilderness and on the other hand as a park in the city. An activity is considered an outdoor activity in one context and the same activity is regarded as a sport in another context. The results also show a consensus among respondents when regarding the teaching of outdoor activities in physical education and how it should be implemented in the future of the school. Interest in or a taste for outdoor activities, according to respondents, is essential to teach in a professional manner. It is not enough to only have a didactic skill but an important aspect for the respondents are also the ability to follow the policy documents’ intentions with regard to outdoor recreation.

Abstract The purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material. It was converted to the response boxes; does not agree, just agree, doubtful, sometimes / part, consistent and nearly unanimous. The subjects were students in grades six to nine at a secondary school. Of the school's approximate 700 students, chose 662 students chose to participate. The results of how students value the experience and planning of lessons in physical education was answered in two questions in the questionnaire. One, if they feel they've got a plan, and the other if they feel that they may be involved in the lessons of the design. These questions showed that 61% of students were in favor of the two statements. When asked if the students received a planning, it showed scattered results where 25.1% said, do not match, and 19.9%  are fully consistent. Students who responded to the survey believe that the most important thing for a good grade in physical education is the student's individual development, to do their best, good attendance and being positive in class. The conclusion is that when our students are graded criteria, it may be important to clarify these for students to understand the various criteria. Students who understand the grading criteria in theory do not always understand them in practice. A teacher can make use of peer assessment, thus increasing understanding in practice. Keywords: physical education and health, planning, grading, grading criteria and assessment / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattning om sina betyg i förhållande till betygskriterierna i idrott och hälsa. För att undersöka detta användes frågeställningarna; hur värderar och upplever elever betygskriterierna? Hur värderar elever sin lärares planering av lektioner? Hur värderar elever betyg och bedömning i idrott och hälsa och vad anser de är viktigt? Metoden som användes var en enkät med slutna frågor. Svaren gavs på en sexgradig skala, från 1 = ”stämmer ej” till 6 = ”helt överens”. Vid en kvalitativ analysmetod av det kvantitativa materialet omvandlades svarsrutorna till; ej överens, knappt överens, tveksamt, ibland/en del, stämmer nästan och helt överens. Försökspersonerna var elever i årskurs sex till nio på en högstadieskola. Av skolans drygt 700 elever valde 662 elever att delta. Resultatet på hur eleverna värderar och upplever planering av lektioner i idrott och hälsa besvarades av två frågor i enkäten. Den ena om de upplever att de fått en planering och den andra om de känner att de får vara delaktiga i lektioners utformning. Dessa frågor visade att 61 % av eleverna var positiva till de två påståendena. På frågan om eleverna fått en planering visade ett spritt resultat där 25,1 % svarade stämmer ej överens och 19,9 % stämmer helt överens. Eleverna som svarade på enkäten anser att det viktigaste för ett bra betyg i idrott och hälsa är elevens individuella utveckling, att göra sitt bästa, bra närvaro och att vara positiva på lektionerna. Slutsatsen är att när våra elever får betygskriterier kan det vara viktigt att tydliggöra dessa för att eleverna ska förstå de olika kriterierna. Eleverna som förstår betygskriterierna i teorin förstår dem inte alltid i praktiken. En lärare kan använda sig av kamratbedömning för att på så sätt öka förståelsen även i praktiken.     Nyckelord: idrott och hälsa, planering, betyg, betygskriterier och bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Bedömning och betygsättning är ett ständigt diskuterat ämne inom lärarkåren och det finns inga tydliga svar på hur arbetet med det ska gå till. Syftet med denna studie var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur åtta lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med bedömning och betygsättning. Syftet uppnås med tre olika frågeställningar som rör lärarnas uppfattningar kring bedömning och betygsättning, bedömningar som ligger till grund för betygen samt vad som påverkar lärarnas bedömningar. Metoden som används i studien var av kvalitativ art och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Den insamlade empirin analyserades med studiens utvalda teoretiska utgångspunkter som rör läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori (community of practice). Resultatet som framkom i studien var att lärarna upplevde en stor tolkningsfrihet när det kommer till läroplanen och hur undervisningen planerades. Detta gjorde att lärarnas arbetssätt, kring bedömning och betygsättning, skiljde sig åt trots att vissa lärare samarbetade med andra lärare i ämnet kring just de frågorna. Arbetssättet som lärarna använde sig av var en kombination av summativ och formativ bedömning. Enligt lärarna har ämnet idrott och hälsa för få timmar för att hinna med allt som står i läroplanen och att bedömning och betygsättning upplevs som orättvis. / Assessment and grading is a constantly debated topic among teachers and there are no given answers about how it should be done. The purpose of this study was to analyze how eight teachers are working with assessment and grading in physical education. To fulfill the purpose of the study three different questions was used as a starting point. These questions concerns teachers approach to assessment and grading, which assessments underlying the grade and what affects teachers during the assessment. The method used in this study is qualitative with semi-structured interviews.The collected empirical data was analyzed through the theoretical framework which is concerning curriculum theory, framework theory and community of practice. The result that emerges from the study showed that teachers experience a considerable freedom of interpretation concerning the curriculum and how education should be planned. This seems to affect the way teachers work with assessment and grading, even though some of the teachers collaborated during assessment and grading. Common for all the teachers was that they were using a combination of formative and summative assessment. According to the teachers, physical education doesn´t get enough time to complete all the moments that the teachers need to do a fair assessment.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen. Det visar sig också att lärarnas definitioner av begreppet deltagande styr vilka elever som får vara med i den ordinarie undervisningen och därmed även vilka elever som kan bedömas. En viktig faktor i detta avgörande är ombytet, en elev tillåts vanligtvis inte att delta om den inte har rätt utrustning.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem. Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer. Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter. Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.