Denna uppsats är skriven i ett samarbete med Tullverket region Syd. Med utgångspunkt i att underlag om Tullverkets arbetsmetod STÖRA saknades var syftet för denna uppsats att framställa en beskrivning av vad metoden innebär, dess framgångsfaktorer, utvecklingsmöjligheter samt hur involverade parter upplever metodens karaktär. Studien utgörs av semistrukturerade intervjuer med respondenter som på olika sätt är involverade i arbetet med STÖRA, vidare har även statistisk över de beslag som genomförts av STÖRA analyserats. Arbetsmetoden utmärks av korta ledtider med en offensiv och flexibel metodik vilken anses gynnsam i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Till följd av metodens redovisade resultat utökades arbetsuppgifterna för STÖRA år 2017. Idag fokuserar gruppen via exempelvis husrannsakningar och kontroller i lager på att störa ut illegal tobak, alkohol, narkotika samt vapen som förekommer inne i landet. Tullverket har en generös lagstiftning som STÖRA fördelaktigt vågar tolka och utnyttja till fullo. Respondenterna i studien är eniga om att STÖRA är en väsentlig arbetsmetod i ledet för att bekämpa den organiserade brottsligheten. / This paper is written in collaboration with the Swedish Customs. Based on the premises that documentation regarding the Swedish Customs working method STÖRA was lacking, the purpose of this paper was to present description of what the method is, its elements of success and developments, as well as how involved parties experience the characteristics of the method. The study constitutes of semi- structured interviews with respondents that are all linked to the work of STÖRA. Further on, statistics of the confiscations conducted through STÖRA has been analyzed. The working method is characterized by short lead times with an offensive and flexible methodology, which is considered favourable given the purpose of fighting organized crime. Following the shown results of the method, the working tasks of STÖRA were expanded in 2017. Today the group working with STÖRA uses house searches and controls of warehouses to disturb the distribution of illegal tobacco, alcohol, narcotics and guns that exist within Sweden. The Swedish Customs have a generous legislation, which STÖRA beneficially interpret and use to its full capacity. The respondents of the study are united in that STÖRA is a substantial working method as a way of combating organized crime.

Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically.   The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions.   My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. / Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat.   Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna.   Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

Illegala handlingar som publika företag begår bevakas ofta av media. Dessa illegala handlingar kan leda till repressalier för företaget. Tidigare studier har undersökt hur illegala handlingar påverkar aktiepris och hittar ett negativt samband, men det finns begränsat med forskning gällande om olika illegala handlingar har olika inverkan på företags aktievärde. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i abnormal avkastning för publika företag på den svenska marknaden vid publiceringen av de illegala handlingarna, samt om olika illegala handlingar leder till olika marknadsreaktioner. Eventstudie samt differenstest genomförs för att undersöka detta. Studien utgår från ett urval på 213 publicerade illegala handlingar mellan 2007 till 2017. Studien finner stöd för att marknaden reagerar negativt vid publicering av illegala handlingar samt att olika illegala handlingar påverkar marknaden på olika sätt.

Studien har undersökt vilka attityder unga svenskar i åldern 16-29 har kring olika former avstreaming. Studien har också undersökt vilka attityder de unga svenskarna har kring illegalaformer av legal streaming samt om dessa attityder överensstämmer eller inte med attityder kring övriga streamingformer. Studien ämnar komplettera tidigare studier som inte tidigare undersökt unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming.Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en webbenkät med 82 respondenter och en intervju med en fokusgrupp bestående av fyra personer. Utöver detta har det också genomförts en innehållsanalys av två internetforum.Det resultat som de empiriska undersökningarna resulterade i överensstämde till stor del med tidigare studier. Attityderna som fanns kring de olika formerna av streaming överensstämde till stor del även de. Signifikanta faktorer som påverkade dessa attityder var bland annat viljan att se en stor mängd film samt ny film. Den ekonomiska aspekten var inte alltid den mest drivande faktorn. Vidare ansåg respondenter att streamingtjänsters utbud inte bör begränsas geografiskt.Slutsatsen var att attityderna kring de olika formerna av streaming till stor del stämde överensmed attityder som påvisats i tidigare studier. Attityderna som påträffades i studiens empiriöverensstämmer oavsett hur användaren streamar. Vidare vittnade respondenterna om attavstängande från legala streamingtjänster om de geografiska begränsningarna kringgicks kunde leda till ett ökat användande av illegala streamingtjänster. / The study has examined the attitudes of young Swedes in the ages 16-29 have on various forms of streaming. The study has also examined the young Swedes attitudes towards illegal forms of legal streaming and circumventing geographic limits. The goal was to see if these attitudes were consistent or not with the attitudes about other forms of streaming. The study had the purpose to complement previous studies with the attitudes about illegal forms of legal streaming since this have not been examined before.The study was conducted by using both quantitative and qualitative methods. In order to collect the empirical result the study used a web survey respond2ent by 82 respondents and an interview with a focus group concluding four respondents. In addition to this, a content analysis of two Internet forums has been done.The empirical inquest resulted in similar results as previous studies. The attitudes that werefound in this empirical study were also consistent within the different forms of streaming. Therespondents testified that a factor they had that affected the attitudes was a will to see a largeamount of movies. The economical aspect was not one of the biggest factors that affected the attitudes. The respondents did not though that the amount of movies they offered to the users should be limited geographically.The conclusion was that the attitudes of the various forms of streaming were largely consistent with the attitudes demonstrated in previous studies. Attitudes found in the study's empirical evidence were consistent regardless whichever way as the user streams. Furthermore, respondents testified that seclusion from the legal streaming services if the users were circumventing the geographic limits might lead towards an increased use of illegal streaming services.

Bristande samverkan avseende det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och region medför att individer med substansberoende riskerar att falla mellan stolarna och de löper därmed en högre risk att hamna utanför samhället. Vidare är samsjuklighet mellan substansberoende och ADHD vanligt. Självmedicinering kan ses som en förklaring till detta samband och som en alternativ handlingsstrategi bortom insatser från olika samhällsaktörer. Det är därför intressant att undersöka hur vuxna personer som upplever ADHD-symptom diskuterar självmedicinering på ett diskussionsforum. Självmedicineringshypotesen, teorin om medieanvändning och tillfredsställelse samt social identitetsmodell för avindividualiseringseffekter bidrar med en tolknings- och förståelseram för analysen av empirin. Netnografi och tematisk analys används för att strukturera och bearbeta materialet. Studien synliggör hur en eftersträvan att fungera normalt och drogliberala attityder beskrivs som vanliga motiv bakom valet att självmedicinera. Bland de fördelar som nämns gällande självmedicinering är ett exempel lindring av ADHD symptom, medan en av de nackdelar som diskuteras är att stämplas som missbrukare av familj samt av hälso- och sjukvården. Användningen av ett diskussionsforum är av betydelse för forumanvändarna då de vänder sig dit både för bland annat informationssökande och för en känsla av gruppsamhörighet - något som har betydelse för beslutet att självmedicinera.

This study is aimed to increase the knowledge about the Swedish immigration authorities’ assessment of the asylum applications based on particularly distressing circumstances, submitted by disabled undocumented migrants. Making an attempt to explain the reasons of asylum-seekers’ health deterioration during the asylum process, this study determines the factors in migration authorities proceedings affecting such deterioration. Documents in five personal files concerning six disabled asylum-seekers, whose applications were declined, were studied by applying two observational methods: content analysis of the documents in the personal files and non-participant observations made during receptions of undocumented migrants at the Swedish Asylum Committee. The results of the study have shown that migration authorities' way of applying the principle of child’s best interests have a declarative character, while the disability perspective is completely ignored. The migrations authorities make free interpretations of the information on the countries of asylum-seekers' origin, while adaptation to Swedish conditions does not work at all as cause for residence permit. Advocates, who neglect their prior duties, have also a negative influence on the asylum process. Analyzed from the perspective of appropriate sociological concepts, the results of this study have shown that the above mentioned observations cause disabled undocumented migrants health deterioration.

Illegal gold mining in the Amazon forest has increased dramatically since 2005 with the rise in the price of gold. The use of chemicals such as mercury, which facilitate the gold extraction, increases the toxicity of the soil and can enter the food chain, leading to health problems for the inhabitants, and causes the environmental scourge we know today. In addition, the massive increase in these activities favours deforestation and impacts on protected areas such as indigenous areas and natural reserves. Organisations and governments from Peru, Brazil and French Guyana in particular, are trying to regulate these activities, but the area to cover being very large, by the time illegal exploitation is detected it is often too late to react. The idea of this thesis is to evaluate whether it is possible to automate the task of detecting these illegal gold mines using open satellite images and deep learning. In order to answer this question, this report includes the creation of new datasets, as well as the evaluation of two techniques which are object detection using RetinaNet and semantic segmentation using U-Net. The influence of image spectral bands is also studied in this thesis. The numerous trained models are all evaluated using the Dice Coefficient and Intersection over Union metrics, and each comparison is supported by the statistical sign-test. The report shows the superiority of the segmentation model for the binary classification of illegal mines. However, it is suggested to first use RetinaNet to find out more precisely whether the mine is legal or illegal, and then to use U-Net if the mine is illegal in order to make a more precise segmentation. It also shows and illustrates the importance of using the right image spectral bands which greatly increases the accuracy of the models. / Den illegala guldutvinningen i Amazonas har ökat dramatiskt sedan 2005 i och med att guldpriset stigit. Användningen av kemikalier, exempelvis kvicksilver, underlättar guldutvinningen men ökar giftigheten i marken och kan komma in i näringskedjan. Detta leder till hälsoproblem för invånarna och orsakar det miljöplågeri som vi känner till i dag. Dessutom leder den massiva ökningen av dessa verksamheter till ytterligare avskogning i skyddade områden, vilket exempelvis påverkar ursprungsområden och naturreservat. Organisationer och regeringar i Peru, Brasilien och Franska Guyana försöker att reglera denna verksamhet, men eftersom det område som ska täckas är mycket stort är det ofta för sent att agera när olaglig exploatering upptäcks. Syftet med denna avhandling är att utvärdera om det är möjligt att automatisera uppgiften att upptäcka dessa illegala guldgruvor med hjälp av öppna satellitbilder och djup inlärning. För att besvara denna fråga omfattar denna rapport skapandet av nya datamängder samt utvärderingen av två tekniker som är objektsdetektering med hjälp av RetinaNet och semantisk segmentering med hjälp av U-Net. Inflytandet av bildens spektralband studeras också i denna avhandling. De tränade modellerna utvärderas alla med hjälp av Dice-koefficienten och Intersection over Union-måtten, och varje jämförelse stöds av det statistiska sign-testet. Rapporten visar att segmenteringsmodellen är extremt överlägsen när det gäller binär klassificering av illegala gruvor. Det föreslås dock att man först använder RetinaNet för att mer exakt ta reda på om gruvan är laglig eller olaglig, och sedan använder U-Net om gruvan är olaglig för att göra en mer exakt segmentering. Rapporten visar och illustrerar också vikten av att använda rätt bildspektralband, vilket ökar modellernas noggrannhet avsevärt

No description available.

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka individers kunskap om symboler för godkända apotek samt hur en sådan märkning och andra faktorer påverkar deras val av apotek ur ett säkerhetsperspektiv. Introduktion: I en kartläggning av Läkemedelsverket från 2008 hittades 51 illegala webbsidor som riktade sig till svenska apotekskunder. Dessa webbsidor sålde illegalt receptbelagda läkemedel utan krav på något recept från sina kunder. Att handla på illegala internetapotek kan utgöra risker såsom kontaminerade läkemedel, bristande information om läkemedlet eller att läkemedlet inte levereras. För att minska risken för att apotekskunder ska råka handla på illegala internetapotek finns det två symboler som används för att kontrollera internetapotek, en skapad av Läkemedelsverket (figur 1) och en skapad av Europeiska kommissionen (figur 2). Tanken är att kunden ska trycka på en av symbolerna på apotekets hemsida som sedan tar apotekskunden till Läkemedelsverkets lista på godkända internetapotek. Finns apotekets namn och webbadress i listan så är apoteket godkänt, gör det inte det så finns det en risk att webbsidan är ett illegalt internetapotek och bör därför inte handlas från. Material och metod: Ett elektroniskt frågeformulär med 10 frågor (bilaga A) togs fram utifrån syftet och skickades ut genom den sociala plattformen ”Facebook” genom studentens Facebook-konto. Formuläret innefattade frågor om vilka faktorer som får respondenter att välja internetapotek ur ett säkerhetsperspektiv och respondenternas kännedom om de två symbolerna för kontroll av internetapotek. Resultatet analyserades på gruppnivå så att ingen enskild kunde identifieras. Resultat och diskussion: Undersökningen visade att en majoritet av respondenterna (n=44, 59 %) hade sett den svenska symbolen för godkänt apotek (figur 1) från Läkemedelsverket. Dock var det en majoritet som inte visste vad den betydde (n=57, 77 %). När det gäller EU-symbolen för godkänt internetapotek (figur 2), visade sig att en majoritet av respondenterna varken hade sett den (n=58, 78 %) och ännu fler visste inte vad den betydde (n=62, 84 %). Respondenterna i studien kontrollerar apotek på lite olika sätt såsom att göra en egen bedömning om internetapoteket verkar säkert (n=21, 51 %) eller att de har sett apoteket i någon form av reklam (n=17, 41 %) (tabell II). För vissa var det dock inget de tänker på (n=10, 24 %) (tabell II). Slutsats: Examensarbetets slutsats är att majoriteten av respondenterna hade sett den svenska symbolen för godkända apotek men visste inte vad den innebär. EU-symbolen för godkända apotek hade få av respondenterna sett och ännu färre som visste vad den innebär. De vanligaste faktorerna för att välja internetapotek från ett säkerhetsperspektiv hos respondenterna var genom att de själva bedömde ifall ett internetapotek verkar säkert eller att de valde apotek som de tidigare sett från reklam. För vissa respondenter var det inte något de hade tänkt på direkt. / Aim: The aim of the degree project is to examine individual’s knowledge about symbols for approved pharmacy and how such a marking and other factors affect their choice of pharmacy from a safety perspective. Introduction: In a survey made by the Swedish Medical Products Agency (MPA) from 2008, 51 illegal websites targeting Swedish pharmacy customers were found. These websites illegally sold prescription pharmaceuticals without the requirement of a prescription from their customers. Shopping on illegal internet pharmacies can have great risks like contaminated drugs, lack of information about the drugs or that the drugs never gets delivered. To lower the risk that pharmacy customers accidently buys medications from the illegal online pharmacies, two symbols have been created for Swedish pharmacy customers, one by the MPA (figure 1) and one by the European Commission (figure 2). The idea is that the customer is supposed to click on one of the symbols on an online pharmacy’s website which is linked to a list for approved online pharmacies at the website of the MPA. If the customer finds the name and web address of the pharmacy on that list, the customer will know that the pharmacy is approved. But if the name and address isn’t found on the list, the pharmacy can be illegal, and the customer should avoid from shopping from the pharmacy. Material and methods: An electronic questionnaire with 10 question (Appendix A) was created in regard of the aim and sent out via the social platform “Facebook” through the students Facebook account. The survey included questions about which factors, from a security perspective, that influence the respondents to choose an online pharmacy and the respondents’ knowledge about the two symbols for controlling if an online pharmacy is approved. The results were analysed at a group level so that no individuals could be identified. Results and Discussion: The survey showed that a majority of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy (figure 1) from the MPA (n=44, 59 %). However, a majority did not know what it means (n=57 or 77 %). Regarding the EU-symbol for approved pharmacy (figure 2), it turned out that most of the respondents had not seen it (n=58, 78 %) and even more didn’t know what it means (n=62, 84 %). The respondents in the study controlled pharmacies in different ways, for example making their own assessment if an online pharmacy seems safe (n=21, 51 %) or that they choose an online pharmacy that they have seen on some sort of commercial (n=17, 41 %) (Table II). For some it wasn’t something they thought about (n=10, 24 %) (Table II). Conclusions: The conclusion is that most of the respondents had seen the Swedish symbol for approved pharmacy but did not know what it means. Few respondents had seen the EU-symbol for approved pharmacy and even fewer knew what it means. The most common factors influencing the respondents’ choice of a pharmacy, from a security perspective, was by making their own assessment if the online pharmacy seems safe or choose a pharmacy which they have seen from a commercial. For some of the respondents, it wasn’t something they considered when choosing pharmacy.