Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.

Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.

This study investigates how preschool teachers work with digitization in preschool, with a focus on motion pictures. I use three research questions, based on previous research linked to digitization in preschool, knowledge of educators, attitudes towards digitization and digital literacy: what attitude do preschool teachers have towards digitization and motion pictures? What competence do preschool teachers have for digitization and motion pictures? How do preschool teachers work with digital tools, with a focus on motion pictures? I use implementation theory (implementeringsteorin), and as a framework for collecting, reporting and analyzing the empirical data I use a distinction between to understand, to be able to use and to will. The survey is based on four qualitative and semi-structured interviews with four preschool teachers from municipal preschools in the city of Stockholm. The results show that preschool teachers mainly use the iPad as a digital tool in preschool, both when working with the children and for their own documentation and reflection of the work. Preschool teachers believe that they have sufficient knowledge of digital tools, but that they would like to learn more about how they can use them in preschool activities. They also want a bigger explanation for why they should use digital tools in preschool. Finally, this study shows that preschool teachers’ own attitudes to digitization have a great influence on whether they choose to use digital tools in preschool or not.

<p>Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. </p><p>Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: </p><p>1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? </p><p>2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? </p><p>För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. </p><p>Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. </p><p>Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.</p>

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

FN:s barnkonvention blev svensk lag januari år 2020, med målsättningen att barnets bästa och barns rättigheter tydligt skulle genomsyra praktiken. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten beskriver förändringar i verksamheten med anledning av barnkonventionens införande som lag. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ studiedesign i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt sju respondenter från sex olika kommuner fick representera empirin. Empirin analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och som teoretisk förklaringsmodell användes grunderna i en implementeringsteori. Studiens resultat visade att barnkonventionen implementerats olika mycket och på olika sätt i Sveriges kommuner. Skillnader i arbetssätt var till stor grad beroende av i vilken omfattning verksamheterna hade implementerat barnkonventionen. Den främsta skillnaden var att implementeringen har lett till en större tydlighet i arbetet, samt att barnets rättigheter har fått ett större fokus. Slutsatsen av studien visade på att staten behöver utveckla riktlinjer för hur barnkonventionen ska implementeras, samt säkerställa att samtliga kommuner får samma förutsättningar. Studien visade på ett vidare behov av att forska på vilka förändringar implementeringen har lett till inom socialtjänstens andra områden som inte direkt riktar sig mot barn. / The UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law in January 2020, with the aim that the best interests of the child and children's rights should permeate the practice. The purpose of this study was to examine how social services managers within the children and youth unit describe changes in the organization due to the incorporation of the Convention on the Rights of the Child as law. In order to answer the purpose of the study, a qualitative study design was chosen in the form of semi-structured interviews where seven respondents from six different municipalities were allowed to represent the results. The empirical data was analyzed with support from the implementation theory. The results of the study showed that the Convention on the Rights of the Child has been implemented to varying degrees and in different ways in Sweden's municipalities. Differences in working methods were largely dependent on the extent to which the organization had implemented the Convention on the Rights of the Child. The main difference was that the implementation has led to greater clarity in the work, and that children's rights have received a greater focus. The conclusion showed that the state needs to develop guidelines for how the Convention on the Rights of the Child is to be implemented, and that all municipalities receive equal conditions. The study showed a further need to research what changes the implementation has led to in other areas of social services that are not directly aimed at children.