Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

No description available.

The purpose of the survey was to investigate 9th grade students participation in Physical Education and if the environment around PE could have some effect on the participation. The method used was a quantitative survey that was sent to three different schools. The method was processed in the Survey & Report survey, and then sent as a link to the students who responded to the survey via computer or smartphone. The option was also to answer the paper questionnaire which some students chose to do. A total of 60 responses were received, of which a drop of 10 students because these students chose not to complete the survey. The result of the survey was presented by using bar charts showing how many percent of the students responded to the various questions. The result of the study showed that motivation about sport and health did not necessarily concern only participation in the lessons in Physical Education, but rather also about the environment around PE. The study showed that students experienced a certain type of stress, which was not really an insecurity about one’s own body, the insecurity was more about the stress about having the lessons placed in the middle of the day, which meant that the students had too little time to change clothes and to shower afterwards. The result showed that the students experienced that many in their own class was changing before and after PE, but that there were only a few students who showered afterwards. The survey also had positive results which showed that there were students who was motivated to participate in Physical Education. The results showed that there were pupils who, according to the curriculum (Skolverket, 2011), had continued interest in physical activity and health, which is one of the tasks of the subject.

Lärare i idrott och hälsa upplever viss osäkerhet kring styrdokument eftersom centrala begrepp som exempelvis hälsa framkommer med brett tolkningsutrymme. Den här studien fokuserar därmed på gymnasielärare i idrott och hälsa (IDH) och deras syn på begreppet hälsa och dess betydelse för deras undervisning. Empiri hämtas från sammanlagt sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Insamlat material presenteras och analyseras med hjälp av läroplansteori gällande vägen från formulerade riktlinjer till realiserad undervisning.   Resultatet från studien visar att medverkande IDH-lärare har en förhållandevis samstämmig syn att hälsa är viktigt för så väl ämnet som för individ och samhälle. Det kan ställas i relation till tidigare forskning där ämnet idrott och hälsa framtonas som avgörande för ett lands hälsoutveckling. Samtidigt framkommer skilda direktiv för hur det lämpligast sker vilket stämmer överens med medverkande lärare som belyser skilda distinktioner kring hälsas betydelse. Det betonar därmed lärarnas tolkningsutrymme i styrdokument för centrala begrepp som hälsa. I studien används därför läroplansteori utifrån Bernsteins begreppsapparat och Lindes arenor som stöd för att belysa vägen från riktlinjer till faktisk undervisning. Studiens resultat påvisar att lärarnas syn har en central roll för vad som ges utrymme i skolans föränderliga kontext.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar kunskapskraven till sina elever i årskurs 9 samt hur deras elever uppfattar lärarens förmedling. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka svårigheter och möjligheter upplever läraren finns vid förmedlandet av kunskapskraven? När och hur förmedlar läraren vad som står i kunskapskraven? Hur uppfattar eleverna vad, när och hur läraren förmedlar kunskapskraven?   Metod I studien har kvalitativa intervjuer tillämpats med två idrottslärare samt 17 elever från årskurs 9, från två grundskolor i Stockholm. Ett handplockat urval har kombinerats med ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna var halvstrukturerade och bestod av både enskilda intervjuer med lärare samt fyra fokusgruppintervjuer med eleverna. Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna ”det didaktiska kontraktet” samt ”kommunikationsteorin”. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som utgått från studiens frågeställning.   Resultat Lärarna i vår studie anser att kunskapskraven möjliggör för fri tolkning och eget beslutsfattande gällande undervisningsinnehållet. Friheten kan ses som en möjlighet och svårighet, beroende på vem som tolkar. Förmedlingen sker alltid muntligt, ibland med hjälp av matriser. Lärare och elever i årskurs 9 i vår studie anser att majoriteten av kunskapskraven är otydligt formulerade med undantag för rörelse till musik och simning. Resultatet från eleverna visade att eleverna tror att lärarna bedömer förmågor såsom att göra sitt bästa, delta och kunna samarbeta. Eleverna efterfrågar mer återkoppling samt tydligare exempel och förklaringar av kunskapskraven.   Slutsats I föreliggande studie framkommer det att majoriteten av kunskapskraven i idrott och hälsa upplevs som otydliga vilket påverkar både lärarens sätt att förmedla och elevernas förståelse. Kunskapskraven förmedlas muntligt innan uppstart av nytt moment, i vissa fall med hjälp av matriser. Både lärare och elever upplever att förmedlingen är bristande och önskar tydligare exempel. Eleverna efterfrågar mer återkoppling och förklaring av kunskapskraven. Kunskapskraven syftar till att vägleda eleverna att nå respektive betyg och har eleverna inte målet klart för sig kan det vara svårt att hitta rätt. / Aim The study aims to examine how teachers in PE education instructs knowledge requirements and how these pupils perceive these instructions. The study answered the following questions: What difficulties and opportunities do the teacher experience when communicating knowledge requirements? When and how does the teacher convey what is stated in the knowledge requirements? How does the pupils perceive what, when and how does the teacher convey knowledge requirements?   Method In order to answer the questions, two PE teachers and 17 pupils from grade 9 were interviewed, from two primary schools in Stockholm. A hand-picked selection has been combined with a convenience selection to find participants.The interviews were semi-structured and consisted of both individual interviews with teachers and four focus group interviews with the pupils. The study is based on the theoretical starting points which is the didactic contract and communication theory. The results have been analyzed from a thematic content analysis based on the question of the study.   Results The teachers believe that the knowledge requirements allow for free interpretation and own decision making regarding the teaching content. Freedom can be seen as an opportunity and difficulty, depending on who interprets. The mediation is always oral, sometimes by means of matrices. Teachers and pupils in grade 9 believe that the majority of knowledge requirements are unclearly formulated with the exception of movement to music and swimming. The abilities that the pupils believe the teacher assesses is to do their best, participate and cooperate. Pupils ask for more feedback as well as clearer examples and explanations of knowledge requirements.   Conclusions In the present study it’s found that the majority of knowledge requirements in PE education are perceived as unclear, which affects both the teacher's way of communicating and the pupils' comprehension. Knowledge requirements are communicated verbally before the start of a new moment, in some cases using matrices. Both teachers and pupils feel that the mediation is lacking and wishes clearer examples. Pupils ask for more feedback and explanation of the knowledge requirements. Knowledge requirements aim at guiding students to reach their respective grades, if the teacher does not have the goal clear, it may be difficult to find the right one.

Syftet med studien är att öka kunskapen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa, samt att redovisa dessa elevers syn på ämnet som sådant. Under min tid som idrottslärare har jag kunnat konstatera att ibland så många som var femte bland eleverna väljer att inte delta under idrottslektionerna. Skolverkets nationella utvärdering från år 2003 bekräftar att så är fallet även på en generell nivå. Underlag för undersökningen är semistrukturerade intervjuer av nio gymnasieele-ver. Eleverna har valts därför att de uppvisat låg grad av delaktighet på lektionerna och på rekommendation från deras lärare i idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen visar att ett icke-deltagande i idrottsundervisningen till stor del beror på brist på motivation, men även på yttre faktorer såsom klass-kamrater, kompisar samt ointresse för ämnet. Undersökningen visar även att det finns ett visst obehag över att visa sin fysiska förmåga inför andra. Även att byta om, duscha tillsammans med andra ses av vissa som ett hinder. / <p>Idrott och hälsa</p>

En problematik som kommit upp till ytan under observerade lektioner samt tidigare studier i skolämnet idrott och hälsa är att området hälsa sällan undervisas eller bedöms i. Denna studie ämnade att undersöka hur idrottslärare ser på sin undervisning i och bedömning av innehållet hälsa. Studien ämnade även att undersöka hur undervisningsinnehållet och bedömningen förhåller sig till varandra, och att ta reda på hur lärare reflekterar över implementering av hälsa i idrott och hälsa. Studiens resultat baserades på sju intervjuer av gymnasielärare i södra Sverige. Studiens analys och teoretiska ramverk grundades från läroplansteori med fokus på Lindes arenor och Lundgrens ramfaktorer.  Resultatet i denna studie visar att lärarna kan redogöra för vilket innehåll med koppling till hälsa i idrottsundervisningen som de anser vara av vikt att ha med. Resultatet visar att förhållandet mellan undervisningens innehåll och bedömningen av hälsa är svår att synliggöra med en tydlig koppling till kunskapskraven i ämnet. Detta påverkas bland annat av lärarnas olika tolkningar av kursplanen för ämnet genom transformeringsarenan. Konsekvenser som detta kan leda till att hälsoaspekten blir svår att bedöma.

No description available.

I skolan minskar den fysiska aktiviteten hos eleverna och många av eleverna når inte upp till den dagliga rekommenderade aktivitetsnivån. En sämre hälsa för dagens elever oroar många när eleverna hellre väljer att sitta framför datorer och skärmar istället för att vara aktiva. Syftet med vår litteraturundersökning är att undersöka IKT:s betydelse för att öka motivationen hos elever i grundskolan till att delta aktivt i idrott och hälsa. De frågeställningar vi har är: Hur kan IKT främja elevernas motivation till att röra sig mer? Hur kan IKT öka förståelsen för hälsans betydelse i idrott och hälsa? Med ett bra motivationsklimat kan elevernas förmåga och motivation öka visar vårt resultat. I resultatet får vi fram att IKT har en positiv påverkan på motivationen till att vilja röra sig. Det finns även en positiv inverkan på hur hälso delen i ämnet kan bli mer motiverande med hjälp av IKT. En slutsats som vi kom fram till var om eleverna får filma sig själva och sedan analysera det ökar elevernas motivation. Däremot finns inte mycket forskning om negativa aspekter med användning av IKT vilket är ett nytt forskningsområde.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsas tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt vad som påverkar bedömningen av rörelsekvalitet. Studien svarar på följande forskningsfrågor: “Vad påverkar lärarnas tolkning av kunskapskravet?” och “Vad påverkar lärarnas bedömning av kunskapskravet?”. Metod Studiens material har inhämtats via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Materialet analyserades efter transkriberingen genom en diskursanalys utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar, där lärarnas utsagor fördelades in i kategorier av påverkansfaktorer. Utifrån kategorierna synliggjordes tre diskurser, fysisk aktivitet, tävlingsidrott och utbildning, vilka senare användes för att diskutera materialets resultat. Resultat De tre faktorer som påverkar gymnasielärares tolkning av kunskapskravet är: lärarens bakgrund, lärarens tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt om lärarna har ett kollegialt samarbete. De fyra faktorer som påverkar bedömningen av kunskapskravet är: kollegialt samarbete, tillgång till lokaler, hur gymnasielärarna tolkar betygsnivåerna i kunskapskravet samt deras inställning till kunskapskravet. Slutsats Gymnasielärare tolkar kunskapskravet olika vilket verkar bero på deras olika syn på vad som ska läras ut i ämnet, det kan relateras till deras idrottsbakgrund. Det påverkar även deras olika syn på hur begreppet rörelsekvalitet ska realiseras och bedömas i ämnet. Lärarna betonar vikten av att ha ett kollegialt samarbete, både för att tolka och för att bedöma kunskapskravet, vilket ger indikationer på att kunskapskravet inte är tillräckligt tydligt utformat för att lärarna ska kunna tolka det på egen hand. / Aim The aim of the study is to answer the following research questions: "What affects teachers' interpretation of knowledge requirements?" and "What affects teachers' assessment of knowledge requirements?". Method The data has been gathered through qualitative semi-structured interviews with upper secondary school teachers in sports and health in the Stockholm area. The material was analyzed after the transcription by a discourse analysis based on two themes from the study's questions, where the teachers' statements were divided into categories with influence factors. Based on the categories, three discourses were found, activation discourse, sport discourse and education discourse were visualized, which were later used to discuss the results of the material. Results The three factors that affect secondary school teachers' interpretation of the knowledge requirement are: the teacher's background, the teacher's interpretation of the concepts of movement capability and physical literacy, and whether the teachers have collegial cooperation. The four factors that affect the assessment of the knowledge requirement are: collegial cooperation, access to premises, how the teachers interpret the grades in the knowledge requirement and their attitude toward the knowledge requirement. Conclusions The teachers interpret the knowledge requirements differently, which seems to be due to their different views on what should be learned in the subject, which can be related to their sports background. This also influences their different views on how the concept of movement capability shall be realized and assessed in the subject. The teachers emphasize the importance of having collegial cooperation, both to interpret and assess the knowledge requirement, indicating that the knowledge requirement is not sufficiently clearly designed to enable teachers to interpret it on their own.