Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?   För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.   Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.

Hälsa i ämnet Idrott och hälsa har i forskning visat sig vara ett begrepp som lärare anser svårt att förhålla sig till. Tidigare studier har visat att undervisningen i Idrott och hälsa har dominerats av fysisk aktivitet, sådana som bollspel och lagsporter. Denna studie avser öka kunskapen om hur lärare inom gymnasieskolan arbetar med hälsa. Åtta intervjuer med legitimerade gymnasielärare i Idrott hälsa har genomförts. I resultatet framkommer att lärarna anser undervisningen i hälsa som svår att bedriva och hälsobegreppet som luddigt beskrivet i ämnesplanen. Lärare uttrycker svårigheter i att veta vad som ska undervisas i ämnet, speciellt kring undervisning i hälsa.

Nyanlända elever till den svenska skolan har ökat, de bär med sig olika bakgrunder och erfarenheter vilket kan ha påverkan på deras skolgång. Studien har för avsikt att bidra med kunskap om nyanlända elevers resonemang och erfarenheter kring genus och jämställdhet i ämnet Idrott och hälsa. Studien omfattar intervjuer med tio nyanlända elever. Från intervjuerna framkom att många elever saknade erfarenhet av undervisning tillsammans med det motsatta könet men att flertalet av eleverna var positivt inställda till jämställdhet och samundervisning. Trots att många elever kom från samma land så påvisades tydliga skillnader i deras åsikter kring genus i Idrott och hälsaundervisningen, men det framkom även att deras syn på genus förändrats sedan de kom till Sverige. Elevernas resonemang visar också att nyanlända elever är en grupp med stora olikheter där den svenska skolan har ett inflytande och ansvar att se till denna heterogena grupps bästa i deras fortsatta utbildning.

Att sätta ord på vad elever ska kunna i Idrott och hälsa är inte en lätt uppgift för lärare. Bedömningsmatriser kan underlätta för dem att sätta ord på kunskaper i Idrott och hälsa, vilket i sin tur kan främja en likvärdig bedömning. Syftet med studien är att undersöka lokalt utformade bedömningsmatrisers struktur och kvalitet inom området rörelse till musik och dans samt analysera hur matriserna belyser rörelse, i förhållande till om rörelsen ska göras eller upplevas. Som teoretiskt ramverk för studien står Messicks (1995) validitetsaspekter, dessa har använts för att skapa verktyg för att bedöma kvaliteten på matriserna. Fenomenologin har varit studiens teoretiska utgångspunkt när synen på rörelse har analyserats, då främst utifrån Swartling Widerströms (2005) tolkning av teorin. Studien bygger på nio matriser från gymnasieskolor i Västerbotten som bedöms med hjälp av verktygen och det fenomenologiska synsättet. Resultatet visar på att det finns en variation mellan matriserna i hur området är tolkat, nedbrutet och vilka kunskaper som har valts att sätta ord på. Resultatet visar även på att det är ”görandet” som dominerar i matriserna, men att det även finns ett visst utrymme för att eleverna ska få möjlighet att ”uppleva” och uttrycka rörelse inom området.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 2 uppfattar ämnet idrott och hälsa. Dels hur eleverna uppfattar ämnets syfte och vad de anser att ska lära sig men samtidigt vad de egentligen lär sig i ämnet. I arbetets inledning beskrivs några olika framställningar av ämnet där betoning ligger på hur kunskap och lärande kommer till uttryck och de utmaningar dessa kan medföra för mig som blivande lärare i ämnet. Vidare presenteras en historisk bakgrund över hur kunskapsbilden har utvecklats i ämnet från tidigare och nuvarande styrdokument. Men också hur ämnet och kunskapsbilden har påverkats av olika diskurser som Lingiaismen, idrottsrörelsen, fysiologi och hälsa. Tidigare forskning presenteras där nationella utvärderingar och studier där elever och lärare från olika målgrupper ger sina framställningar av lärande och kunskap i ämnet. Undersökningens teoretiska bakgrund lyfts sedan fram genom PJ Arnold och hans tre teorier om kunskap och dess förhållande till ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvantitativ. Metoden fastställdes till enkät som delades upp i två för att anpassas till mina frågeställningar. Enkäten består i majoritet av frågor med fasta svarsalternativ med hög grad av standardisering och fast struktur samt tre frågor av öppnare karaktär. Frågorna bygger på framställningar från styrdokument, tidigare forskning samt generella diskussioner som rör idrott, hälsa och träning utifrån personliga erfarenheter. Antalet elever som deltog i undersökningen var 50 stycken vilket gör det svårt att generalisera resultatet mot avsedd målgrupp. Undersökning och resultatet lider samtidigt av bristande tillförlitlighet då eleverna troligtvis påverkats av mig som presentatör vid genomförandet. Resultatet visar att eleverna har en god uppfattning om syftet i idrott och hälsa och vad de anser att de ska lära sig i ämnet. Samtidigt håller eleverna i huvudsak med om att det de lär sig överensstämmer med Lgr 11 och kursplanen. Trots detta hävdar eleverna att lärare endast ibland redogör för syftet med undervisningen/ämnet. Eleverna anser även att de lär sig mest kring kunskaper som berör social och fysisk utveckling. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet kring betydelsen av tävlingsmoment i förhållande till bedömning. Det var svårt att få fram konkreta mönster i elevernas svar utifrån mitt teoretiska perspektiv. Dock visade de öppna frågorna på enkäten att de betonar moment och aktiviteter som härrör från kategorin kunskap i rörelse och ämnets centrala innehåll. Undersökningens slutsatser blev att de kunskaper och lärande som eleverna ser i ämnet är troligtvis förknippat till själva aktiviteterna och momenten som genomsyrar ämnet. Av de sociala och fysiska förmågorna som eleverna betonar att de lär sig kan detta ses utifrån den sociala miljön och de praktiska moment som dominerar undervisningen. Lärare behöver bli tydligare i sitt synliggörande av syftet i undervisningen där större tonvikt på reflektion kan vara en typ av metod. Den fortsatta forskningen skulle kunna ta avstamp i genus för att utläsa likheter och skillnader för ämnet i fråga. För att öka generaliseringen kan större urval och större geografiska skillnader tillämpas. För att få en mer nyanserad undersökning kan kvalitativa intervjuer eller metod användas. Slutligen skulle syftet och frågeställningen kunna anpassas till lärare och en ännu yngre målgrupp som åk 1 och förskoleklass. / <p>Idrott och Hälsa.</p>

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi bildat en uppfattning om att det finns skillnader i flickor och pojkars intressen inom ämnet idrott och hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka fysiska aktiviteter som elever i högstadiet önskar att ämnet idrott och hälsa ska innehålla. Vidare undersökte vi om deras fysiska aktiviteter på fritiden hade någon inverkan i deras val av aktiviteter i ämnet samt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkars önskan. Det teoritiska ramverk som ligger till grund i studien kommer att vara genusteori. I samhället finns en genusordning om hur en människa bör vara/bete sig beroende av könstillhörighet. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 259 svar från eleverna. Resultatet visar att elevers fysiska aktiviteter på fritiden påverkar deras val av aktiviteter på idrottslektionerna. Många pojkars önskemål är bollspel, specifikt fotboll och det fanns inte en enda pojke som önskade dans. Dans visade sig vara den mest oönskade aktiviteten. Däremot fanns det ett fåtal flickor som önskade mer dans där man även kunde se en koppling till deras fritidsintressen. Slutsatsen är att genusordningen som finns i vårt samhälle speglas i skolundervisningen samt att könsnormer påverkar flickor och pojkars intressen.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur idrottslärarstudenter ser på läraryrket och på ämnet idrott och hälsa samt om synen utmanas eller förändras under studietiden. Frågeställningen i uppsatsen var dels att undersöka om studenternas bild har förändrats under tiden de studerat på universitetet samt varit ute på sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning), dels vilka utmaningar studenterna ser med sitt kommande yrke.   Den tidigare forskningen pekar på att brister finns inom lärarutbildningen där mer behöver göras för att studenterna ska rustas för yrket. Tidigare forskning pekar även på att det hos studenterna finns ett starkt habitus som antingen stämmer väl överens med, eller kockar med det habitus som lärarutbildarna besitter.    Metoden i uppsatsen har varit kvalitativ samtalsintervju med sju studenter som studerat sitt första ämne på universitetet under ett och ett halvt år samt varit ute på praktik. Frågorna handlade om den idrottsliga bakgrunden både från den egna skoltiden och på fritiden, om deras val att börja läsa idrott och hälsa som ämne, hur bilden av ämnet de hade innan utbildningen startade har förändrats eller bekräftats och hur studenterna ser på det kommande yrket.   Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus begrepp habitus och fält för att analysera den empiri som insamlats vid intervjuerna. Tidigare forskning visar på att det är en homogen grupp som söker sig till utbildningen och att studenterna habitus ofta stämmer väl överens med de principer och strukturer som finn inom universitetet som fält samt lärarutbildarnas habitus.   Resultatet visar på att studenterna i uppsatsen inte har ett gemensamt starkt habitus utan är en heterogen grupp med väldigt olika bakgrund och relation till idrott och hälsa. Resultatet visar även att det tycks finnas en krock mellan universitetet och skolans skilda fält. Alla studenter upplever att bilden av ämnets innehåll och syfte förändrats sedan de började studera. En sådan förändring är att det finns olika sätt att se på ämnet inom universitetets väggar och ute på skolorna som studenterna har haft sin praktik på. Utmaningarna som studenterna ser med yrket är flera men några exempel som går att urskilja är frågor som berör betyg och bedömning. En annan utmaning handlar om den egna förmågan i olika moment och personlig lämplighet. Tidsbristen i yrket och frågor som berör inkludering och motivering är andra utmaningar som studenterna ser. Flera av studenterna upplever att universitetet trycker mycket på de problem som finns inom skolan idag utan att ge så mycket svar på hur problemen ska lösas. Studenterna får ofta med sig ett tydligt svar på ”varför-frågor” men inte lika tydligt kring ”hur-frågor” utan lämnas till att testa olika problemlösningar ute i arbetet. ”De självlärda problemlösarna” syftar på att flera av studenterna uppger att de vill ha med sig mer verklighetstrogna scenarion och moment där de tränar mer på situationer med eleverna som kan uppstå ute i yrkeslivet sedan.

I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i ämneslärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa på gymnasienivå avseende kroppsideal. Undersökningen syftar till att undersöka hur och i vilken omfattning kroppsideal berörs i ämneslärarutbildningen, hur det kopplas till andra kunskapsområden och på vilket sätt studenterna i framtiden förväntas planera och genomföra undervisning i kroppsideal.Metoden för undersökningen är dels insamling av kvalitativa data genom intervju med 6 lärarstudenter som studerar på ämneslärarprogrammet vid olika lärosäten, dels dokumentanalys av styrdokument. Undersökningen använder sig av läroplansteori som modell för att förklara den genererade empirin.Resultatet visar att kroppsideal är ett kunskapsområde som har förekommit i varierad omfattning vid de olika lärosätena, det visar såväl analys av interjuver som analys av kursplaner. Två övergripande kategorier framträder av intervjuerna; ämneskunskaper och didaktisk kompetens. Det är främst ämneskunskaper som har varit framträdande i utbildningen och flera av deltagarna uttrycker att den didaktiska kompetensen har saknats i utbildningen. Genom analys av utbildningsdokument framgår att kroppsideal kommer till uttryck i tre övergripande kategorier; kroppsideal och syn på kropp, kroppen och identitetsskapande samt genom etiska perspektiv.Vissa slutsatser kan dras genom denna undersökning. Det finns stort tolkningsföreträde hos den enskilde läraren vilket påverkar vilket kunskapsinnehåll som ämnet får. Studenterna upplever att kroppsideal är ett viktigt kunskapsområde och att det hade kunnat ta större plats i utbildningen. Innehållet i utbildningen avseende kroppsideal har varit ämneskunskap i olika former samt till viss del didaktisk kompetens, dock upplever de flesta studenter att undervisning som behandlar hur de kan undervisa i kroppsideal i framtiden har varit begränsad.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal elever i årskurs nio uppfattar begreppet hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång om skolans uppdrag kopplat till hälsa, rådande definitioner av begreppet samt en redogörelse av två vanligt förekommande hälsoperspektiv. Vidare följer en presentation av tidigare forskning inom området. Studien har en kvalitativ ansats och resultaten bygger på sex intervjuer gjorda med elever i årskurs nio. I urvalet återfinns både flickor och pojkar som samtliga har fritidsintressen som på något sätt kan relateras till begreppet hälsa.   Studiens resultat visar att elevernas syn på hälsa är mångtydig, men samtidigt verkar de vara överens om att hälsa är relaterat till välmående. Vidare framgår det att träning, kost, vila samt umgänge är viktiga faktorer för en god hälsa. Studiens resultat visar även att eleverna värdesätter sin egen hälsa, samt att deras fritidsintressen, skolämnet idrott och hälsa samt omgivningen – i synnerhet sociala medier – har en stor påverkan när det kommer till deras uppfattningar om hälsa. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om KASAM. I analysen framgår det att flera elever i studien har en god känsla av sammanhang, KASAM.