Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: “Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?” samt “Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr?”. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av en diskursanalys där vi även utgått från ett genusperspektiv samt Foucaults maktperspektiv. För att knyta an mediers påverkan på skolämnet Idrott och hälsa har vi utgått från ramfaktorteorin. Vårt material innefattar 200 bilder hämtade från Instagram och Tumblr under en tidsperiod på fem dagar. De diskurser vi sett formas i vårt material har varit: aktivitet, arm, bröst, före-efter, helkropp med huvud, helkropp utan huvud, mage samt rygg. Inom dessa diskurser har det både funnits ett isärhållande och gemensamma ideal mellan det manliga och kvinnliga, där kvinnorna dominerade i antal. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det finns tydliga diskurser kring vad som är en hälsosam kropp och hur den ska framställas, något som kan påverka eleverna som i skolämnet Idrott och hälsa ska lära sig att kritiskt granska ideal och könsmönster.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor. Metod Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller. Resultat Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen. Slutsats Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate how we as PE-teachers can conform our teaching, to motivate students towards an active life style, even after graduation. By investigating what motivates adolescents towards a physically active life and how their education has affected them, we tried to find answers and underlying factors to adolescents exercise habits. Method The study was designed using interviews as a method. A total of 11 interviews were conducted during the project. All participants had graduated from the Swedish upper secondary school. The interviews were conducted individually with both authors present. We chose a theoretical approach based in motivational and behavioral research. Since researchers in the behavioral and motivational field elaborate and base their work on previous research, we have chosen to analyze our results based on several theoretical models. Results The results in this study point to a number of factors required for adolescents to be physically active. They believe that the most important motivational factor is joy, which is achieved when participants feel that they are skillful, and when they get confirmation during the activity. Other factors affecting the choice of activity is that it should be easy to execute, in terms of materials and participants. It’s also important that the activity is easy to plan along other tasks in everyday life. Conclusions What motivates young adults to a physically active life is above all that they feel joy to the activity. The activity must also be easy to preform and must not require too much time or resources. Students who already have positive experiences of physical activity is not influenced by the education of the same degree as the once who is lacking it.   The absence can lead to physical inactivity later in life. All students should be recognized and given praise as this contributes to positive emotions and associations with physical activity, which then motivates them to physical activity in later life.

Syfte, frågeställningar och hypotes  Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna.  Metod  En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner. Snittpulsen för de som hade samundervisning jämfördes sedan med de som hade särundervisning. För den upplevda aktiviteten jämfördes medianvärdet mellan de två grupperna.  Resultat  För pojkarna låg snittpulsen på 147 ± 18 slag/min (medelvärde ± standardavvikelse) under samundervisningen och 148 ± 18 slag/min under särundervisningen (p=0,92). För flickorna var siffrorna 151 ± 18 respektive 158 ± 11 slag/min (p=0,20). Den uppskattade aktivitetsgraden låg hos pojkarnas medianvärde på 8 ± 1 (medianvärde ± kvartilavvikelse) under samundervisning och 7 ± 0,5 under särundervisning (p=0,20). För flickorna var siffrorna 8,5 ± 0,5 respektive 7 ± 1 (p=0,83).  Slutsats  Resultaten i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i varken upplevd eller faktisk aktivitetsgrad mellan sam- eller särundervisning när det inte fanns ett tävlingsmoment i undervisningen. Det bekräftar därmed studiens hypotes. / Aim  The aim of this study was to examine students perceived and actual level of activity in co-education and single-gender education without any competitive elements. The following questions were to be answered: What level of actual activity does boys and girls have respectively when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? What is the perceived level of activity among boys and girls when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? The hypothesis was that when the competitive element was excluded, no significant differences in either perceived- or actual level of activity would be found between the two forms of education.  Method  A quantitative method containing experiments and a survey was used to collect data for the study. 138 students between 12-13 years old participated. They wore heart rate monitors while they ran around an obstacle course to measure their actual level of activity. Afterwards they got to fill out a survey where they rated their perceived level of activity compared to other classes. Average heart rate of those who had co-education was then compared to those who had single-gender education. For the perceived activity levels the median was compared between the two groups.  Results  The boys average heart rate was 147 ± 18 beats/min (average ± standard deviation) during co-education and 148 ± 18 beats/min during single-gender education (p=0,92). For the girls those values were 151 ± 18 beats/min for the co-educated group and 158 ± 11 beats/min for the single-gender educated group (p=0,20). The median for the boys perceived level of activity was 8 ± 1 (median ± quartile deviation) during co-education and 7 ± 0,5 during single-gender education (p=0,20). For the girls the median were 8,5 ± 0,5 and 7 ± 1 respectively (p=0,83).  Conclusions  The result of the study shows that there were no significant difference in either perceived or actual level of activity between co-education and single-gender education when there was no element of competition. The hypothesis of the study was thus confirmed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien.   Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade. Det var istället de elever med en funktionsnedsättning som intervjupersonerna upplevt exkluderade. Resultatet visade att pedagogens roll hade en del i varför det blev exkluderande situationer i ämnet idrott och hälsa. Förståelsen för elever med en funktionsnedsättning var en annan del i varför elever blev exkluderade. Studiens resultat tyder på att det var normen om vad som ansågs normalt som bestämde vem som blev inkluderad eller exkluderad.

Denna uppsats syftade till att utreda hur lärare upplever att de har påverkats av läroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielärare inom idrott och hälsa har intervjuats och gett sina syner på hur de och eleverna har påverkats av läroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrån Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering. Det tydligaste resultatet med denna undersökning var att samtliga respondenter ansåg att bytet av läroplan har medfört många förändringar för både elever och lärare. Vidare visade resultatet på att lärarna upplevde att det i lgr 11 har blivit svårare för eleverna att nå det högsta betyget på grund av att betygen bygger på elevens svagaste förmåga. Något som lärarna inte uppskattat.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.    Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön. Skillnaden ses tydligast då idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet på aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har även visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Förutom att läraren påverkar elevernas inlärning så fostrar även läraren eleverna. Detta kan ske utifrån samhällets förväntningar och normer, så som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte är ovanligt i skolan. I vår undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön på eleven. Pojkarna utmanas mer än flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna får ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstärks.

No description available.